Pojkvännen träffade sitt ex för middag, trots att jag var ledsen och mådde dåligt av det!

tycker inte i heller att det finns någon anledning att träffa sitt ex om man inte umgås i samma kompisgäng.

om han inte har haft kontakt med henne på länge finns ju absolut ingen anledning att träffa henne nu iheller. Hon är ju ett avslutat kapittel eller?

det som borde vara viktigast för honom är dina känslor inte att få träffa sitt ex.

kan kanppast tro att han skulle må dåligt av att inte ha kontakt med sitt ex. då måste där vara något som är fel.

Mian,

får man fråga hur länge du och din pojkvän varit tillsammans?
Och hur längre sedan var det sedan han och hans ex gjorde slut?
Har de haft kontakt med varandra efter att det tog slut mellan dem, men innan ni blev tillsammans eller är detta något "nytt" som dykt upp just nu?

Enghav,

Man kan faktiskt må dåligt av att inte få ha kontakt med sitt ex. Jag vet för jag har varit/är det där "exet", och det är verkligen jättetråkigt.

Det handlade inte alls om att jag på något vis ville få tillbaka mitt ex, men jag sörjde verkligen att vi inte längre hade någon kontakt efter det att han träffat sin nya tjej. Kändes jättejobbigt eftersom jag kände det som att jag förlorat en av mina bästa vänner.
Har nu accepterat läget, och är inte lika ledsen längre, men jag tycker fortfarande att det känns väldigt tråkigt för inann han täffade henne hade vi en jättebra kontakt - som vänner!

Vi har varit tillsammans i ett år. De har haft lite kontakt via nätet, i början så ringde hon även en del till honom.
Det tog slut mellan dem ca 5-6 mån innan vi blev ett par. Nu pratar de via nätet kanske 3 ggr/mån, aldrig i tele.

Under hela deras förhållande så snackade han o jag en hel del via internet, som vänner

Om de alltid haft kontakt sedan det tog slut så är det kasnke inte så konstigt om han vill fortsätta träffa henne någongång ibland?

Och det känns ju verkligen inte som om det skulle var någon "fara" för ert förhållande. För om de verkligen velat bli ihop igen borde de ju ha blivit det under de 5-6 månaderna inann ni blev tillsammans??

Jag hade inte uppskattat det och jag förstår inte varför man ska ha kontakt med sina x, särskilt inte när man har en ny relation.
Jag pratade med en kollega till mig om det här häromdage, det har nämligen tagit slut mellan henne och hennes nya kärlek pga det här. Han ville umgås med sitt x, och hon tyckte inte att det kändes bra. Och då har de ändå barn också.

Jag och min M2b har barn sen förut båda två, och vi skulle aldrig komma på tanken att umgås på tu man hand med våra x. För det första vill vi inte det (alltså, han vill inte umgås med henne och jag inte med honom), och för det andra gör man inte det av respekt inför sin nya partner.
Man har en gång valt att lämna ett förhållande, och då ska man avsluta det, annars kan man ju lika gärna fortsätta vara tillsammans.
Nä, lämna och gå vidare är vår medlodi. Man behöver inte vara osams för det, man kan mycket väl träffas i samband med att man lämnar/ hämtar barn hos varandra, vid barns födelsedagar om man vill det, på föräldramöten etc. Men inte annars...

Och det viktigaste av allt; Han är verkligen inte respektfull mot dig, om han väljer att göra en sak som han vet sårar dig!!! Han får väl välja; vill han fortsätta umgås med henne eller leva med dig, och låta bli att träffa henne på tu man hand?
Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.

Jag tycker det känns konstigt att hela "respektera-den-andres-känslor snacket" enbart gäller åt ena hållet.

Varför är det mer "rätt" att respektera att den ena parten blir väldigt sårad och mår dåligt av att hans/hennes partner vill ha fortsatt kontakt med sitt ex, än att respektera att den som vill ha fortsatt kontakt med sitt ex kanske känner sig otroligt sårad och kränkt av att inte få det?

Handlar inte ett förhållande om att hitta en gemensam lösning på ett gemensamt problem?

Jag svarade också i den andra tråden men kan ju svara här så kan du visa honom;

Det är INTE ok. Att gå ut med exet när man VET att nuvarande partnern mår dåligt av det är egotrippat och omoget.

Stå på dig Mina, du vet att DU har rätt.

Ok Mian,

Av egen erfarenhet så säger jag som såhär:

Om du tycker att detta verkligen känns såpass svårt att du inte ens kan TÄNKA dig att FÖRSÖKA gå honom till mötes på denna punkten (alltså att han kan ha fortsatt kontakt med sitt ex). Då tycker jag SJÄLVKLART att du måste ställa ett ultimatum!!! Vara som flera här, och på den tidgare tråden sagt, "hård".

Men innan du gör det måste du fundera igenom så att du VERKLIGEN VET att det är detta du VILL. Och vad resultatet av ett sådant ultimatum skulle kunna innebära.

För man ställer bara ett sådant ultimatum som "hon eller jag" ifall man är helt säker på att man vill och kan ta konsekvenserna av resultatet.

I mitt fall hade jag nämligen klart övervägt att kanske göra slut med min partner om han ställt ett sådant ultimatum till mig. Inte för att jag inte älskade honom, men för att jag skulle ha haft väldigt svårt att se mig själv leva tillsammans med någon som inte alls ens skulle kunna tänka sig att FÖRSÖKA att hitta en GEMENSAM lösning på detta problem.

Det skulle i mitt fall inte handlat om att jag "valde mellan mitt ex och min partner", utan snarare att jag valde bort den person som inte ens hade "viljan att försöka förstå" att detta var något som var otroligt viktigt för mig. Och försöka hitta en lösning som skulle kunna passa oss båda.

Jag hade helt enkelt känt mig otroligt kränkt för att den personen inte litade på mig och inte kände förtroende och tillit. Och det hade nog varit DETTA tillsammans med en ovilja att ens försöka löa det hela, som varit avgörande för mig i en sådan situation.

Jag menar inte att jag har "rätt" till att köra över min partner i denna frågan, men jag tycker heller inte att det är "rätt" att en person ska bestämma hur den andre ska leva. Inte ens i ett förhållande. Jag tycker att man ska ha ÖMSESIDIG RESPEKT för VARANDRA och om man känner att man inte klarar av detta pga att man fungerar helt olika i situationer som denna, så kanske man helt enkelt inte ska leva tillsammans. För att man inte passar ihop.

Låter kanske hårt och är väldigt jobbigt, men jag tror att verkligen att man måste ha något sånär lika syn på vissa saker i ett förhållande för att det ska kunna fungera praktiskt.

Detta med hur mycket "frihet" man kan ha utanför förhållandet är just en sådan grej. Hur mycket man än älskar varandra så tror jag att det blir jättesvårt och otroligt smärtsamt (för båda parter) om man inte har en gemensam syn på hur detta ska fungera.