hur blev ni ihop?

orkar inte läsa tråden nu, det får jag ta och göra sen! Vi träffades genom en gemensam kompis två gånger, en gång när jag var 13/14 (han är nästan åtta år äldre och tyckte om mig som kompis men inte mer då så klart) men jag föll pladask, jag grät på kvällen sedan för att jag tänkte att jag aldrig mer skulle få se honom, och jag var inte den typen kan jag säga!
Sedan träffades vi genom samma kompis igen när jag var 16 och jag blev lika kär igen! Jag fattade direkt att det skulle bli vi och att det var honom jag skulle dela mitt liv med. Inte för att jag tror att det är meningen eller nåt utan för att jag kände på mig att det här, det är världens toppenkille! (Och jag var van vid att jag alltid får som jag vill, haha :P) Så jag såg till att hälsa på min kompis snart igen och träffade honom då igen och han frågade om jag hade msn. Han tyckte jag verkade intressant men han blev avskräckt när han hörde hur gammal jag var. Men vi började prata på msn och jag märkte verkligen att han var så underbar som jag först trott och han verkade ju gilla mig också! Så kom han och hälsade på för han funderade på att flytta till Halmstad (han är från Jönköping) och då blev vi kära på riktigt, det var underbart! Vi kände ju inte varandra så noga så vi var inte ihop men kära sådär utan att berätta den för den andra... Eftersom han hälsat på så hade vi numera varandra mobilnummer och vi började smsa. Minns fortfarande första gången han kallade mig söt, då skickade jag kort på mig och en cello jag lånade för min var sönder och frågade vad vi skulle ge den för namn. Då skrev han att han tyckte den såg ut som en Gabriella och att hon till vänster skulle heta "Söt". Och sedan dess var jag säker på att han var kär i mig! Sedan flyttade han hit och tre dagar senare när han kramat mig helt spontant när han väntade på min buss med mig frågade jag honom (via sms, jag skäms :P) om vi var ihop eller varför han kramat mig. Och sedan dess har vår kärlek bara vuxit sig starkare för varje dag som gått!

Förlåt att det blev så långt, jag blev bara lite sentimental, haha :P 

Vi träffades på jobbet! Jobbade på Volvo och jag bytte bana till den han jobbade på! Hyffsat trög tydligen då jag lärde känna honom redan i maj 06 men vi inte blev tillsammans fören sep 08! tur att han har tålamod min karl när jag verkligen inte såg det som var precis framför mig :) Han försökte charma mig från första dagn men jag märkte ingenting på två år! Tur att man uppfattade tillslut, vem hade jg varit annars! Till sommaren efter nästan 3år ihop gifter vi oss o våra tvillingpojkar (som kommer vara 20 månader) är brudnäbbar

Först på krogen, då pratade vi en timme. Bytte inget nr eller så då jag redan var på en "dejt" sedan träffades vi av en slump två veckor senare på en synthklubb och vi sa hej och kysstes precis som på film. =)

Dagen efter gick vi på café och promenerade runt på stan, det kändes så rätt redan från början. När vi gifter oss kommer vi ha varit ihop i 6 /2 år och bott ihop i 6 år. =)

Åh, vilken härlig morgonläsning den här tråden var! Man blir ju så glad av att läsa om alla lyckliga kärlekshistorier :)

Själv såg jag min M2B för första gången på en alternativ nattklubb i Skottland. Han hade snedlugg, en massa piercings, converse, skinny jeans och en väldigt utmärkande hoodie - sånt där som jag faller för! Pratade inte med honom då, men spanade en hel del ;) Några veckor senare var jag och mitt kompisgäng där för att partaja igen och när jag kom tillbaka till vårt bord efter ett toabesök satt HAN där, bland mina vänner! Det visade sig att vi hade de flesta vänner gemensamt, men varenda gång det hade varit fest eller middag hade vi lyckats gå om varandra! Vi pratade en hel del den kvällen, men bytte inte ens nummer. Veckorna gick och vi sågs ute igen, men då verkade han inte det minsta intresserad och jag kände mig riktigt dissad! Ett tag senare gick vi ut för att fira min bästa väns sambo som fyllde jämnt - och då var han där igen! Den här gången var jag lite mer påstridig och då visade det sig att han hade "tagit ett steg tillbaka" för att en av våra gemensamma vänner hade uttryckt att han var intresserad av mig... Klurig situation, men vi följde våra hjärtan och gick hem till M2B's lägenhet och käkade paninis mitt i natten . Satt uppe och pratade om allt och inget tills solen gick upp och sedan bjöd han  mig på en smoothie-date. Sedan dess har det varit vi, i ur och skur. Sommaren 2009 flyttade han med mig till Sverige när jag blev gravid och nu planerar vi både bröllop och lillasyskon :)

Just det där är ju något alla gäster kommer fråga...o vi känner att vi måste koka ihop en liten lögn där för sanningen går nog inte hem hos den äldre generationen

Jag hade precis blivit singel, han hade precis flyttat till Sverige. Jag var förbannad på mitt ex o svor o sa till min bästis att jag skulle bara vilja ha en KK utan en massa kärleksblafs inblandat...bästisen träffar Mr.F på en privatfest o han säger att han vill ha en "svensk bitch" som han hört talas om så mycket, att det finns svenska tjejer som tar vad de vill ha o bossar o inte en massa romantisk dynga. Så ja...min kompis kunde ju bara le när hon hörde detta o ringde upp mig o sa "jag har hittat en kille till dig". Det tog två dagar sen träffades vi och det blev inte riktigt som någon av oss tänkt sig...han ytvecklades till värsta romantikern som gav mig blommor varje helg o uppvaktade mig på alla sätt o vis o ja, 7 år och två barn senare ska vi gifta oss....

HUR förklarar man en sån här historia på festen liksom?? Kan ju knappast säga att "ja egentligen ville jag bara ha en KK men han hängde sig kvar"

Vi blev tillsammans av ett misstag för 19 år sedan! Han var 15 och jag 16. Han gick i min lillebrors klass och var lite udda i området eftersom han var punkare. Jag var så ordentlig och blev ofta kallad för mammas lilla flicka.

På midsommarafton för 19 år sedan var jag jättekär i en annan kille och på festen försökte jag närma mig honom, men han ville inte. Det slutade med att jag, berusad, satte mig i soffan gemte min blivande man och han höll om mig. Jag vet att jag tänkte att jag måste gå, men jag orkade inte.
Den kvällen kysstes vi och jag tyckte inte det var särskilt trevligt. När man är 16 kan man ju inte göra slut dagen efter, det gör ju bara fjortisar ;), så jag väntade några dagar och nu för 13 år sedan förlovade vi oss och har nu två döttrar på 7 och 9 år, villa, vovve och hela baletten!

Så kan det gå!

Inte särskilt romantiskt, men annorlunda.

Jag och min kille träffades via en nätdejtingsajt sommaren 2008. Jag hade relativt nyligen avslutat ett långt förhållande och flyttat hem till stockholm igen, börjat nytt jobb osv. Började testa nätdejting, och fastnade direkt för min kille när jag såg bild på honom, kände att han var precis min typ. Vi började prata på msn i ett par veckor, pratade varje dag. Sen bestämde vi att vi skulle träffas, vi såg en bio, käkade sushi och tog sen en fika. Åkte tunnelbanan tillsammans hem och skiljdes sedan åt. Jag skickade ett sms när jag kom hem och tackade för en fin kväll och att jag gärna ville ses igen. Han svarade att det ville han gärna också! Jag har efteråt fått veta att han aldrig trodde jag ville ses igen, och jag frågade då varför. "Du var ju så snygg" var hans svar. Så sött!
I alla fall bestämde vi en ny dejt en vecka senare, på onsdagen, men redan på söndagen så spontan-bjöd jag hem honom till mig på middag. Vi åt och kollade sedan på film. Vi myste i soffan under filmens gång, och när eftertexterna startade så kunde vi inte hålla oss längre! :) Han blev kvar hela natten...
Sen dess träffades vi regelbundet, och hösten 2009 flyttade han i till mig, och sommaren 2010 så förlovade vi oss, och köpte dessutom hus som vi nu bor i! Han är underbar!