otrohet på arbetet / före äktenskapet

Håller med guldfisken

Om min kille varit otrogen och berättade det, skulle jag inte kalla honom för slampa. Annat skulle han nog få höra men INTE slampa. Inte heller om min kompis berättade att hon varit otrogen mot sin kille/tjej.
Så därför kallar jag ingen annan heller (som jag inte känner) för slampa.
T.o.m jag skulle kanske vara otrogen, fast jag inte kan tänka mig det, men man ska aldrig säga aldrig...

Tänk på att alla inte har förbjudit s*x med andra i sitt förhållande.

Det är fel att kalla någon sl*mpa, eftersom det är en könsnedsättande ord, som gränsar till schabloniserade uppfattningar om kvinnan och gammaldags sexualmoral.

Guldfisken:

Nej, så skenhelig är jag inte och jag grundar alltid mina åsikter på personliga erfarenheter... Visst har jag också begått ett misstag och jag har även dejtat män med förhållande, så DÄRFÖR kan jag tycka som jag gör.

Jag är inte det minsta stolt över att även jag har varit otrogen en gång, men idag är det inget jag skulle göra om, pga jag vet hur det känns efteråt och hur det sårar den andre parten. Min erfarenhet gick aldrig till sex, men hångel var nog för att förstöra allt..

Och med alla de erfarenheter som jag har utav kompisar som har varit otrogna och bekantas förhållanden osv, så KAN jag dela in människor i olika kategorier eftersom ALLA i det sammanhanget "Det inte partnen vet, han h*n inte ont av" och så fortsätter de med sitt lilla egoistiska spel..

För mig är otrohet brist på respekt för partnern (återigen egen erfarenhet) och/eller rädsla för förhållandet ska bli för allvarligt... Vid tre olika tillfällen har jag sett blivande pappor ta till andra kvinnor för att själva ha en anledning att ta sig ur förhållandet på ett "godkänt sätt", att bara bryta med en gravid kvinna gör man inte, men det går tydligen bra att vara otrogen och sedan bli utkastad - var är moralen i detta?? och framför allt, var finns männens "råge i ryggen" någonstans?? För mig är sådana män (och kvinnor) ganska så lågt stående varelser...

Det finns INGET som ursäktar en otrohet, hur stort misstag det än var...

Okej TeaSpoon, du är vis av egen erfarenhet, det är ju som bekant sina misstag som man lär sig av och blir en bättre människa av.
Eftersom du säger att du inte är skenhelig, får man väl tolka det du skriver som att du anser att även du själv tillhör den kategori människor som du vill kalla ord som du inte ens kunde skriva ner här inne, eller?

Alldeles sant Guldfisken... då tillhörde jag den kategorin av människor, men alla kan bättre sig.... Precis som du skrev. Idag finns det inget som skulle få mig att vara otrogen vilket gör att jag kan vara stolt över mig själv...

Jag får acceptera att vissa inte har vett på att vara trogna, men jag behöver inte gilla det.
På samma sätt får folk acceptera vad jag tycker, men de behöver inte gilla det...

Självklart kan alla bättra sig, och tur är väl det. Det är därför som jag anser att alla misstag folk gör kanske inte alltid behöver vara av ondo.

Otrohet kan inte kallas "misstag", därför tycker jag också att man kan kalla vissa kategorier av människor för till exempel s*ampor. Har sett alldeles för mycket för att tycka att otrohet är ett misstag.

Har sett alldeles för många såna som TeaSpoon beskriver och en massa andra varianter. Tex den när någon är otrogen gång på gång och sedan gnäller över att den inte vet hur den vill ha det "vad ska jag göra?".

Havstulpan- Jag tror att hon hade noll respekt för sin blivande och egentligen inte borde ha gift sig. Hon kan ha tappat respekten för sin blivande för att han hade varit otrogen först. Hon kanske helt enkelt ville att de skulle gå in i äktenskapet med jämn vågskål av elände...

Herregud, jag mår nästan lite illa när jag ser hur många fördömande människor det finns här inne. Ni som anser er ha rätt att leka domare över andra människor och dela in dem i kategorier som ni enligt er själva absolut inte tillhör måste verkligen tycka att ni är perfekta supermännniskor som aldrig felar och aldrig beter er dåligt mot andra människor på något sätt. (Och jag tycker att detta faller redan på den överlägsna och dömande attityd ni verkar ha mot andra människor, det har inte "perfekta" människor)

Usch, säger jag bara.

Och det här med att kalla folk för slampor är inte bara omogen mellanstadienivå, det är även som Electric Lady säger, ett sätt att bevara gamla förlegade uttryck för kvinnor som anser ha rättigheten att bestämma över sin sexualitet på det sätt som passar dem bäst. Att börja kalla även killar för slampor ändrar inte på den saken.

Sedan tycker jag att det är lite komiskt att bland annat Maica anammar TeaSpoons definition på vissa kategorier av människor när TeaSpoon har talat om sig själv som tillhörande den kategorin (alltså en sl*mpa i vissa av eras ögon).

För övrigt är det ett elitistiskt och statiskt synsätt att överhuvudtaget dela in människor i olika kategorier. En person som för länge sedan hoppade av från nazistiska kretsar och numera åker runt i skolor och varnar för nazismens idéer kommer enligt vissa trångsynta att alltid tillhöra en kategori människor som anammat nazistiska åsikter. Mer öppna och dynamiskt tänkande människor ser till övriga omständigheter och skulle inte dela in personen ifråga i ett fack tillsammans med andra praktiserande nazister.

Guldfisken- Jag har själv varit otrogen och tycker att jag i det läget kunde få bli kallad för precis vad som helst, just ordet sl*mpa är inte det viktiga. För min del kom insikten när jag insåg vilket jä*la svin jag betedde mig som. Det finns inget försvar!! Precis som jag tycker att män som beter sig på det viset kan få bli kallade detsamma.

Huvudsaken är att man lär sig av sina "misstag" och slutar bete sig som en idi*t. Många gör inte det och blir man då kallad för något så tycker jag att man får ta det.