Säga nej vid mens

När jag har fått mens säger jag till. Efter 5-6 dagar eller så brukar han fråga om det är slut eller inte. Raka puckar.

Eftersom jag och min man bor ihop så är han ganska (väldigt) medveten om när jag har mens. Mensskydd ligger synligare i badrummet (jag köper nya i affären) Jag får ont i magen. Jag brukar nog oftast berätta att den har kommit. Annars så har han vid det här laget rätt god koll på mina cykler. Jag tycker faktiskt att det verkar rätt konstigt att han (om man delar boende) inte märker det helt själv. *ler*

Kan du inte ha en almanacka där du antecknar de dagar som du har mens? Då kan han själv gå och titta vilken dag det är när han känner sig "sugen";)

Eller så kan du förklara för honom hur du känner och kanske komma överens om att han skall fråga dig först om det är okej eller inte med sex just den dagen?

Själv så säger jag ingenting speciellt eftersom vi båda gärna har sex under mensen. Dessutom vet alltid min sambo att de är mens på gång dels för att han märker att jag har ont i magen och dels för att jag då tar fram tampongpaketet ur badrumsskåpet... :)

Jag minns när vi nyss hade blivit tillsammans och jag inte visste hur jag skulle säga att jag hade mens. *ler* Han hann före mig, några dagar innan så kollade han på min p-pillerkarta och konstaterade som att det var det naturligaste i världen att nu ska du snart ha mens...*ler* Måste erkänna att jag blev förvånad. Numer så brukar han märka påp mig när det är dags eller oxå så säger jag det. Det är ju ändå så naturligt...

Säger som övriga här... Det är så öppet hanterande av tamponger, alvedon och sånt här hemma så sambon vet utan att fråga när jag har mens. Bor man ihop så vet den andra parten det där utan frågor och tjafs.

Jag tycker det är upp till dig själv att säga ifrån om du inte vill ha mer än kram vid mens.
Säg det när du INTE har mens att du vill prata om saken, att du kanske känner dig lite olustig inte på humör under mensen.

Jag "umgås" gärna under mens, inget varken min sambo eller jag bryr oss om. Fast då brukar vi hålla till i duschen förstås eller bädda med en handduk.

Tamponger och trosskydd ligger alltid synliga i badrummet men om de försvinner alternativt tillkommer produkter passerar honom obemärkt. Han har inte en aning om hur min cykel ser ut *fnissar lite åt ordvalet* och har jag ont i magen undrar han om jag ätit nåt olämpligt. När det gäller mens är han clueless dessvärre.

Men kanske säga till så fort den kommer, i en icke-mysig situation? Kanske blir det lättare då... fast egentligen är det nog själva meningen jag har svårt att få ur mig... usch va knäpp jag är!

Jag är ett PMS-monster och mitt dåliga humör har troligen en rätt avtändande effekt på min sambo, han brukar nämligen inte vara ett dugg sugen när jag har mens.

Han märker ju säkert av att jag har mens på min hantering av bindor och så och mitt klagande över mensvärk.

Nässla - P-piller kartan var ju en ide, ligger alltid i mitt sängbord men kanske skulle plocka fram den så att han kan kolla den då och då

Kalender var ju också en ide som tål att tänkas på.

Tack för alla svar tjejer, visste väl att det gick att lita på er!

Jag var tidigare tillsammans med en "mensallergiker" som knappt kunde se en oanvänd binda i sin förpackning utan att få rysningar. Att ha sex vid mens var inte under några som helst omständigheter något som fick komma på tal. Om han någon gång inte visste att jag hade mens och råkade komma åt en binda höll han på att dö av ren panik

Nu har jag tack och lov en partner som inte har några såna allergier och jag är helt öppen med ägglossning, PMS, mens och vad som faller mig in att ta upp i den vägen...

Pang på rödbetan, alltså säg det rakt ut: Jag har mens och fy sjutton vad piss jag mår. Eller nåt annat odramatiskt som får honom att förstå när du har dina "blödarperioder".

Hemma hos oss är det ingen stor grej, bindor ligger framme (oanvända så klart) och sambon vet när pillerkartan tar slut och när det närmar sig "det är väl dags för blodet idag" brukar han kunna kommentera vid frukostbordet.

Apropå såna här grejer som framför allt i början av förhållandet kanske kan vara känsliga.
Sitta och fisa högt och ljudligt eller göra nr 2 på toan, det var åtminstone i mitt fall inget jag kunde göra förrän vi varit tillsammans ett bra tag. Passade på att gå på toan när jag var hemma hos mig själv.
Nu, efter flera år ihop, är det förstås inga problem utan det pruttas hejvilt