I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Mmm chili

Hej kära ni och god fortsättning! *bjuder runt på mumsig saffransknäck och gammelfarmors (recept alltså, jag som bakat!) underbara pepparkakor*

Här har hänt saker förstår jag! Ett sent men innerligt varmt GRATTIS till Lanovia med familj till lillkillen!!!  Hurra vad kul! Har han fått något namn som kan skvallras via min inbox kanske?

Och GRATTIS till Heloise för det fina plusset! Så spännande! Jag har skummat som hastigast och förstått att ni har många svåra beslut som ni behövt fundera över - men ni verkar ha kommit fram till ett klokt och bra första steg. Hoppas att allting kommer att gå bra! *håller tummarna hårt*

Massor av kramar och tankar till alla er andra! Vad har hänt för stora, viktiga saker? Och små, oviktiga?
Solde, hur gick din arbetsintervju för en evighet sedan?
Blomman, har ni fått sålt villavagnen?
Daa, grattis i efterskott till parvlarna - stora ettåringarna!  
Flamman, har ni haft en någorlunda fröjdefull jul trots din skitstövel och skurk till ex? *morrar och skickar förbannelser*     Det är ju så egoistiskt och barnsligt och vidrigt och fullkomligt oansvarigt beteende!!! Många, varma kramar till dig och flickorna! Åh, vad glad jag är att du har musikern vid din sida och att T & K också verkar glada för honom. 

Här har varit en väldigt intensiv december. Fästmannen har jobbat i princip 10-12 h/dag nästan varje dag hela hösten, och höll på att totalt knäckas här mot slutet. Så all min lediga tid har gått åt att stötta honom och göra allt här hemma. Nu är han på väg mot återhämtning och har börjat äta upp sig igen - han hade rasat i vikt till 68 kg till sina 185 cm! Han har ju aldrig varit lagd åt det tjocka hållet såhär på vuxna år, men så mager är ju inte ens hälsosamt.
Jag har försökt att truga i honom mat hela hösten, men han har knappt hunnit äta och rusat mellan olika saker så mycket att nästan alla matsäckar jag skickat med honom har kommit hem orörda. Tur att det är jul- och nyårshelger och man åker mellan släktingarna - där bjuds det alltid på många godsaker!  

Min december har annars innehållit många bra spelningar med mycket postiva bemötanden och nya kontakter. Hurra!  Nu förbereder jag mellan släktbesök och resor för vårens provspelningar. 

Idag är det 1 år sen E fick sin diagnos. Ety år sen vörlden rämnade och våra liv för alltid förändrades. Jag trodde faktiskt inte att det gick att bli människa igen efter att ha sörjt så gränslöst, jag grät 24/7 i vad som Kändes, som år. Vad jag önskar att den jag är i dag hade kunnat resa bak i tiden till den jag var då och säga att allt blir bra. För ett år sen blev jag någon annan, på gott och ont. Så fanfarer och krulltrumpeter för mig och panzer som stretade oss igenom den värsta sorgen, för att vi tog oss helskinnade igenom vår näst värsta mardröm! Vi är kanske lite äldre, lite gråare, lite visare, lite mindre naiva men väldigt mkt starkare och lyckligare! Sorgeåret är över :)

Åh Heloise!!! Blir alldeles tårögd... Massor med varma kramar till dig och din familj. Ni är fantastiska du och Panzer ♥ Och för att inte tala om världens bästa lilla E som är helt underbar och en riktig kämpe
 för er!!!! Hurraaaaa!!!

Ja, tänk om man vetat för ett år sedan hur livet skulle se ut idag...
Vi var nere hos kompisar i U-sala och mitt ex sms:ade för fullt och betedde sig mycket kyligt och otrevligt mot mig. Vi skulle fira nyår och t o m vännerna tyckte att han betedde sig hemskt fult mot mig. Några dagar senare rämnade MIN värld... Jag hade redan en gnagande oroskänsla i magen och så fick jag det bekräftat.
Känns också som att jag gråtit ett år minst.... Men nu ser jag solen igen :) Dagarna blir ljusare så sakteliga, både bildligt och bokstavligt.
Jag har två fantastiska döttrar och en underbar man vid min sida, som ger mig kärlek och respekt som jag förtjänar.

Precis som du Heloise så tänker jag ibland, att jag hade velat flyga tillbaka till den där trashögen Flammans som grinade och hulkade så trårarna sprutade och snoren flödade. Krama om henne, titta henne i ögonen och säga: Allt blir bra. Det blir bättre. Mycket bättre. Din kamp är snart över. Dig väntar ett annat liv, ett bättre liv i harmoni och kärlek...

Kram och gott slut alla fina trådisar!

2012 ska bli ett kanonår, det har jag bestämt!!

Många Grattis till bebisar och graviditeter! Många kramar för jobbiga dagar och svåra människor.


Mary växer och frodas, jag ska börja studera i vår och Mary ska vara hemma med sin pappa istället. Vi har flyttat till ett radhus och trivs jättebra med livet som föräldrar. Trötta. Men lyckliga.

Tänker på er!
KRAM

Heloise och Flamman, så fint och rörande ni skriver båda två! *torkar bort en tår* Vad ni är tappra - ni och familjerna - som har kämpat er igenom så otroligt svåra tider! Absolut är ni värda alla fanfarer och krulltrumpeter (nytt ord? ) och hurrarop! Hurraaaaaaaaaaa!!!!!!!!!!!!!       

Nu blev jag sugen på ett glas vin...

Hej på dig, andbeyond! Jag vet inte om vi har "träffats"? Jag har bara hängt med här sedan sommaren nämligen.

Det låter toppen!
 

Så, nu tänkte jag spämma lite så vi kan få lite sidbyte i tråden..!

Kom igen Hvidis, jag är med!!
Iaf så länge min tonfiskgratäng är i ugnen och ungarna verkar leka utan att slåss...

Här hos svärmor är ruttäinerna helt upp och ner, så jag nattar trött son, men vet inte om der blir för eftermiddagslur eller nattsömn. Pyjamasen är på iallafall.

Allt går fint här. Lättare varje gång. Från båda håll. Min/våra hål ungar accepteras lättare och deras önskningar blir lättare att uppfylla. Så det är inte så himla dramatiskt mer... Skönt. Vem vet, kanske är det jag som mognat lite och inte behöver skapa så mycket drama mer för att det ska kännas bra?!? (en icke brgrundad teori)

Hej flamman! *kastar mig om halsen med en jättekram* grattis till att ärkeaset har lämnat landet och styrkekram för krossade drömmar men alla bya möjligheter! Heja dig och tjejerna! *hjärta*