Hoppas allt går bra på läkarbesöket imorgon Hvidis! ♥
Meh Fru Sy!! Vilken kommentar...! 
4 kg är ju ingenting! Hon kan ju inte räkna med de kilona du gick ner i början ju! Man måste ju utgå från din normalvikt ju! *eldar upp mig* 
Och varför sätta hennes viktuppgång på 10 kg som någon slags måttstock och mål?! Nä vet du va, som du kräktes och mådde illa är det väl jättejättebra om du går upp i vikt nu!
Heloise: Jag är en sån mamma som tycker det är skitsvårt att hinna med något vettigt hemma och som tycker det är jobbigt att jag inte gör det. Vissa saker går ju bra som att tvätta, hänga/vika kläder, bädda rent, diska men andra saker som att baka och laga mat tycker jag är jättesvårt. Just att bli avbruten mitt när bröden ska bakas ut, eller man står och skär kyckling & är alldeles kladdig. När A var liten var det svårt att komma ifrån för han ammade så ofta, varannan timme ungefär dygnet runt tills han var fem månader. Och så har han alltid sovit lite på dagarna ända sedan han var nyfödd, 2-3 halvtimmar om dagen. Dessutom är han svårsövd så minst en av sovstunderna försökte jag alltid få till i vagnen (=skön promenad men inget gjort hemma. Periodvis har jag ägnat 2-4 timmar per dag åt att få ungen att somna! Nu när han är lite äldre är det fullt skägg att hinna med att ordna mat till honom på rätt tider, få honom att sova, bråttas för att byta blöja, försöka få honom att inte riva tag i katterna, inte klättra upp mot saker som kan välta o.s.v. Och därimellan försöker man få i sig lite mat själv, tömma nån diskmaskin, fylla på katternas mat, dammsuga av det värsta, gå till affären, men så mycket mer än så hinner jag fortfarande inte. Och jag undrar ofta hur andra gör?!?
Det bästa är när A är frisk så vi kan gå till öppna förskolan eller hälsa på kompisar som har barn. Det tycker han är jätteroligt & jag tycker det är skönt att prata med andra mammor samtidigt som man slår ihjäl några timmar och resten av dagen är det helt ok att vara hemma. Fikat ute har jag kanske gjort 5 gånger sen han föddes men det kanske hade varit oftare om jag bott bättre till!
Kommer ni ihåg min kompis som jag skrev om i höstas? Hon som fick jättedåliga odds vid RUL, de såg bl.a. en vit prick på barnets hjärta som kunde tyda på Downs.
Hon födde imorse en alldeles perfekt och helt frisk liten pojke! Är så himla himla glad för deras skull! 
Vilken vacker mage Muggles!! 
Ja! Barn är definitivt väldigt olika!
Jag kommer ihåg jätteväl när jag träffade min kusin första gången efter våra pojkar fötts (hennes är 1½ månad äldre). De var väl 4-5 månader gamla och hon berättade att han (förutom att sova 10 timmar i sträck på natten) sov typ 3h mitt på dagen! Och då brukade hon väcka honom efter en viss tid så visste hon att han skulle vara på bra humör. Jag höll på att baxna - väcka en sovande bebis? 
Vad sjutton menar hon?? Det fanns inte ens i min vildaste fantasi att det fanns föräldrar som gjorde sånt med flit...! 
God morgon förresten!
Nu ska jag jobba lite. Har cyklat hit idag och det gjorde mig på så himla bra humör! Fem plus, sol och medvind! 
