• Akjson

    Min far vill föra fram mej till altaret....

    Och så råkade jag läsa i en tråd i ett forum att prästen har rätt att säga nej till det???? Varför det? Vad spelar det för roll för prästen menar jag. Hur gör vi då? Vi kommer inte att få reda på vilken präst vi får försen ca 4 veckor innan dagen d.... Man vill ju veta? Dela gärna era erfarenheter....

  • Svar på tråden Min far vill föra fram mej till altaret....
  • Chicita
    Fröken Finemang skrev 2013-01-27 17:24:28 följande:
    man kanväl bara respetktera brudparets önskan, 
    symbolik, rätt, fel, eller så, är upp till varje enskild person.
    Alla definierar vi saken olika.

    Alla är vi olika.

    Så, vi kan väl bara acceptera att vi vill göra olika.  
    Nej man kan ju inte "bara respektera det" eftersom prästen har rätt att neka...
    Om man väljer att gifta sig i kyrkan så får man inse att vigseln är en del av en gudstjänst som prästen styr över.
    Och det är något som man ska respektera. 
    Man kan inte använda kyrkan som en kuliss och göra det man själv känner för och tro att prästen bara är där för att uppfylla ens egna önskemål.

    Det är till och med så att du inte kan hindra någon från att gå in i kyrkan och delta i gudstjänsten oavsett om dom är inbjudna eller inte. 

    Sen är det vanligare nu att präster går med på att man går in tillsammans med sin pappa, men man kan inte förutsätta det. 
  • Fröken Finemang
    Chicita skrev 2013-01-27 17:32:24 följande:
    Nej man kan ju inte "bara respektera det" eftersom prästen har rätt att neka...
    Om man väljer att gifta sig i kyrkan så får man inse att vigseln är en del av en gudstjänst som prästen styr över.
    Och det är något som man ska respektera. 
    Man kan inte använda kyrkan som en kuliss och göra det man själv känner för och tro att prästen bara är där för att uppfylla ens egna önskemål.

    Det är till och med så att du inte kan hindra någon från att gå in i kyrkan och delta i gudstjänsten oavsett om dom är inbjudna eller inte. 

    Sen är det vanligare nu att präster går med på att man går in tillsammans med sin pappa, men man kan inte förutsätta det. 
    uttryckte mig väl inte så tydligt, självklart ska prästen respekteras, inget snack om saken,  men om prästen nu tycker att man själv får bestämma, så ska väl det inte dömas av andra.
    Den här tråden känns ganska dömande överlag tyvärr, från mitt håll, och mitt inlägg handlar inte om vad prästen säger eller inte, utan att man inte ska dömas för att man vill bli överlämnad eller att man adrig i livet vill bli överlämnad.  alla har vi våra orsaker till det ena eller andra.
    Bara för att man vil bli överlämnad behöver ju inte betyda "att min pappa ger bort mig" och därmed har jag ingen egen vilja.  

    Jag tycker kronprinssesan var en förebild som tog kampen. Och jag hoppas att jag kan diskutera med min präst, om jag nu vill bli följd til altaret av min pappa. Det är ju mellan prästen och brudparet. Inga andra. 
    (Speciellt inte gästerna- nån skrev ovanför att man skulle reagera på det. och nämna det till övriga gäster...)

    Senaste bröllopet jag var på så gick pappan in med bruden, brudgummen stod redan framme. Och jag tror inte nån tänkte på att nu ger han sin dotter till hennes man. Utan det var mer, kärleken mellan far och dotter och kärlek mellan brud och brudgum. Fint som snus helt enkelt. 

    äsch, nu har jag väl pladdrat igen.
    Min point är att visst är det bra att skaer kommer upp till diskussion, men vi måste respektera varann.

    Som jag tillexempel, skiter (fullständigt) i hur det ser ut om jag blir överlämnade till min blivande av min pappa. OM dt händer, så går han med mig som stöd för det stora steg i livet jag kommer ta iom giftermålet. Han överlämnar mig inte som en "gåva". 
  • Akjson

    Jag håller helt med. Jag kommer ALDRIG att gå emot vad prästen tycker men om han/hon inte är emot att min Far leder mej in så vill jag ha honom nära mej i detta stora underbara ögonblick.

  • Chicita
    Fröken Finemang skrev 2013-01-28 00:26:31 följande:
    Saken är ju att överlämningen har en innebörd, och det finns (speciellt äldre) människor som tar väldigt illa upp över detta då dom själva i sin ungdom har kämpat så hårt för kvinnans rättigheter.
    Och det dom ser nu är en ung tjej som inte respekterar det dom har gått igenom för att du (eller någon annan) har valt att återgå till den gamla symboliken.
    Dom ser det inte som att du går från en familj till en annan eller att du hedrar din pappa, utan som att du väljer att överlämnas som ett stycke kött.
    Och det kan du inte ändra på bara genom att säga att "det representerar det här för mig".

    Precis lika lite som man kan påverka att de flesta associerar Swastikan med Hitler och Nazism och får obehagskänslor när dom ser den. Medans den egentligen står för godhet och är en symbol för lycka. Det spelar ingen roll hur många gånger man säger att "nej den här symbolen står faktiskt för något bra". Om du går runt med ett halsband med en Swatsika så kommer du ändå att dömas som Nazist  av de flesta.

    Och bara för att någon säger att Kalle Anka borde förbjudas för att det är pornografiskt att gå utan byxor och att barnen kan skadas av sånt. Så kommer ändå de allra flesta att skratta åt det och säga att vi som har läst Kalle i många år när vi var små inte har tagit skada och att det är klart att en anka inte kan ha byxor Flört

    Alltså kort och gott. 
    Bara för att du vill att en sak ska betyda en viss grej så kan du inte påverka hur andra ser den.
    Man kan inte ändra symboliken bara för att man vill det.  

    Med det sagt så - om prästen går med på överlämning (vilket ju är första "hindret" så att säga) så bör man vara medveten om att någon av ens gäster kanske kommer att  ta fruktansvärt illa upp pga det som brudöverlämningen representerar enligt Svensk tradition.
    Det behöver inte betyda att du ska hoppa över brudöverlämningen.
    Men det betyder att du behöver vara medveten om det, och att även respektera att dom som tar illa upp har rätt att känna så.
    Det är ändå bättre att förvarnas om att någon kan ta illa upp och sen välja att genomföra det ändå. För då är du medveten om de konsekvenser som kan uppstå och rustad mentalt att möta eventuella frågor i efterhand.
    Än att lulla in i salig lycka för att man fick den tröga Prästen att gå med på brudöverlämning och sen få veta i efterhand att Tant Agdas tårar inte var av lycka för att bruden var så vacker, utan för att hennes år i Grupp8 och andra kvinnorättsorganisationer där dom kämpat för kvinnlig rösträtt och kvinnans jämställdhet nu är bortkastad.
    Det har hänt...
    Det finns brudar som har berättat om att dom ångrar i efterhand att dom hade överlämning för att någon eller flera av deras släktingar tog illa upp av det.

    Att ändra symboliken över något går inte på en dag, inte ens ett par år. Utan det tar tid.
    Det många försöker få fram här är just att det räcker inte med att säga "det betyder så här för mig" och sen tro att alla då ska släppa sina associationer och jubla liksom. Det betyder inte att dom inte respekterar din fria vilja att gå in med din pappa om prästen godkänner det. 

    Ett medvetet beslut baserat på alla fakta - är det bästa.
    Sen vilket beslut du tar, tja det bryr i alla fall inte jag mig om, speciellt inte eftersom jag själv blev överlämnad Tungan ute 
  • Akjson

    Tänkvärt. Men jag känner alla som kommer på mitt bröllop vääääldigt bra. Jag vet att ingen kommer att ta illa upp över en brudöverlämning. Dom har öppna sinnen och förstår varför jag, min familj och min sambo väljer att göra detta. Men jag kan tänka mej att det kan skapa andra tankar i en mer konservativ släkt.

  • Chicita
    Akjson skrev 2013-01-28 10:56:50 följande:
    Tänkvärt. Men jag känner alla som kommer på mitt bröllop vääääldigt bra. Jag vet att ingen kommer att ta illa upp över en brudöverlämning. Dom har öppna sinnen och förstår varför jag, min familj och min sambo väljer att göra detta. Men jag kan tänka mej att det kan skapa andra tankar i en mer konservativ släkt.
    Alla känner inte sin släkt och sina vänner så bra.
    Det här var ju ett inlägg i debatten om att det inte är respekt mot de som väljer brudöverlämning när man säger att någon kan ta illa upp.

    Det är inte för att vara respektlös, utan för att få dom som väljer det att ta ett kvalificerat beslut. Och för att förbereda dom på att det kan finnas någon som ogillar det.
    Även om den personen är väluppfostrad nog att inte säga det rakt ut, så kan det ju komma fram i efterhand. Och då är det bra att man förstår varför den personen reagerade så och ha en förklaring (eller tja helt enkelt ett svar) förberett... 
  • Akjson

    Jag har full respekt för det du skriver Chichita. Om jag inte kände mina släktingar så väl och dessutom visste att det skulle kunna bli snack "bakom våra ryggar" kring det här så skulle det inte alls kännas bra. Men som sagt, om prästen tillåter, så är jag säker på att just i detta fallet, att mina vänner och släktingar kommer att se detta på samma sätt som mej. Dom flesta vet hur oerhört mycket min Far betyder för mej och hur nära vi står varandra.

  • Chicita
    Akjson skrev 2013-01-28 11:21:08 följande:
    Jag har full respekt för det du skriver Chichita. Om jag inte kände mina släktingar så väl och dessutom visste att det skulle kunna bli snack "bakom våra ryggar" kring det här så skulle det inte alls kännas bra. Men som sagt, om prästen tillåter, så är jag säker på att just i detta fallet, att mina vänner och släktingar kommer att se detta på samma sätt som mej. Dom flesta vet hur oerhört mycket min Far betyder för mej och hur nära vi står varandra.
    Jo men nu pratar vi ju inte bara om dig utan om hela grejen. Det finns ju fler brudpar än ni som ska göra det här valet Flört
    För oss funkade det bra, men det var till stor del för att vi hade medeltidstemat. De som eventuellt kunde ta illa upp kände att det liksom passade in med vårt tema. 
    Min mormor skulle ha blivit arg och tagit väldigt illa upp om hon var vid liv. För hon var en riktig kvinnorättskämpe. Så där hade vi nog fått prata med henne i förväg och berättat lite om tanken bakom. För hon hade kunnat ställa sig upp i bänken och protesterat annars (hon var inte den som var diskret om man säger så Tungan ute )

    När det gäller just din situation så har du ju nu fått veta lite mer om varför några skulle kunna ta illa upp och betydelsen av brudöverlämning enligt svensk tradition. Och alltså varför prästen skulle kunna säga nej också.
    Så du har lärt dig något och du har tagit till dig informationen på ett väldigt bra sätt måste jag säga.

    Det har funnits några såna här diskussioner där man i princip kan "se" den blivande bruden ligga i ett hörn och på klassiskt 3-åringsmaner sparka med ben och slå med händerna och skrika "jag vill jag vill jag vill, jag struntar i vad ni säger, ni är dumma och bara förstör"...
    Och du hör inte till dom Flört 
    Så guldstjärna för det Solig 
  • snowstars
    Chicita skrev 2013-01-28 11:34:21 följande:
    Det har funnits några såna här diskussioner där man i princip kan "se" den blivande bruden ligga i ett hörn och på klassiskt 3-åringsmaner sparka med ben och slå med händerna och skrika "jag vill jag vill jag vill, jag struntar i vad ni säger, ni är dumma och bara förstör"...
    Och du hör inte till dom Flört
    Så guldstjärna för det Solig

    Nej, det har varit kul med en tråd om brudöverlämning som inte spårat ut, faktiskt

Svar på tråden Min far vill föra fram mej till altaret....