Livets stora och små frågor

Och jag fick just reda på att en kompis som är jämngammal med mig och har två små killar ska få TVÅ till i september. Jösses alltså, dom kommer att få fullt upp där hemma.

Och jag som är orolig för att orka med en i min ålder.

Nenne, jag önskar att jag kunde skicka lite värme till er. Vi har 30 grader i lägenheten på nätterna. *gah*

Telis, det är ju det som är fasan lite, att man tänker att nu ska vi ha ett barn till och så blir det tvillingar. Jag hade gärna fått tvillingar första gången eftersom vi hela tiden velat ha två så hade man bara behövt göra det här en gång (i och för sig var det innan jag hört om Tingas alla problem som jag kände så) men skulle det vara tvillingar nu vet jag inte hur det ska gå. Fast jag är inte orolig för det för den risken är i det närmaste obefintlig. Men jag tänkte på det när jag såg det där programmet, Familjen annorlunda eller vad det hette, en mamma hade väl tio barn för hon inte orkade använda kondom, men en familj hade tänkt sig tre barn och så blev det tvillingar sista gången och helt plötsligt mycket jobbigare än de tänkt sig tillvaron.

Telis, jag är lite orolig för hur jag ska orka med en till faktiskt men just nu lever jag lite på att alla säger att barn är så olika och man oftast får ett lätt och ett jobbigt barn och i så fall känner jag att det är ett litet medgörligt barn som står på tur här!!!

Husvagn, nja, jag vet inte, kanske det. Fast man har ju hört skräckhistorier om hur de rutinerade husvagnsägarna står och tittar när nybörjarna kommer in på campingplatserna och inte lyckas backa på plats och inte får upp förtältet och allt vad det är och står och skrattar. Tälta skulle jag i alla fall aldrig i livet göra!

Vi har också alldeles för varmt inne på nätterna, fast jag ställer upp korsdrag mellan sovrumsfönstret och balkongdörren. I Iris rum blir det jättekallt men vårt rum ligger bara lite för långt ifrån för att det ska bli svalt.

BS, du kommer absolut att greja det där, nu har du ju vanan inne. Och Iris blir ju äldre hela tiden så att det går lättare att resonera med henne, hon klarar sig mer själv osv.

Jag hade nog också kunnat tänka mig tvillingar innan jag hörde om hur jobbigt Tinga har haft det. Det låter ju så smidigt med att klara av två på en gång och att dom har sällskap av varandra osv. Nu är jag väldigt glad över att det bara är en, det räcker långt det.

Hur går det för Piff & Puff egentligen nu med näringslösningen, var håller Tinga hus?

Telis, ja jag tycker också att det känns lite som att man har vanan inne men jag hoppas att det verkligen stämmer! Förresten, om du ska snittas så gör man väl det två veckor i förväg och jag går väl över någon vecka igen, alltså kommer du att vara klar medan jag fortfarande går och vaggar och väntar.

Ja, vem vet. Eller så kommer Vickan på upploppet och slår oss bägge två.

Just det, Vickan ja, ja man vet aldrig! När var det inskrivning, har ni varit än?