I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Åh fy, Flamman för feber och tjejmagevärk efter den där pärsen! *kramar om* *stoppar om och sjunger en vaggsång*

 

 

 

 

Men du vet vad som gäller vid ett besök på länssjukhuset...? En omväg förvisso, men jag har blåbärspaj! *fladdrar vilt med ögonfransarna och lägger huvudet på sned* Visst skulle det vara gott med blåbärspaj innan ni åker hem? Visst? Visst? *försöker nicka ivrigt samtidigt som jag fladdrar med ögonfransarna* *blir alldeles yr*

 

*inser att det nog är för jobbigt att hälsa på folk när man har feber och upphör med de milda påtryckningarna*

Grattis till Lanovia och Hvidis lillprins!

MSW, känns det ok med sjukdomen inför förlossning? Ligger du dåligt till med värdena så att det blir extra stökigt?

Trots, en tröst verkar vara att alla barn inte råkar ut för alla faser tycker jag mig märka. Vi ahde som mest envist kring 1,5 år och sen nu vid dryga tre. Däremellan faktiskt hjälpligt ok.

Och tiden går fort, lilla är nu två månader och hon kan vända från mage till sida på golvet! Hon gjorde bedriften ävne på läkarkollen och läkaren trodde att hon nog lär sig helvända snbart. Kollade och stora kunde vid 3,5 månader. Undrar om det betyder att det här är en tidig kryp och gångare igen tro?

Hörni  som ordnat dop. Musiktips? Piano och solist har vi tänkt. Vi kör en borgerlig namngivning så vi väljer bort psalmerna. Men andra tips? Gärna något allsångsaktigt som barnen kan också. Svårt. Storas planerade vi noga och vill helst ha annan musik nu såklart. Alla tips mottages tacksamt!

Och lite aktiviteter för större barn under efterföljande fikat? Rita teckning till lilla (okladdiga pennor och kritor) är såklart en bra grej, men mer? En del 3,5-åringar som storan är det och lite både större och mindre barn också. Tänkte ta med lite lego och ett par ettårsleksaker också. Något annat bra och enkelt? Och kladdfritt? 

Snart dagishämtning - har vait ute mycket idag i vår Stockholmssol. Jag njuter så länge det varar.
 

MSW: hoppas att läkarbesöket imorgon går bra!

Och Heloise, jag önskar så att ni inte skulle behöva fundera på det också. Hoppas ni får snart besked och attr det var falsklarm. Tror kanske att Ingis tips var bra om skorna? Förhoppningsvis vänjer hon sig vid brillorna eftersom hon ändå är så liten och så blir det lugnare. Kram!

PB (eller Blommis ska jag börja kalla dig tror jag), allt väl? Blir lite orolig när det är tyst från dig, men du har säkert fullt upp med kurs och barn och mår lite bättre?

Och Fru E - hur  är läget? Hur känns kroppen?

*hjärtar store lille J*

Kramar alla medan jag väntar på att få ta blodprov på kliniken. Alla gamla prover tas om och remiss till mf utredning skickas imorgon men godkänns ev inte av landstinget eftersom vi inte har 3 dokumenterade mf

Helt rätt uppfattat. Jag har börjat dn del av kursen där v i faktiskt ska läsa oss igenom en del material. Jag har inte gjort sådant på länge, så jag blir rätt trött märker jag. Utöver det försöker jag genomföra min promenad, förutom middagsbestyr, läxhjälp och skjuts till handboll, försäljning av salami och newbody för skolresor och handbollslag osv.

Magen tragglar jag på med. Igår var en dag som påminde om något som kunde likna normalt, men detta är långt ifrån över, det är tydligt.

Jag sak i vart fall försöka låta bli att sätta mig här, när jag har så mycket annat jag mera borde. Så jag vinkar, grattiskramar, stödkramar och bara allmänt höstkramar, och smiter iväg igen.

Tittar trött in en stund och kramar om tackar för fina ord och hjärtar gulliga stora barn!

Vi ska träffa Elises sjukgymnast imorgon, får se vad hon säger då. Jag har en väldigt väldigt dålig dag i dag. Jag är så trött och så ledsen och så jävla skitslut att jag bara vill låsa in mig i ett rum med en säng och bara sova sova sova sova. Ingga telefonsamtal, inga möten, inga hysteriska släktingar att lugna.

Grejjen är den att jag FÅR inte vara ledsen då blir alla som helt fnattiga. Svägerskan var här med fina runda magen, så där sprudlande lycklig inför RUL och bara allmänt jag är gravid-glad, vilket ju är härligt, jag älskar henne så jag är bara glad för deras skull. Men det blir så stor kontrast när jag måste prata med sjuksköterskor, rabbla igenom datum för olika undersökningar och resultaten, så att hon kan leta i E's millånga journal.
Så säger svägerskan till svärmor att jag är ledsen idag, då blir svärmor alldeles till sig och ringer 20 ggr, för jag hade ju inte berättat det här med spastisiteten för henne av just den här anledningen, hon hetsar upp sig.

Så ringer mamma och då blir hon orolig för att ajg är ledsen, för är H ledsen då måste det ju vara något väldigt allvarligt. Fy fan detta jävla ekorrhjul!

Ja jag är ledsen för att, E inte vill ha brillorna, för att jag fick skäll av läkaren för att hon har dem för sällan och det var bara för mig att bita ihop och kämpa på. Sen säger han att han misstänker att hon kanske kan ha en cp-skada, en som itne synts på något av de 4 hjärnultraljuden, 2 hjärnstamsaudiometrierna och den stora MRT undersökningen. Ponera att E har en spastisitet i benen, av någon orsak( behöver inte vara en cp-skada) då kommer hennes ben alltså att vara stela, medan hennes överkropp är svag. Hon som ska träna hela dagarna, hur f-n ska det gå om hennes ben blir påverkade.

Jag bara känner hur väggen växer framför mig, framför oss. Berlinmuren har inget på den jävla muren som står i smurfhuset. Jag vill ju bara att det ska vara lite lätt, någonting, allt behöver inte vara lätt, men kan hon inte få ha kvar den delen av kroppen som fungerar som den ska? Jag är ledsen för att allt är en kamp, för att allt är så stort och så svårt och så jävla skitjobbigt. För att jag måste prata med läkare, med vårdpersonal, för att vi måste träffa så många läkare, så mycket vårdpersonal, så ofta. För att jag är trött på att vara den i hela släkten som ska vara stark hela tiden, det är ju vårt barn, men vi ska vara gladast, starkast och alltid vara positiva. Men idag är jag inte positiv, idag är jag itne glad och jag är inte stark. Jag är skitsvag, ynklig och ganska patetisk.

Btw så har jag kommit på att om E sitter i gåstolen med pop-mössa som har kardborre underhakan och vintervantar utan tumme så kan hon ha glasögonen i 5 min utan att slita av sig dem, VICTORY...

puss och kram

Nöden är uppfinningarnas moder!  Hihi, vad underbart!

Förresten så förstår jag precis varför du är ledsen. Det får du vara för min del. både ledsen och liten och hela killivitten. Sedan kommer det andra dagar, med andra känslor. Det är lugnt gumman!

Lanovia, jag har den äran att gratulera på födelsedagen! Hoppas smörgåstårtan är god.