Walk a mile!

Jag tycker det är helt underbart att läsa dina inlägg och kommentarer Chicita.=D Du har alltid så kloka ord, tankar och reflektioner. Vill bara önska dig all lycka till med dina promenader! Hoppas de blir många och "långa" -för dig iaf ;) Ett tipps sedan NÄR (inte OM) du orkar dina 30 min eller mer och villutmsna dig själv lite så skaffa lätta vikter att "kardborrar fast" runt anklarna, ger lite extra motståndmen påverkar inte din promenad i övrigt nämnvärt. Och sedan för att underlätta liiiiite på annat sätt kan jag rekommendera en BRA bok i lurarna!! Jag lyssnar alltid på deckare när jag går och ofta är det så spännande så jag tar några minuter till av bara farten ;) Ännu en gång, lycka till med välmåendet!!

Tack för tipsen Mette81 men jag kan inte koncentrera mig på att lyssna när jag är ute och går. Jag måste ju prata med hunden och ha koll på honom och trafiken runtomkring...
Cyklisterna är livsfarliga här, dom kommer susandes förbi utan att annonsera att dom kommer så om jag inte hör swirrandet från hjul och växlar ens så kommer antingen jag eller hunden att bli påkörd snart.
Skrev en insändare i lokaltidningen förra våren som gjorde att fler började använda den lagstadgade plingan. Men det har dom visst glömt nu  
Mina knän och min trasiga fot tål inte mer vikt, därför försöker jag bli av med den jag har så vikter runt vristerna tror jag inte riktigt på även om jag förstår att det ger bra effekt...

Om jag är så klok vet jag inte. Logisk kanske, men det behöver ju inte alltid vara samma sak som klok... Jag har jobbat lösningsorienterat så länge nu att det går på autopilot så det kanske gör en del *hihi*
Men det är ju alltid kul att höra snälla saker  

Hello girls! Och hextra hej och välkommen till Pia B.

Jag har haft en del att stå i och även prioriterat bort datorn av rena stillsamhetsskäl, för att få riktigt lugn mellan alla saker som betats av senaste tiden-shit vad det händer grejor i maj och juni, inte minst när man är förälder och ska delta i alla avslutningar och åka hit och dit.

NU är det sommarlov i casa PB (åtminstone för min son då) och vet ni vad-nu är det bäst ni håller i er, för nu kommer en redig skräll- igår SPRANG vi ihop han och jag!

Alltså, jag springer inte. Nångonsin. Jag vare sig orkar eller kan det för att kroppen har ont. Men nu vet jag inte vad tusan som flög i mig, för jag tänkte att "nämen vaddå, man kan väl pröva" och så blev det så att vi var ute i 50 minuter då det mesta var promenad i högt tempo, men då vi också sprang den lilla elljusslingan här i TRETTON minuter sprang jag! jag höll helt allvarligt talt på att dö på slutet men min son hejjade så på mig att jag ju var tvungen att slutföra. Jag är i chock och min kropp också.

Kanske gör jag aldrig om det eller kanske gör jag det. Och kanske kan mina knän inte det men då märker jag ju det då. Jag kan iallafall konstatera att det är typiskt mig-när det är något min son behöver pepp och stöd med-ja då är jag som vanligt beredd att gå the extra mile. (Han har satt som mål att förbättra sin kondis i sommar, "så att han orkar allt han vill på fotbollsplanen")

Hur som helst så var det ta mig tusan det duktigaste jag gjort på länge. Jag kan inte minnas att jag sprungit så långt i sträck någon gång typ.

Grattis 
Vad kul. Om inte annat så kan det vara en sån där självförtroendeboost... "klarade jag av att springa 13 minuter förra veckan så kan jag bannemig ta en 30 minuters powerwalk i dag".
Ja du vet 

Jag är väldigt väderkänslig och här har vädret gått från högtryck till lågtryck var tredje timme ungefär hela veckan.
Så jag är inne på min 5:e dag med huvudvärk/ migrän så det har blivit väldigt lite promenader för mig. Och det hjälper ju inte att hunden hatar regn heller då...
Jag hoppas att det stabiliserar sig lite snart så jag kan komma igång igen. Regnet i sig är ju inga problem när man kan promenera inomhus. Men huvudvärk och migrän är inga roliga kompanjoner att ha med sig på träningen  

Chicita, jag känner väl igen det där med både väderkänslighet och migrän-tyvärr får jag väl säga.  Just nu känner jag mig som en klubbad säl och skulle helst gå och lägga mig för natten-men vi får främmande imorgon och hoppsan hade visst min sambo missat den tid han skulle börja på ettt kvällsjobb så vips blev jag ensam med all den sista städningen. Dammsuga hela huset, våttorka åtminstone kök och badrum, förbereda lunchen inför imorgon, vika undan tvättberget.åååååååå vad sugen jag känner mig på det med åskan hängandes i luften. *djup ironi*

Bäst jag slår av datorn, både för åskans skull och mitt eget städfokus.

Usch ja passionsblomman...
Jag jobbade flera gånger med både huvudvärk och migrän för chefen klagade på att jag var hemma så mycket ett tag och påstod att det hade med jobbet att göra. Men det slog ju bara tillbaka och gav mig mer migrän för att jag stressade då också  
Sen jag slutade jobba i hotellreceptionen så har min migrän minskat med ca 70% men det betyder ju inte att jag är mindre väderkänslig. Bara att jag inte får migrän av andra orsaker längre... 

Åh, ni är så duktiga hela tiden. Jag åt chips idag >.< Alldeles för mycket chips. Men jag tänker göra något jag inte brukar göra när jag gör sånt (som också är den stora delen av problemet...), jag tänker berätta för min sambo så fort han kommer hem. För nu mår jag verkligen dåligt över det.. det har aldrig hänt förut, jag antar att det är ett framsteg?

Mina 7kg till semester känns dock långt borta. Pendlar mellan 3 och 4 och det är 9 dagar kvar till semestern ^^

Fan. Just nu är det bara skit alltså... Men jag har i alla fall sommarlov ^^

Här blev det ju kladdkaka efter maten i går (med grädde) och lite vin och en Baileys till kaffet.
Och i dag har vi ätit fläskkotletter med gräddsås och potatis + gröna ärtor...
Så vi har inte varit så särskilt duktiga  
och jag har två matlådor som ska ätas denna vecka + att vi åker till svärföräldrarna i helgen så vi lär nog äta massor med onyttigt nu denna veckan

Men nu ska vi ta och gå ut en vända med hunden i alla fall trots regn och blåst... Och vi kommer inte hem förrän han har pruppat minst en rejäl hög 

Izredam;
Määän hörru! Vaddå duktiga hela tiden? Nejdu! Jag har knappt loggat en enda riktig promenadrunda senaste tiden och typ kommit av mig rätt rejält. Och vad mat beträffar, så har det fikats och firats på både ena och andra sättet i tid och otid, så det är inte precis så att vågen tagit några större skutt neråt, kan jag ju säga.
Men jag har ju mitt mål långsiktigt satt och jag bara helt enkelt vägrar att ha en massa skuld förutom själva övervikten. Då blir det bara värre och dubbla misslyckanden hela tiden.
Jag försöker se väldigt nyktert på det hela. "Okej, nu har det varit mycket fika/chips/godis whatever. Alltså är det läge för att plussa på på promenadkontot." Och så helt sonika bara göra det, utan att grubbla, älta eller känna sig dålig. Vad ska det tjäna till liksom?
Nä-upp med hakan Izredam, räta på ryggen och var inte så taskig mot dig själv!

Och du-på nio dagar hinner du ett kilo-det är inte det sämsta! Hejja hejja! En rejäl promenad om dagen och halva tallriken grönsaker så klarar du ett kilo tror jag, trallalla!

Alltid något, för min självkänsla alltså :P Ska dock storstäda lägenheten i veckan och sådär så lite av kalorierna kanske jag kan bli av med. Åt i alla fall inte hela påsen den här gången OCH jag köpte ingen cola till (vilket jag annars brukar göra, progress?)... Men det är fortfarande typ 1000kcal HELT i onödan >.< Om bara sambo kunde komma hem nu så att jag kan få berätta det i alla fall, skulle kännas så mycket bättre.