Augustibrudar 2013 - Här pratar vi om allt inför stundande bröllop!

Vi har oxå problem med efternamnen.

Han vill ha kvar sitt och jag vill ha kvar mitt =) Ingen av oss vill ha mellannamn...

Jag vill ha kvar mitt då det bara är min släkt i Sverige som har det efternamnet, med den stavningen.

Han vill väl mest ha kvar sitt för att det är tradition att ta mannens efternamn.

Han har inget -son namn, men det är ändå många fler som heter så.

 

Så vi får väl se hur det löser sig.....

Jag har också svårt för det där med namnet. Min m2b har ett väldigt speciellt efternamn, knappt 20 st i hela Sverige med det namnet. Jag har ett jääääättevanligt -sson namn men jag har ju levt med det i 30 år så det är svårt att tänka sig att plötsligt inte heta så mer. Samtidigt vill jag ju inte bara "vara tråkig" och behålla allt som det är idag, man vill ju att det ska märkas att man blev gift! Så lösningen är nog för mig att ta mitt efternamn som mellannamn och hans som efternamn.

Vi är i exakt samma situation, fast mitt efternamn heter "bara" vår släkt. Det finns en viss stolthet att ta mannens efternamn och i början var det en självklarhet för mig med, men när allt "lagt" sig och jag hunnit tänka efter så ångrade jag mig. Kanske får vi heta olika och sedan köra på "skaffa barn metoden". Blir vår förstfödde en kille tar vi mannens efternamn, blir det en flicka, mitt. Känns visserligen lite "töntigt" att göra så, men vem vet, kanske dröjer det innan vi får en knodd och då har jag längre tid för övertalning.

Ja det är svårt det där med namn. Mitt är ett vanligt sson-namn som min sambo inte vill byta till (helt ok med mig) men hans är ett krångligt (uttal, stavning) som jag inte vill byta till (vilket han förstår).... Får väl kanske hitta på ett helt nytt, men det är inte så lätt heller :)

Ni vet väl att man inte måste byta namn? ;) Eller ta ett nytt namn, men då man ansöka om det först. eller byta namn i efterhand :)

När ska du ha barn?

Angående namn så har jag alltid varit stenhård på att ta det namnet som är ovanligast. Mitt efternamn är inte supervanligt, men inte jätteovanligt heller (ca 8000 i Sverige), så om min m2b hade haft ett sson-namn så hade jag bestämt propsat på mitt. Nu råkar hans vara betydligt mer ovanligt än mitt (ca 500 i Sverige) så det blir det! Det enda dumma är att hans innehåller ett "ö" och det känns lite dumt att byta till ett namn som inte funkar att stava på engelska... Men det blir nog det ändå. Bebisen kommer få det direkt nu iaf.

Pifa: I januari/februari nästa år :)

När det gäller namn så är jag sån att jag vill att det ska kännas rätt. Jag har ett rätt ovanligt namn i den del av Sverige jag bor i (men som är väldigt vanligt i de norra delarna av Sverige). Min blivande man har väl ett sådär vanligt efternamn men är därtill "känd" för sitt efternamn, alltså hans smeknamn är hans efternamn och sådär. Så jag har valt att ta hans efternamn

Grattis, vad roligt! Roligt att höra ännu en som kombinerar barn o bröllopsplanering! För vår del var det mest datumet som styrde att det blir bröllop nästa år, men det känns på nåt sätt tryggare för barnet om vi är gifta också (lagar och sånt). Plus att vi ju faktiskt varit förlovade i 4 år redan, så det börjar bli dags

Vi kommer att ta min mtb efternamn.
Han är norsk och det är bara hans familj på ca 10 personer som heter det i Norge(och inga heter det i sverige).

Men kommer att behålla mitt efternamn(som inte heller är så vanligt) som mellannamn, för kan nog inte skilja mig helt ifrån det:) Och så har våran dotter redan båda våra namn, mitt som mellannamn och hans som efternamn.

Ojoj, första gropen i vägen på väg till vårt bröllop, vår toastmadame har just dumpat vår toastmaster! :(