hjälp jätterädd

Jag säger SJÄLVKLART hade vi kommit. Jag hade med glädje köpt en ny klänning och tryckt ner min frackmotvilliga kille i ett stroppigt fodral, köpt present, fixat hotellrum och betalat resa. Även när jag studerade, åt linssoppa varje dag och levde under existensminum, det finns ju alltid möjligheter (hyra frack, köpa på second hand, låna kläder, tillverka något som present, bo på vandrarhem, samåka, åka tåg) För antalet inbjudningar till bröllop haglar inte direkt tätt och jag räknar inte med att det kommer fler tillfällen. Det är väl i princip alltid en utgift att gå på bröllop? Och med bra planering och genom att se möjligheter så kanske det inte måste bli så mycket dyrare att gå på frackbröllop än ett "vanligt"? Tror man som gäst kan resonera sig fram till något som kan fungera, även om det i första tänket för en gäst med begränsade tillgångar låter överdådigt att man skulle ha råd att gå på frackbröllop.

Känns det som något du vill själv? Eller är det bara din kille som vill detta?

Jag är lite kluven, jag älskar egentligen att få klä upp sig och/eller gå på maskerad - nu tycker jag inte alls att ett frackbröllop känns som en maskerad, bara väldigt festligt... det är så sällan ändå man får klä upp sig så där riktigt fint men det krävs ju oxå (tycker jag) att brudparet kör all in, det kanske inte passar sig med en bygdegård och cateringbuffé utan då får man kanske göra en "bankett" av det, en fin lokal/restaurang och trerätters... så det krävs ju att brudparet även de pungar ut avsevärt mkt mer..

Vi resonerade som så - vi gifter oss på nyårsafton, vi har en ganska så stram budget och har valt att spara in på sånt vi inte tycker är lika viktigt men som för oss kan bli lika bra fast billigare så vi har just bygdegård, catering för att hålla ner dessa kostnader, men eftersom det är nyår och ett bröllop är ju kul om det är lite festligt, tycker jag - så vi valde att ha mörk kostym... det är egentligen den lägre graden av klädkoder vad jag förstår och eftersom jag inte hittade någon klädkod jag tyckte passade så skrev jag utförligt i vår bröllopsblogg dit våra gäster är hänvisade för mer information - att vi tycker att det skulle vara roligt om de dagen till ära (nyårsafton och allt) ville klä upp sig men att vi inte ser det som ett tvång att behöva köpa något sprillans nytt för det... till tjejerna vore det kul med aftonklänning eller cocktailklänning och till männen mörk kostym, men jag vill ju inte att våra gäster ska känna att de måste tacka nej för att de inte har råd eller inte känner sig bekväma i att vara för uppkädda...

Nu tror jag att större delen av våra gäster tycker att detta är roligt och det är flera som frågat om de kommer att vara för uppklädda om de kommer i aftonklänning/långklänning - medan jag har svarat att jag bara tycker att det vore roligt om de kom med så fina kläder...

Jag hoppas du förstår vad jag menar... jag är lite kluven som sagt... jag tycker inte man ska sätta en för strikt klädkod, mer som en fingervisning och sen kan man ju förklara lite mer utförligt vad det innebär för er - det kan ju bli väldigt festligt och fint även med mörk kostym och som sagt brudgummen kan ju ha frack för det, det är ju inte helt ovanligt som daniell sa. :)

Jag kan verkligen förstå din sambo. Jag tycker frack är väldigt stiligt men det är som aldrig man får tillfälle att använda den. Jag sjunger inte i manskör, går sällan på bal och har hittills aldrig blivit bjuden på nobelmiddagen. Jag hade lätt tackat ja. 

Jag har ofta tänkt på hur man ska göra för att kunna ha en fest där man uppmuntrar folk till att klä sig i högtidsdräkt men att det inte är något obligatoriskt, samtidigt som de som väljer kavaj istället inte känner sig underdressed. Har inte kommit på hur man ska lösa det än...

Vi har faktiskt blivit bjudna på ett sånt bröllop. Jag vill gå, jag har en fin aftonklänning jag kan (och gärna vill) använda. Min man vill inte gå. Han har ingen frack och vill inte lägga ut den kostnaden heller. Han känner knappt brudparet alls så det förstår jag.

När vi gifte oss förra året var vårt perspektiv att vi ville glädja gästerna. Vi ville att de skulle trivas på vår fest.

Men det beror ju på vilken typ av människor man bjuder på bröllopet? I mina kretsar är det ingen som har frack, knappt ens kostym i vanliga fall. Jag skulle inte köpa dyra högtidskläder för att ha på ett bröllop när vi mest troligt aldrig skulle bli bjudna på ett sådant bröllop igen. Jag är student och tar inte ut fullt studiemedel - det innebär att jag lever under existensminimum varje månad. Jag prioriterar hellre mina kläder på annat.

 

Men jag tror också att man har olika perspektiv beroende på vart man bor. Klart att det är lätt att ta tåget om man bor på ett ställe där det faktiskt går tåg. Jag förstår till exempel daniiel när hon pratar om att resa eftersom avstånden i Norrland är lååånga, och även om man är van vid det så blir ju inte bensinen billigare för det. Att sälja högtidskläder är inte det lättaste heller eftersom det helt enkelt inte bor folk som vill köpa inom rimligt avstånd, så jag tror knappast att jag skulle kunna sälja en frack på ett par dagar på blocket.

 

Jag kan ju ta exemplet som jag gjort många gånger redan...

Jag har jobbat på hotell (inte längre dock) i 10 år.
En lördag kom ett gäng tjejer och killar (runt 20-25) med riktig Goth-Punk-stil och checkade in.
Det var dreadlocks, massa piercingar, tatueringar, rosa/grön/blå mm mm hår osv. Dom var glada och bubbliga och roliga att prata med.
Dom skulle på bröllop...

Dom som skulle gifta sig hade slagit på stort, det skulle vara finkläder och eftersom varken dom eller deras gäster brukar använda sånt normalt sett så hade dom hyrt åt alla så kläderna låg framme på hotellrummen när gästerna kom.

Efter ett tag kommer det här kompisgänget ner och väntar på transporten som ska ta dom till vigselplatsen och festplatsen. Dom såg så nedslagna ut. En av tjejerna grät för att hon kände sig så ful och utklädd i sin fina balklänning.
Alla var ju faktiskt jättefina. Men dom kände sig som clowner, för det var inte "dom".

Slutsatser man kan dra från detta:
Vill man ha glada, uppsluppna gäster så försöker man tänka på vad dom skulle kunna trivas i.
Sen behöver man inte lägga klädkoden på "vardagsnivån" utan man kan gå upp ett hack så att alla får klä sig fint. Men tillräckligt fint för att dom ändå ska trivas.
Dom här gästerna hade inte kul alls. Dom kände inte igen maten. Dom har ju aldrig ätit anklever och andra konstiga maträtter förut så middagen var en plåga. Till dansen så var det bara "fin" musik (Vals mm) till ett riktigt dansband...
Så dom satt ju i ett hört, tillsammans med många av dom andra gästerna och längtade hem. Stämningen var urusel berättade dom.
Inte särskilt kul för brudparet heller...

När vi gifte oss hade vi en konstig klädkod (1300-tal dvs medeltid) men alla fick välja fritt så dom kände att dom trivdes i kläderna. Man fick även komma imoderna kläder om man ville.
Vi försökte tänka på att gästerna skulle trivas, dom kommer ju faktiskt för att fira oss, och då är det väl ändå vår skyldighet att ge dom en tevlig kväll tillbaka tycker jag 

Jag kan känna så här (iaf mitt tycke) jag gillar inte allt mina bekanta gillar men jag skulle ALDRIG strunta i att ställs upp för dem.. Om min vän vill ha ett speciellt tema på bröllop/fest/you name it så ser ju jag till som gäst att jag gör det så bra som möjligt,,sen vad det är i min mening är att göra så gott jag kan för att tillfredsställa dem samt att jag själv är bekväm och att jag står för det jag gör/är. Vad har man annars vänner till??

Precis vad jag också tänker.Jag håller med till 100%.Och det är den här attityden som jag är rädd för, jätterädd.

Visst, absolut, det är brudparets bröllop. Det är deras dag. Dom har ju dock bjudit in gäster för att fira tillsammans med dom, då tycker jag att det hör till att man ska vara mån om sina gäster som värd. Att man ska tänka på hur gästerna upplever dagen, underlätta så mkt man kan för att gästerna ska känna sig välkomna och bekväma och kunna slappna av och ha roligt.

TS, jag säger inte att ni inte ska ha ett frackbröllop. Det är helt och hållet upp till er. Jag tycker dock det är lite konstig och tråkig syn på saken om ni tror och tycker att alla självklart ska ta sig råd att följa ert höga krav om klädkod när man kanske inte har möjlighet. En frack är knappast billigare än en kostym, så det argumentet köper jag inte för 5 öre. De flesta äger faktiskt en kostym och en sådan är dessutom betydligt enklare att hitta begagnad eller kunna låna av någon man känner. Och javisst, nog finns det begagnade aftonklänningar, men då gäller det ju att den ska finnas inom rimligt avstånd, annars ska frakt betalas och då kan man inte pröva den innan osv, ja och att den ska stämma i storlek och som gäst vill man nog också känna sig fin. Skulle jag behöva köpa en sådan klänning, här där jag bor, så är inte utbudet stort alls. Jag skulle nog få dra på mig en 80-tals blåsa med puffärmar och känna mig otroligt utklädd, brudparets dag till ära... hm.

Sedan som många påpekat, så beror det ju också lite på hur man tänkt sig hela bröllopet. Ett pampigt bröllop i tex en stor kyrka med efterföljande 3-rätters middag på slott.. Ja, då känns väl fracken som ett hyffsat lämpligt alternativ i förhållande till allt det. Buffémiddag i byagården/församlingshemmet/trädgården.. nja, då känns en frack rätt överflödig.

Men som sagt, jag har ingen aning om vad ni har för gäster. Vart ni bor. Vad ni har för tidigare erfarenheter kring bröllop, hur det brukar vara i er krets. Är frack ett vanlig inslag, så är det väl inget att grubbla över?

Jag kan dock säga att om man redan innan man skickat ut inbjudningarna är rädda för att många gäster ska tacka nej pga en klädkod, så tycker nog jag att man själv bör inse att man kanske är lite fel ute...

Hade inte tackat nej till en bröllopsinbjudan bara för att det står frack som klädkod! Om man känner sig vansinnigt obekväm i det eller inte har råd att köpa/hyra kläder efter kod så får man ju helt enkelt prata med brudparat om man kan komma i t.ex mörk kostym.

Men hade jag fått en inbjudan med Frack då hade jag haft höga förväntningar på "statusen" av bröllopet. Att man har kostat på sig med lokal, mat och underhållning.