Religös?

jaså du.. härligt :D
hur känns det? Ska du gifta dig med en katolik?

roosa
nej gifter mig med en vanlig svensk.
hur det känns ja du som det har känns hela livet osm katolik.
vilken religion tillhör du?

Jag är oxå troeende, men inte min älskade.
Men vi har pratat och pratat om detta, och jag älskar honom för den han är att jag ser inte det som ett hinder att han inte är aktivt troeende.

Störst av allt är ju kärleken!

Hej!!!
Jag är inte troende, men väldigt nyfiken!
Känner som så att jag respekterar alla andras tro om dom respekterar min ateism!
Min M2B är troende, han är uppvuxen i en pingstfamilj å hela hans släkt är pingstvänner.
Jag har fått uppfattningen att troende gifter sig tidigt i livet....är det bara en myt?!

Nja alltså i mitt fall har då inte tron som sådan en avgörande inverkan på mitt beslut att gifta mig som ung- men den spelar in såklart. Min m2b är inte troende. Men jag älskar honom och känner att det är meningen att det är han jag ska leva med.
Och Billa! Jag tycker det är superviktigt att respektera alla trosinriktningar- även ateism givetvis- för det handlar just om TRO och när folk plötsligt VET hur tillvaron är, så kan tro förvandlas till något som ju faktiskt är negativt!

älvan87: jag är kristen så jag tror på gud..
nja om det är en myt.. hehe.. vet inte vad jag ska säga men det är ju lite så att dom troende gifter sig oftas unga.. men det är nog bara för att vi bara vill gifta oss en gång och vill hitta den rätta med en gång och medans kompisarna springer runt med massa letar man efter den rätta.. tro ni det ligger nåt i det?

Mm, det verkar faktiskt så Roosa!

roosa
tror nog på det. är nog så. ja endas en gång tänker jag gifta mig och jag gör det nu på lördag vid 18 års ålder.

Själv är jag 33 så jag har väntat länge på att träffa den som är mitt livs kärlek. Jag tror att det i frikyrkan både på gott och ont är så att man vill hitta "rätt". För många låser det sig fullständigt just för att det är så livsviktigt att göra rätt.

Huvudsaken, när man än gifter sig, är väl att man är tillräckligt mogen för att ta ansvar för relationen. Och att man inser att livet kommer gå både upp och ner, men att man ska vara där för varann varje dag... Och det är inte alls fel att kunna vända sig till Gud för hjälp när det är svårt!

Nej precis! Det är en frihet och tillgång att kunna vända sig till Gud när man har det svårt (eller andra runt omkring sig har det). Skulle vara hemskt att inte ha något att tro på, skulle kännas så meningslöst på något sätt. För mig är det en sån trygghet att kunna vända sig till Gud när tillvaron är jobbig.eller lätt.