• diesel­p
    Äldre 25 Aug 16:41
    10053 visningar
    51 svar
    51
    10053

    Flytta isär

    Hej.
    Jag är just nu helt knäckt och desperat efter tips och råd. Sökte runt massa på nätet och hittade många intressanta ämnen på denna sida. Hoppas någon vill ägna lite tid åt mig och mitt problem. Förlåt om det blir ett långt inlägg.

    Jag är 27 år gammal och bor med min flickvän som är 21. Vi har bott ihop i ca 4 år, alltså sedan hon var 17 år gammal. Vi flyttade tillsammans till en ny stad som ingen av oss kände till särskillt bra. Under dessa år så har vi haft en bra relation där vi har haft några svackor som vi tagit oss ur som ett starkare par.

    Nu till vårt problem. Hon känner att hon älskar mig oerhört mycket och vill att det ska fungera bra mellan oss. För att det ska göra det så känner hon att hon vill flytta ihop med en kompis i Göteborg(en halvtimme från vår lägenhet) och satsa på studier. Hon känner att hon alltid har ångest och en tomhet inom sig pga att hon aldrig provat på saker som de flesta andra i hennes ålder gjort. Saker som jag gjorde när jag var i hennes ålder. Jag har bott i Norge, jag har rest runt med ryggsäck flera månader i Thailand mm. Hon tänker på detta dagligen och vill nu att vi ska fortsätta vara tillsammans som särbo. Vi har en bostadsrätt som hon vill fortsätta amortera på mm. Jag kommer självklart betala hela hyran och resten av räkningarna. Jag vill absolut inte flytta isär. Vi har det så bra, det tycker hon också. Vi grälar i stort sett aldrig och har alltid kul ihop, skrattar mycket. Hon säger att det är nära och att vi kan träffas flera ggr i veckan. Jag är så rädd för att förlora henne, samtidigt som jag inte vill hindra henne från att göra något som är viktigt för henne. Det känns så orättvist, hon får vinstlotten och jag nitlotten. Hon får ett nytt liv i en större stad tillsammans med en vännina och jag blir kvar här ensam i vårt "gamla liv".
    Det känns som att hon kommer ha så kul med studentlivet och så många nya människor och jag kommer betyda mindre och mindre för henne.

    Något som är jobbigt är att vi inte har någon tidsram. Studierna i början är för att hon ska komma in på önskade linjen, det vet vi inte när det blir. Vi vet heller inte när hon kommer lyckas få lägenhet och jobb där. Hon har nu en bra tjänst som chef med bra lön, detta ska hon säga upp sig ifrån. Allt känns så konstigt bara.

    Vad tror ni? Har någon erfarenhet av detta?
    Mår så dåligt just nu, kan inte sova eller äta.

    Tack för att ni tog er tid
    /Dp

  • Svar på tråden Flytta isär
  • sun moon
    Äldre 25 Aug 17:24
    #1

    Svårt att ge dig råd. Eftersom du mår dåligt så borde du berätta detta för din sambo. Att du inte vill detta. Hon kan ju säkert pendla till skolan om det är så nära.


    Kanske är detta en "mjuk väg" ut ur ert förhållande för henne? 


    Flyttar hon så finns det ingen anledning att du ska leva kvar i ert gamla liv och vänta på henne. Gör det du tycker är roligt, sälj bostadsrätten om du vill detta och flytta du också. Dit du vill flytta.  

  • Gorgeo­usnes
    Äldre 25 Aug 17:29
    #2

    I mitt förhållande så följer vi med varann. Jag skulle ah flyttat med och prova något nytt i den större staden :)!

  • diesel­p
    Äldre 25 Aug 17:37
    #3

    Tack för ditt svar. Jag har berättat för henne hur jag mår. Först när hon sa det till mig så gjorde jag slut, utan att tänka efter ordentligt för att jag blev så argledsen/sårad på samma gång. Då blev hon jätteledsen, så jag tror faktiskt inte att hon försöker "smyga" sig ut ur förhållandet. Jag har ändå dessa tankar och säger det till henne, hon säger att det absolut inte är så och att hon önskar att jag kunde lita på henne.
    Det handlar inte bara om plugget utan hon känner att hon måste komma ifrån och få klara sig lite på egen hand innan hon känner sig mogen för att verkligen kunna satsa på att bilda familj mm. Det känns som att hon skulle göra det svårare för sig om hon verkligen ville göra slut när hon gör på detta sättet. Fast jag kanske är naiv och bara tänker som jag önskar att det skulle vara.
    Jag känner att jag trivs så bra i vår lägenhet och jag vill verkligen inte flytta någonstans. Därför känns det så mycket värre. Jag önskar jag hade något behov som jag kunde "passa på" att tillfredställa men jag känner bara att jag förlorar på det här. Samtidigt så älskar jag henne så mycket så jag vill inte göra slut.

    /Dp

  • diesel­p
    Äldre 25 Aug 17:39
    #4

    Gorgeousnes.
    Tyvärr så tror jag inte att hon vill att vi flyttar tillsammans. Jag hade absolut kunnat ge det en chans men problemet är just att hon vill klara sig på egen hand.

  • Loppan­sson
    Äldre 25 Aug 17:43
    #5

    hmm, om din flickvän nu känner att hon inte "fått leva" så bör hon få göra det, stannar hon för din skull så kommer det bara resultera i att hon senare blir bitter och olycklig. Man måste låta varandra utvecklas och växa. Och innebär det att hon måste flytta så bör hon få göra det. Är det menat att det ska vara ni så kommer det att hålla.
    Detta är kanske inte det svar du ville ha, men jag är bara ärlig...

  • Peppo7­9
    Äldre 25 Aug 17:47
    #6

    Jag håller med tidigare att hon hade ju kunnat pendla den halvtimmen när hon ska till skolan, fast samtidigt förstår jag henne att hon vill kunna stå på egna ben ett tag.

    Det behöver inte betyda att det är för alltid, kanske inte ens för en längre period.

    Jag hade en tjejkompis som flyttat ihop med sin kille tidigt, hon var ung när de flyttade ihop och de var tillsammans jättelänge. Men sen bestämde de att de skulle separera och när hon efter många år som sambo, var tvungen att klara sig själv osv så tyckte hon det var jättejobbigt och nästan handfallen för han hade alltid varit där. Jag menar inte att det skulle ta slut mellan er, men att jag kan samtidigt förstå din flickvän som vill upptäcka lite på egen hand om hon inte stått på egna ben alls. Och jag vet att detta är en klyscha; men är det menat att det ska vara ni två, så klarar ert förhållande detta. Det är bara en halvtimmes avstånd trots allt :)

  • Uttan
    Äldre 25 Aug 18:06
    #7

    Visst kan hon behöva stå på egna ben, MEN om hon flyttar ihop med en kompis gör hon ju inte det. Kompisen fyller ut din plats bara.


    Jag skulle inte kunna bo isär med Kim (min sambo) om jag inte visste att det gällde exakt 3 månader osv. ALDRIG. Vem lämnar den andra och känner ett behov av detta om allt är bra?

  • linani
    Äldre 25 Aug 19:49
    #8

    Om hon käner att det är detta hon behöver så släpp henne. Tror absolut att ni klarar detta! Det kanske är bra för dig med? Även fast ni har det bra..


    Men bestäm med henne att det ska finnas "NI" tid. Och prata,prata,prata med varandra.


    Det kommer va så jäkla tungt i början, ställ in dig på det. Försök sysselsätta sig med nått: träna, nån ny hobby osv. Sätt egna mål i livet. Så du inte sitter hemma och "väntar". Helt plötsligt kommer hon stå där och veta att hon klarar sig själv. Och då kommer hon vara beredd på att satsa fullt ut med dig.


    Håller tummarna för er!


     

  • Gorgeo­usnes
    Äldre 25 Aug 20:29
    #9

    Man ger och tar ju! Hyr ut lägenheten och följ med tycker jag. Du säger att du förlorar på att flytta med. Tänk att hon kanske känner att hon förlorar om hon stannar och inte förverkligar sina drömmar.

  • Äldre 25 Aug 20:38
    #10

    Jättesvårt att ge råd i just er situation, men jag kan bara berätta hur vi har gjort - jag flyttade för 6 år sen utomlands med ett jobb jag fick. Min man (då min sambo) ville inte flytta av olika skäl, utan stannade kvar hemma. Men detta gjorde vi som gemensamt beslut - ingen av oss ville ge upp de jobbchanser vi just då hade. Frågan för oss var hur vi skulle hantera livet tillsammans men på olika platser - jag ska inte hävda att det alltid varit enkelt, men det har funkat. Men det kräver kommunikation och gemensamma beslut, skulle jag säga.

Svar på tråden Flytta isär