Lös biljett till barnkarusellen!

Izzie igen förrestem, grattis till dom 15 kg! Snyggt jobbat!

Izzie - starkt jobbat med vikten!!! heja heja!!!

Och makens reaktion - alltså.. han var ju mer än förberedd han också... vi är inte så bra på känsloexplosioner här... fniss

Izzie: Skönt att slippa dem gissar jag!!!

Lappis: Det verkar som ni hade ett bra samtal!! Hoppas det kan bli en bra relation mellan er nu!

Kängu: Håller med Izzie, om det känns bra nu så testa! Får man fråga hur långt ifrån staden det är??

Vickan: Ont i brösten brukar komma ganska fort tror jag..

Izzie
Woooh shit! 15 kg sen i november! GRATTIS!!!

Vickan
förberedd är min maken med eftersom han mycket väl är med i planerna. Fasen, elda upp maken din! Fattar han vilket mirakel ni har tillverkat?!?!

BS
Jo vi har bara gjort en insemination ännu.

Kängu
Är det långt från där ni bor nu? Känns det bra så är det bara att testa! Flytta är jobbigt men tror man att det ska bli bra så blir det oftast det. Och det är ju inte för evigt OM det ändå inte blir det.

*****************
Jag vet att vi har mycket kvar att testa men jag blir ju inte gravid. Hur ska jag då kunna tro att vi kommer att bli det?!!? Är det jag som ger upp för lätt och för tidigt? Vad är för tidigt?!?! När får man ge upp? *gråter*

Och ni behöver inte svara på det sista, jag bara vill skriva av mig.

Nennelainen: åh jag vill bara ge dig en stor KRAM!!!! Klart du får skriva av dig. Jag tyckte Izzie skrev klokt, vet inte vad jag ska tillägga. Det är ju ett jättesvårt val; att ge upp ngt man inte vill ge upp därför att man mår dåligt om man inte ger upp. Och kankse lika dåligt fast man "ger upp". Gaaaah!

Vickan: grattis till plusset! Kul att du är lite exalterad nu iaf!

Lappis: vad roligt att du fått kontakt med din pappa igen! En depression kan ju förklara mkt... härligt av dig att förlåta det han gjort också (kan inte ha varit lätt att smälta på ditt bröllop...)

Izzie: shit pomme frittes! 15 kg! Så jäkla bra gjort. Jag fattar inte hur du kan ha sådan självkontroll att äta linfrö när maken din sitter där med pizza. Hatten av!!!

Kängu: spännande... Jag undrar i mitt stille sinne vilken håla ni hittat nu...? Börjar det på B?

Sept: kul att du hittade lite tips från förr!

Nenne igen: sedan tror jag inte att du kommer att klara att ge upp faktiskt, då hade du gjort det redan. Du är en kämpe (liksom andra här inne). Men klart att man trillar ner i det stora svarta hålet emellanåt, annars är man ju inte mänsklig.

Nenne - näee vi fattar inte att vi orsakat mirakel... lär inte inte fatta det förrän framåt första ULet.

Jag är väl egentligen helt fel person att komma med svar på när man får ge upp. Men nånstans är kanske svaret: När du känner att du tömt ut de möjligheter du vill tömma ut.

Själv är jag ju på barnmotivationsnivå 0,9. Att maken och jag just gjort ett seriöst försök berodde på att jag kände att jag inte hade tömt ut de möjligheter jag ville. Alltså - jag kände nånstans att jag inte kunde leva med att inte ha försökt mer än missfallet i somras. Jag ville kasta mig utför branten igen, kanske håller det, kanske inte. Men jag var inte färdig med att undersöka möjligheter.

Om din gräns för att undersöka möjligheter/behandlingsvarianter är nådd eller inte - det är svårt att känna och bestämma sig för gissar jag. Själv försökte jag se mig själv om tio år och fundera över vad jag skulle tyckt om att jag inte uttömt möjligheterna... där nånstans kom motivationen att försöka.

Vet att jag är fel person att trösta... för tröst finns liksom inte. Vill bara säga att jag tänker på dig och önskar att dina önskningar om tillvaro och framtiden blir verklighet!!! *kramar om lääääänge*