Inga blommor på alla hjärtans dag

Ja, jag tycker att du överreagerar. Varför ska man köpa blommor för att det är ett visst datum i almanackan?

För att det är en trevlig liten social konstruktion precis som exempelvis julafton?

För egen del tycker jag att alla hjärtans dag är kommersiell skit och min sambo vet att jag mycket hellre får en ros av honom helt appropå än en dag när alla ska ge rosor och man får betala dubbelt så mycket.

Visst är det en trevlig och social konstruktion, men jag blir minst lika glad om jag blir uppvaktad vilken dag som helst, utan någon särskild anledning.
Jag läser nu TS tidigare inlägg i tråden. Gjorde inte det innan jag skrev. Förstår nu att hon känner sig lite orättvist behandlad. Hoppas han lär sig att uppskatta dig, även de dagar som inte är "alla hjärtans dag".

Mm, men bara för att man får blommor den 14 så betyder det ju inte att man inte får blommor annars hursomhelst.

Nej, problemet var nog inte blommorna här egentligen.

Tycker att det är lite konstigt att alla är så starkt emot alla hjärtans. Vi firar ju en massa andra kommersiella högtider utan problem. Visst jag blir glad om jag får presenter andra dagar än jul men om jag inte också fick presenter på julafton skulle jag nog tycka att det var lite tomt.

Jag har inga problem att lägga till nya högtider i mitt liv (även om jag iofs firat den under hela mitt 22-åriga liv) vilket är rätt bra med tanke på att min fästman inte är svensk ursprungligen.

Jag brukar alltid säga till min blivande att jag inte vill ha något, men ändå så gör han något speciellt. Till saken hör att han är, precis som jag, en obotlig romantiker. För varje sak han köpt, har det alltid funnits en mening bakom. En gång fick jag ett väldigt ovanligt halsband, där hänget bestod av en glasinramning med två torkade små ängsblommor, mot en blå bakgrund (amerikansk design). Då sa han "ser du, att precis som dessa två blommor är del i ett och samma hänge, är också du och jag ett. Jag tyckte det symboliserade vår kärlek på ett fint sätt" Jag höll på att döö!! Vi brukar inte ge varandra fina gåvor, utan mer saker som verkligen visar hur vi känner.

Matt bor på andra sidan atlanten, så när han var här på nyår, gav jag honom en liten almanacka där man drar bort varje dag. Bakom varje datum hade jag skrivit något litet till honom, ända fram till den 9 augusti - vår bröllopsdag. Så varje morgon när han vaknar, så är det första han gör att läsa dagens meddelande. Och han sa att det var det finaste han någonsin fått. Den kostade 15 kronor.

I alla fall, själv tycker jag att so what om man glömmer alla hjärtans dag?, det går inte en dag utan att vi överröser varandra med ömsesidig kärlek. För det är vardagen det handlar om.

julafton är en högtid med en annan slags innerbörd som jag tycker är lite svår att jämföra med alla hjärtan dag. Presenterna är verkligen inte i fokus den dagen heller, inte hos oss.

Jag är inte anti alla hjärtans dag, det är kul med överraskningar...alltid, men jag förväntar mig aldrig något sådär, desto roligare blir det då när man får nåt, o så undviker man ju att bli besviken. Men så fungerar JAG.

Fast julen skapades inte ur ett kommersiellt syfte. Det är lite skillnad Även om den blivit väldigt inriktad på just presenterna på senare år. Sedan är det upp till varje familj att ta vara på julens budskap.

Jag tycker inte att du överdriver.
Ibland tror jag faktiskt att man faktiskt får sätta lite press på karlarna ibland också. Personligen så bryr jag mig inte om alla härtans dag alls, dagen betyder annat för mig eftersom min kille fyller år då och då vill jag mest uppvakta honom liksom.
För mig betyder det mer med komplimanger och sådant än att få något särskilt en viss dag.
MEN jag tycker att för mig är det fortfarande viktigt att man försöker ge lite extra omtanke eller hitta på något utöver det vanliga också. Det kan lätt bli en ursäkt också "jag är så dålig på det där med att uppvakta så därför gör jag det inte" typ. Jag menar varför är killar överlag så dåliga på detta, det ligger ju knappast i deras gener liksom utan snarare har det blivit så alltmedan tiden går, en ursäkt liksom.
Min kille har blivit mycket bättre på detta men nu efter lång tid har han äntigen fattat att det inte handlar om att få något, en present utan visa lite extra omtanke, att jag känner att han har tänkt på mig. Jag fick en gång på alla hjärtans dag en jättefin, dyr blomma och självklart blev jag glad. Men på andra dagar mindre speciella har jag ibland fått utan av någon särskild anledning en deckare i pocket som han trodde att jag skulle gilla, eller ett enkelt kort där han skriver något fint, skrapat av frost på bilen som en överaskning innan jag ska till jobbet - sådant blir jag så himla glad av och sådant minns jag!
Eller för ett tag sedan så hade jag varit på jobbig läkarundersökning som jag skjutit på länge för att det kändes så jobbigt men min kille tjatade på mig att jag måste gå. När jag kom hem så hade han köpt choklad av alla sorter jag gillar! Kostnad för det är ju kanske 50 kr och dessa grejer är ju inte så dyra men det är ju tanken, att de lagt ner lite tid att göra något särskilt som jag gillar. Och det tycker jag faktiskt att man kan kräva att man gör, visar lite personlig omtanke om varandra.
Det är ju inte att det kostar som spelar roll, inget illa ment men en blomma köper man ju på två minuter men att skriva ett litet kort att man älskar en för att man är som man är, det känns mycket mer speciellt för mig!