New York 2012

Kan börja med att presentera mig och  min blivande.
Jag fyller 25 nu i maj, sambon har precis fyllt 26. Vi bor i en liten stad på västkusten med 2 åriga sonen och en hund. Jag studerar och tar min examen i januari 2012. Sambon jobbar inom industri.

Vi började med att planera inför ett litet sommarbröllop här i vår hemstad, som skulle gå av stapeln i augusti i år. Men vi kände efter X antal diskussioner om gästlista och upplägg att allt kom att handla för mycket om andra och hur andra skulle reagera. T.ex. har jag stor släkt som jag inte kände mej bekväm med att sära på, de får komma, men inte dem. Till slut sa vi bara att, nej vi skiter i det! Och sen började vi fundera på att göra något helt annat och då kom idén om New York. Vi var i New York tillsammans februari 2008 och blev alldeles förälskade i staden, och vi svor att vi skulle komma tillbaka. I februari var central park ganska rått och grått och jag sa till min sambo att nästa gång vi kommer hit måste det vara grönt och vackert.

Vår plan är nu att vigas i central park av en vigselförrättare nån gång under tidig höst 2012.

Det känns bara HELT rätt för oss. Vi längtar tillbaka till New York, och att vigas där känns dom en dröm! Dessutom att få bröllop och bröllopsresa i ett känns superhärligt och magiskt!

Vi ska också gifta oss 2012 fast sommaren. Vi är också i funderarstadiet och har ännu inte bestämt om det blir hemma i Skåne eller i NY.
Vi har varit i New York två gånger och vi älskar staden så mycket, vi skulle egentligen vilja bosätta oss där. :) CP är SÅ fint på sommaren, det är min favoritplats i NY. När vi varit där (april och maj) så har jag sett en hel del brudpar i parken.
Det som gör att vi drar på vårt beslut om vart bröllopet blir är att själva ceremonin inte riktigt fungerar för oss i New York. I Svenska kyrkan får man ha högst 10 gäster och vi kommer ha ca 15 ifall vi viger oss där. Att säga ja till varandra på engelska känns lite smålustigt och egentligen vill jag ha en kyrklig vigsel eftersom jag är troende.

Har ni funderat något? Ska ni sticka iväg själva eller har ni gäster?

Hej, vad kul att du hittade hit! Så kul med sommarbröllop!!

vi funderar verkligen på det här med sällskap..

på ett sätt hade det varit roligt om våra närmsta familjer ville resa med oss och närvara vid vigseln. Men vi vill ju samtidigt att det ska vara VÅR bröllopsresa och inte vara bundna till andra... så jag vet ej...

ett par vänner planerar sin bröllopsresa i samband med vårt bröllop, det kanske räcker med dem som närvarande på vår bröllopsdag... ? fast vad säger våra familjer då? vill ej smita iväg i hemlighet heller...

vi vill ej vara i svenska kyrkan, ser framför mej hur vi vigs i central park. i ladies pavilion- Att säga löftena på engelska bekymrar inte mig. vi får la öva på uttalet...

vad är det för gäster ni kommer ha med er? från sverige eller? Hur gör ni, bjuder ni dem på npgot eller får de stå för allt själva?

Vi pratade om detta igår. Vi kommer nog också gifta oss i CP med vigselförrättare. Det får väl vara på engelska. Själva uttalet e inget problem, min mamma bor i England så engelska har jag redan med mig. Min första tanke var mest att det skulle kännas lite konstlat men det kanske det inte gör.

Vi kommer bjuda med en del. Min mamma, pappa, bror med hans tjej. Min fästmans familj som är några fler. Sedan kommer vi bjuda med två nära vänner var. Vi räknar på ca 10-15 gäster.
Vi kommer inte bjuda dom på resa eller boende men däremot är tanken att bjuda på middagen och brunch dagen efter. Som en kul grej kommer vi nog ge dom gratis biljetter till någon sevärdhet. Typ Empire state building eller Frihetsgudinnan.
Beroende på hur länge gästerna stannar kommer vi att umgås sporadiskt under veckan innan bröllopet. Vi har ju lite att fixa och vi antar att de andra kommer se resan som en semester och inte bara ett bröllop. Dagen efter bröllopet är vår plan att åka vidare till Hawaii för honeymoon. :)
Jag hoppas verkligen att alla våra gäster kommer tacka ja men det finns lite problem. Min bror och hans tjej fyller 30 samma sommar och jag vet att de länge velat åka till Toscana då. Mina föräldrar är skilda och har nya respektive. Mammas pojkvän tycker vi om men pappas tjej är en riktig bitch. Det är outtalat men underförstått iofs, men jag vet att det kommer bli liv om vi inte bjuder henne. Samtidigt vill vi verkligen inte ha henne där. Hon brukar förstöra alla middagar så att gå och vara nervös för det på vår bröllopsdag pallar vi inte med.

Vi funderar på att gifta oss lite tidigare på dagen och sedan ha lite picnic i CP efteråt. Lite cupcakes kanske och champagne. Sedan middag på fint ställe. Min fästman är inte alls dansant så vi kommer nog inte gå vidare på kvällen men gästerna får ju gärna göra det på egen hand.

Låter alldeles underbart!! Vad roligt att kunna bjuda så många gäster på allt det, det låter verkligen superkul! 
Vigsel i central park är ju verkligen min dröm, så himla underbart vackert... och sen som du säger, lite bubbel och enkel picnic... wondeful!

Förstår attd et känns lite jobbigt med inbjudningarna när man har en sån människa med i släkten, som man inte vill ha där.... det ärj u ändå som du säger lite fult att inte bjuda, samtidigt som man vill ha en underbar bröllopsdag! 

Vad lyxigt att kunna åka på bröllopsresa OCKSÅ. Vi tänker mer att själva resan till new york blir vår bröllopsresa! Vi komme rgöra allt så budget det nånsin går... får väl räkna på 50 000 minst!!  

Vi kommer som jag kanske skrev bjuda på bröllopsmiddagen only, vi har tyvärr inte råd med mer. Och vi hoppas ju att de som VÄLJER att följa med ser resan som en semesterresa med bröllopet som en bonus. Jag känner inte riktigt för att de ska åka ändå till New York om det bara är för bröllopets skull, för vi vill inte göra någon big deal av det...

Sen har vi diskuterat lite fram och tillbaka om vi ens ska ge våra familjer möjlighet att resa med´, eller om vi tycker det räcker med bara våra goda vänner.

Tyvärr känns det som att våra familjer hade förlitat sej mycket på oss att vi ska "underhålla" dem under hela vistelsen. Jag kanske bara tänker det värsta, men jag har svårt att se dem ta egna initiativ till att turista i USA, och tänker att de kommer vilja ha hjälp med planerandet...

och jag vill nog egentligen bara ha dem nära vid själva bröllopsdagen, resten av resan ser jag liksom som vår bröllopsresa och att vi då vill vara i fred och bara göra sånt som vi själva vill...

Våra goda vänner har tänkt följa med och ta det i samband med deras egna bröllopsresa, och då tänker de åka runt lite i USA och kanske vara i New york 2-3 dagar över bröllopet. Och då hade det blivit så lagom, umgänge på bröllopsdagen och sen gör de sitt och vi vårt resten av vistelsen... Samt att det då blir barnfritt.

Jag vet inte, samtidigt hade det ju varit fint om våra föräldrar och syskon kunde vara med vid bröllopet, men som sagt, sköta sej helt själva resten av tiden... och det kanske är lite mycket begärt...

så därför tänker jag att jag inte vill att de åker bara för vår skull, för då skulle man känna sån press på sej...

Du får kanske förklara för dina föräldrar precis hur ni tänkt er. Få dom att förstå att det är eran bröllopsresa också. Fast visst måste man försöka vara lite smidig...
Jag oroar mig snarare över att en del inte ska följa med. De personer vi tänkt är alla viktiga för oss. De är de allra närmsta. Från att gått från ett bröllop på 100 pers här hemma till 15 i New York så behöver jag de runt omkring mig. Jag vill inte att det ska vara för litet bröllop, jag är rädd att jag inte ska känna bröllopskänslan då... Låter ju lite knäppt kanske...

Kom på igår att det egentligen redan nu börjar bli dags att ta tag i inbjudningar. Det är ju bara drygt ett år kvar och när det är så pass avlägset bröllop behöver ju folk veta så snart som möjligt för att kunna ha chans att följa med. Det känns samtidigt lite plötsligt för vi har ju precis beslutat att vi ska gifta oss nästa år och det är inte helt 100 att det blir i New York även om det lutar åt det.
Konstigt att det kan bli stressigt plötsligt! :D

haha, visst krävs det mer tid åt gästerna, man ska ju hinna spara och planera, semestrar etc...
förstår hur du tänker kring bröllopet! Och om du som sgat känner det så viktigt att all akan närvara så är dte ju bara bra om ni skickar inbjudningar så fort som möjligt, så hinner alla fundera i lugn och ro och inte behöva stressa fram några beslut... Hur tänker du kring flyg och sånt, får alla boka själva så att folk kanske kommer olika datum etc?

Vi känner precis tvärtom, vi vill iNTE ha något stort bröllop, vi gillar inte uppmärksamhet alls. När vi planerade för ett litet bröllop i sverige så planerade vi bara för våra allra närmsta familjer och vänner, ca 15 pers.

nu har vi precis pratat lite om detta och just nu känns det som vi kommer åka ensamma utan vår son som då är 3,5 år. Vi känner att det är VÅR resa, och den ska handla om oss och ingen annan. Det blir ett för stort schabrak om våra familjer ska med.

så just nu lutar det åt att bara jag och min blivande åker, och våra goda vänner som kombinerar sin bröllopsresa med vårt bröllop. Länns bra att ändp ha några man känner som vittnen. men vi får se hur det utvecklas.. det är som sagt ändå 1,5 ¨år kvar...

Men vi hoppas detta året går fort...

När känner ni att ni måste bestämma er då? Vad är det ni tvekar på?

Vi hade egentligen bestämt att vi skulle åka till USA i sommar och bila en månad på västkusten och om vi ska gifta oss nästa år så blir det inget av det nu. Det är en gemensam dröm vi haft länge och för min del kan jag avstå för att gifta oss men min pojkvän är mer tveksam. Jag ska börja plugga nu i höst och kommer därmed inte ha råd att spara massa pengar så det spelar väl en viss roll med. Vi har börjat prata om giftemål denna veckan så därför är inga beslut tagna ännu.

Inatt kunde jag inte somna så jag låg och funderade lite. :) Min pojkvän går gärna ut men han är inte dansant alls. Har faktiskt aldrig sett honom dansa under de åtta år vi varit tillsammans. Jag däremot tycker om att dansa och det känns som man inte bara vill gå och lägga sig efter middagen på sin bröllopsdag så som en bra kompromiss kom jag på idén att kanske boka ett bord på en jazzklubb efter middagen. Vi gillar båda jazz och man kan ju då välja om man vill dansa eller inte.

Annars som sagt så är det i nuläget att bara ta det definitiva beslutet.

Vad bra att ni bestämt er för hur ni vill ha det. Man ska väl lyssna till hjärtat? ;)