Pappa som ger bort?

Emmet och MulleNuh - läs igenom trådar från ett halvår tillbaka så ska ni få se att huvudargumenten för brudöverlämning är i den stilen. Det förvånar mig att ni inte sett det själva.

Jag tycker inte att de som är för brudöverlämning är bridezillas eller dumma i huvet. Däremot tycker jag att de ska inse vad det de vill göra symboliserar och att de ska ta till sig att det inte bara handlar om dem och deras dag utan att det påverkar andra människor likaväl.

Sen lite OT men det här med "MIN/DIN" dag återkommer i mångra trådar, tex där folk frågar om råd angående något och alla svarar "men gör som DU vill, det är DIN dag". Hmm, ja det var ju ett bra råd...?

tycker jag med. Precis som att jag vill ha rosor i min bukett. *jag viiiiiiilll sparkar och slår* Därför att om man vill något överhuvudtaget i samband med sitt eget bröllop så är man ju en hjändöd bridezilla. Och har man ingen egen vilja, ja då är man en förtryckt bridezilla som vill släpas fram till altaret i håret av sin far!.

Jag överdrev alldeles för mycket. Jag ber om ursäkt för min tolkning av det sista argumentet, som var menat som en variant av "det är faktiskt mitt bröllop"-argumentet".

Men jag står fast vid att ingen av de tre uppräknade argumenten håller.

Äsch... Jag har egentligen redan sagt mitt i denna tråden, men tycker samtidigt att det är oerhört spännande att läsa alla inlägg. Det är ju trots allt en väldigt intressant diskussion.

I början av denna tråden var jag rätt pissed off på att man inte får gå in med sin pappa. Men efter att ha läst igenom (nästan) alla inlägg så får ju vi som skulle vilja gå in med våra pappor helt enkelt acceptera att det inte är så lätt som man kunde tro. Och vi måste även acceptera att Svenska Kyrkan helst inte vill det. Och helt ärligt... Nu när jag läst och funderat så är det klart att jag kan tänka mig att gå in med min blivande make i kyrkan! Det är ju supervackert att göra det! :)Och faktiskt... varför skall vi ses först vid altaret? Vi kan ju lika gärna ses strax innan och kramas och peppa varandra. Ha en liten stund med varandra! Det känns lite mysigt faktiskt! Nu när jag tänkt efter litegrann! :)

Ni som nu absolut vill gå in med eran pappa kanske hittar en präst som går med på det... Om inte så får det bli ett borgerligt bröllop för eran del. Alla måste lära sig att acceptera att man inte alltid får som man vill, men att det ofta finns vägar runt, om man bara är lite flexibel?! :)

Kram

jag har varit med i en av de där supertrådarna, och det var anledningen till att jag inte alls tänkt skriva här egentligen. Min erfarenhet från den tråden var att folk envist och konsekvent ignorerade alla möjliga synvinklar utom sina egna, så därför gav jag upp eftersom ingen ändå var intresserad av annat än sina egna ord och visdomar. (ok, fine inte alla, det är att vara alldeles för generaliserande, men i det stora hela) På samma sätt som de som vill bli "överlämnade" kan fundera på hur det kan tolkas att de gör det, tycker jag att de som starkt motsätter sig faktiskt kan ta och fundera på varför de här tjejerna vill det, annat än att förlöjliga och lägga in ord i munnen på dem. Vill ena parten att man skall lyssna på deras argument har man banne mig en skyldighet att lyssna på sin "motståndares" också

påverkar andra människor?
varför ska jag bry mig vad andra tycker? jag gör exakt som jag vill eftersom det får MIG att kännna mig bra! skulle jag ta hänsyn till andras åsikt så skulle jag troligen aldrig gifta MIG!

Tycker det är egoistiskt av dig att kasta ut sådana argument för att få oss att känna oss sämre. Det låter lika dumt som att säga: varför ha sprit på bröllopet? Är inte det skadligt för kroppen? Ska man inte ta hänsyn till andras hälsa? nå?????

Ni som mår dåligt av att se andra vara för brudöverlämning. Blunda nästa gång ni är på sådan bröllop. så slipper ni huvudvärk!

Tack

Nu tänkte jag komma med ett helt ovetenskapligt och mycket känslomässigt inlägg

En av de bästa stunderna under vår bröllopsdag var sekunderna innan kyrkportarna öppnades och ingångsmusiken började spelas. Då stod vi där och höll varandra i handen och kände att "Nu börjar det verkligen!". Det ögonblicket skulle jag inte vilja byta bort för något i världen!

Jag förstår att det inte är ett argument som håller i domstol, men jag menar det verkligen.

Det här är ju fullständigt OT, men du har verkligen en poäng i att Bridezilla-etiketten är något som borde avskaffas. Visst finns det brudar som är, ursäkta uttrycket, a pain in the ass mot präster, festlokalsägare, florister och så vidare... Att man ska gifta sig är inte en anledning att vara otrevlig och skälla på folk (som inte förtjänat det). Detta fenomen smittar sedan av sig på alla vanliga brudar som har rimliga krav och önskemål kring bröllopet så att man till slut blir osäker på om det är okej att ha tre tärnor eller rosor i buketten eller vad det nu kan vara. Jag tycker det är dags att slänga bridzilla-etiketten i soptunnan (och ordet "tacky" kan gå samma väg!).

Med det sagt så vill jag understryka att brudöverlämning inte är en trivial fråga, och inte heller enbart en privatsak. Därför är det värt att debattera om.

Jag hoppas att du någon gång inser att det intryck vi får av dig när du skriver sånt här inte direkt är till din fördel....