• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • Ninnnis

    Finaste Hvidis, du är en fantastisk mamma! Du vet att du är en av mina stora mammaförebilder Det är klart att man tappar humöret ibland, det är bara mänskligt. Hur har du det nu? Är E inne i en jobbig period fortfarande? KRAM på dig!

  • Ninnnis

    Blommis, hur går det med magen? Usch vad jobigt med din anhöriga och knarket. Hur gammal är ungdomen i fråga?

  • Ninnnis

    Mugglan, stackars lilla Ada (eller var det Beda? ) som har problem med magen. Har det blivit bättre?

  • Ninnnis

    Hur är det med Syrinx, förresten? Hoppas inte hösten har tagit ett alltför hårt grepp om dig? *orolig*

  • Norrskensflamman

    Tittar bara in för att meddela att jag överlevde. Tack för allt stöd ♥.
    Jag tog 2 Panodil Zapp 1,5 tim innan och de hade börjat verka full effekt tror jag  samt att jag tog en lugnande tablett en halvtimme innan... för jag var faktiskt så nervös att jag nästan spydde och grät. Så jag var lite lugnare när jag gick in. Dessutom så erbjöd sig min musiker att både föra och hämta mig, ja t o m följa med in men jag avböjde.
    Iaf så gick det bättre än jag trodde. Min livmoder var verkligen samarbetsvillig med att få ut skiten. Men såklart har jag fortfarande ont och blöder ymnigt. Musikern körde hem mig och bäddade ner mig och jag åkte aldrig tillbaka till jobbet. Hoppas jag mår bättre imorgon.

  • Ninnnis

    Så skönt att det gick bra att ta ut den, Flamman. Hoppas du vilar skönt nu och mår bättre när du vaknar. Musikern är en riktig pärla, men jag har full förståelse för att du intebville ha honom där under själva uttagandet

  • Heloise

    Svänger förbi för att tala om att det går jävligt bra att skjuta mig just! Elise måste verkligen ha på sig sina brillor, hon blir helt galen, gråter så snoren stänker och skriker så glasen i fönstren skallrar, dessutom måste hon ha akir på sig jämt efterson hon baea vill atå på tå. Som grädde på moset så började hennes neonatalog prata om att han aer spasticitet i hennes ben dvs symptom vanligt förekonmande vid cp skador. Han ville att jag skulle säga det till hennrs sjukgymnast. Men va fan, räcker inte ett skitsyndron , måste hon ha en cp-skada också? Jag ger snart upp :(. Nu tror jag faktiskt inte att hon gar en co-skada för de har ju kollat hjärnan 100ggr. Men just nu vill jag bara lägga mig ner och ge the fuck upp!!!

Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård