CAMBRIDGE tråd nr 12. Kom igen nu tjejer!!!

Tokstolla

jag håller absolut med dig om att man måste ändra kost och motionsvanor, det är ju självklart!
Men det är så att jag lider av kraftig deppression och har gjort under snart 15år, och vad gör jag då när jag inte mår bra? Jo äter.
Jag kommer ju självklart att äta sundare men känner att jag skulle behöva det här "stoppet" vad kommer till mat när jag går ner mig. Jag är 28år och redan sjukpensionär :(
(utbränd och kraftig depression)
Jag vill och skulle behöva det här som en "backup" när jag går ner mig igen, för det kommer jag göra, e bara en fråga om när och under hur lång tid jag mår skit nästa gång.
Sist jag hade en "svacka" gick jag inte utanför dörren på över ett år, vänner och familj handlade och städade.
Jag bara mådde skit!!
Sov, sov, sov och tröståt.... i massor!!
Orkade inget annat.
Och jag tänker att när det blir så igen så vill jag va förberedd på det så inte vikten skenar iväg så kraftigt igen.
Du kan ju tänka dig själv att du i ett år frossar i mat och choklad men inte rör på dig, bara i lägenheten.
Och sen när du börjar må bättre så har du en grym övervikt att ta tag i som suger musten ur mig fullständigt.
Känns liksom inte som att där e nåt ljus i tunneln.... :(

Förväntar mig inte att någon ska förstå hur jag tänker....
Men uppskattar era tankar och funderingar!!

cbk09,
faktum är att jag tror jag förstår dig ganska bra, då jag är i samma ålder och sitter i precis din situation. Allt det du nämnt har jag gått och går igenom. Mitt började nog i 15årsåldern och jag blev väl sjukskriven när jag var 19. Men om vi inte blickar framåt och gör upp planer hur ska vi då klara att bara andas

Vi kan göra det här, jag lovar

*Kram*

1augusti och Tokstolla

Tack för kramar och stöd!!

Jag vet inte vad det är med mig, känns bara som att allt e på väg utför....
Vet ju att jag måste ändra kostvanor och motionera för att hålla vikten, men det är svårt när man går ner sig så pass att man inte ens går utanför dörren.
Lider även av kraftiga panikångest attacker och håller mig gärna för mig själv, folksamlingar eller säg bara Ica kan vara rena tortyren när jag mår skit, även nu när jag mår hyfsat är där vissa dagar/veckor jag stänger in mig iaf.
Kommer givetvis försöka hålla iaf kosten någerlunda men när man inte mår bra blir det mycket snabb/micro mat och annat onyttigt man trycker i sig.
Ser sleeve gastrectomy som en "säkerhet/trygghet" så att man kan hålla sig i NÅGERLUNDA shack när man mår skit.
Är trött på att jojo banta, när jag mår dåligt äter jag upp mig och när jag börjar må bättre har jag en kraftig övervikt jag måste ta tag i för jag trivs inte med fetman. Verkligen skitjobbigt!! Suger all kraft man har, och det är inte mycket.... bara undrar när ska jag få må bra?
Att inte behöva tänka så mycket på att jag går upp så mycket när jag har mina svackor hade verkligen varit en lättnad.
Vill kunna fokusera på annat än oroa mig för vikten, hur jag ser ut.... kunna fokusera på att få lugn och harmoni i själen....
Men de kanske e för mycket begärt?
Jag vet inte... bara tankar, känslor och funderingar....

1augusti2009

Jag har gått hos psykolog de senaste tre åren och går nu hos en samtalsterapeut.
Känner verkligen att jag jobbar med mina problem.
Men det tar tid.... och är tungt...
Man börjar dra upp en massa jobbigt och då kommer de gammalt som man inte ens visste fanns där, som man förträngt och då får man jobba på det....
Jag försöker verkligen!
Ni e så goa som bryr er fast att ni inte känner mig, betyder mer än ni tror!!
Önskar bara jag kunde släppa det här med vikten, få koppla bort det och lägga min energi på annat håll....(har barn).

Och TACK för att ni finns!!!!

*kram*

Asså, nu är det bra trögt!!!
OK, som jag nämnt innan så hade jag inte förväntat mig att gå ner 1,5 kilo/ veckan. Jag kunde nöja mig med 1,2 eftersom jag vet att det går sakta för mig MEN hallå! All denna pinan för 1 kg de senaste 7 dagarna??? BLÄ! Då blir det motigt. Jaja, det är bara att förtsätta. Ska försöka dricka mer och se om jag kan kissa ut mer fett helt enkelt

Är det många av de som startade i början av året som hoppat av tro? Känns som om det "bara" är Pentan Cbk09 1augusti2009 Milosmamma och jag som fortsätter. (Förutom de som började för några dagar sedan)...

Nää, nu får ni allt inte svika mig. Tro mig när jag säger att jag behöver er och denna tråden för att allt ska bli lättare. OK, visst, en dag i taget och skulle vi mot formodan trampa snett en måltid ska vi allt se till att komma tillbaks igen till våra soppor vid nästa måltid.

18 dagar på shakes. Börjar bli lite träligt. Å andra sidan ganska lätt för jag behöver inte tänka på vad jag ska äta och det är nog lättare nu trots träligheten

Skickar lite *kämpa kämpa* Vi vill verkligen det här!

Tokstolla

Jag har oxå funderat på hur det går för dom andra som började samtidigt som oss, hoppas dom klarar sig bra och återvänder hit snart!
Känner precis som du att den här tråden verkligen behövs om man ska gå ren kur!!
Och VI kommer KLARA det här!!! :)
Det är 18de dagen för mig med, tänk vad duktiga VI varit!!!! :)
Trots alla motgångar kämpar vi på!!
Som du skrev till mig tidigare, finns dom som inte ens klarar sig igenom första dagarna.
Vet hur det känns när det inte rör sig på vågen, det går ju fruktansvärt sakta för mig som du vet, väldigt frustrerande!!
Men klarar jag att hålla ut så kommer du oxå klara det!!
Finns här för dig!!!
Hur mycket har du gått ner nu från start till dag 18?

*styrkekram*

Dag 20 ren kur! Kämpa tjejer, se det långsiktigt - då går det!! Jag har inte en tanke på att ge upp!!! Den 29:e mars är jag klar - inte en dag innan!!





P.s tänk när våren kommer och med den alla snygga lätta vårkläder! Då ska det frossas!! I kläder alltså...