I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

MSW, varför inte göra som September och sluta smyga och haka på istället? Vi vet ju att du är där...
Seså, en presentation bara, så är du ju med i matchen sedan. Alla känner ju igen ditt nick, då du varit inne förr ibland.

Jag vill poängtera att min nidbild av ett liv därovan inte är så jag ser på min sambo! Han ÄR för det mesta bra och vettig och vi ÄR idag överens om träningarna och delar värderingarna i stort.
Men ibland, när sådana där gnäll-och grälkraschar kommer, då undrar man ju hur personen i fråga tänkt. och det visar sig ju oftast då, att det inte är så vältänkt, utan bara ett behov som finns och så ger man uttryck för all sin resterande frustration över livet, samtidigt. Och glömmer liksom bort att resutltatet av tankegången blir att han faktiskt isåfall förväntar sig att Någon Annna-dvs jag, måste fixa precis allt annat på hemmaplan.

Muggles, åh vad jag lider med dig. Förstår precis hur du känner, man går under när man sover för lite. Jag har fått lite mer sömn nu i helgen, men innan dess har jag inte varit mig själv. Jag märker hur kroppen ger efter mer och mer och jag har inget tålamod med barnen. I helgen tog maken nästan hela nätterna och jag kunde sova en hel del om dagarna. Se nu till att prata med BVC och få lite hjälp! Jag tänker på dig och önskar att jag kunde göra ngt för att hjälpa dig! *kramar om*

Alltså, jag tror vi får ta och bjuda in John Blund till vår tråd, och döpa om den till SovSött under några månader, så vi alla får sova ikapp och skaffa sömnkvalité!

Det är ju helt crazy just nu!

Jag har inte alls era vedervärdiga nätter och inte alls så störd sömn som det var i vintras, då jag var vaken till 4-5 VARJE natt.
Men, jag har sedan kursen startade, kommit i en ny fas, där jag
*inte somnar -tankarna far runt timme efter timme, utan att jag hittar off-knappen
*biter ihop käkarna-blir öm, får värk i ansiktet och gruvlig huvudvärk plus stelhet i nacken
*drömmer något alldles makalöst-ofta drömmar där jag är maktlös och utlämnad på extrema sätt.

Inatt väcktes vi, när jag preciiiiiiis hade somnat, av att brandlarmet gick. Alltså, sambons larm för räddningstjänsten. Jävlar vad rädd jag blev!!! Jag har bara hört det på dagtid förut, och ljudet är såpass nytt i min värld att jag fick världens fart på hjärtat. Shit!
Ja, så sedan låg jag ju vaken till halv fyra när han kom hem igen.
Hoppas jag vänjer mig vid det där, för annars blir det jobbigt när det brinner i trakten framöver.

Och, som sagt, det räcker med LITE störd sömn och en förkylning för att man ska känna sig rätt off, så jag delar ut ALLA mina sympatier till alla er som just nu är i sömnhelvetet!
STORA kramar till Mugglan, Daa
Fru Bygg och till Lanovia som har fullt upp med slutfasen, och alla andra som inte får sova som de behöver.

Tiden den går. Hade verkligen tänkt hinna in här en stund idag. Men nu måste jag snart ner i köket o fixa po börja med muddagen. Skall göra en gryta idag som helst skall koka någea timmar.

Hallen är klar nu i alla fall. Huurra!! Återstår bara lite småpill, städa, komma ikapp med allt annar och flytta runt i skåpen o göra plats åt bebisen.

Blommis kunde inte låta bli att gapskratta åt Truls fisar. Hundar vet att fisa så det luktar.

Fru Bygg vad skönt att du fått sovalite mer i helgen.

Men NÅNTING så äckligt! *fortfarande lätt grönaktig*

Förresten så vet jag inte VAD som tog åt min hundkrake i dag.
Vi kommer ner, jag sätter på kaffe som jag brukar och sedan, medan kaffet bryggs, ska vi-precis som vanligt-gå lilla kissrundan. Helt enligt gängse vanor.

Han är alltid rätt vild-eller tok-vild då, eftersom han först varit ensam en stund, efter att soenen gått till skolan. Han är alltså lek-och sällskapssugen somatttan.

Men, jag brukar ropa Truls-ska vi gå ut?, och den normala responsen på det, är att hann kommer som ett skott och faktiskt stilar sig, så jag kan koppla honom, sedan vaktar han mina steg, så jag inte ska kunna smita ut utan honom.

Idag kom han visserligen, men ksatade sig bara ifrån mig, med in leksak och "ta mig då" i hela kroppen. Jag ropar igen och han kommer utan leksak men kastar sig ifrån mig igen. Kutar in i salen och plockar upp leksaken -samtidigt som han ställer sig bredbent och PINKAR en jättepöl rätt på mattan!

Jag fattade ingenting-han måste ju ha blivit så helt till sig i alla trasor att han inte visste vilket han skulle göra, utan gjorde allt samtidigt.
FY vad arg jag blev på honom!
Det var ju inte precis så, att han inte fick komma ut-han gick ju nte att få tag på, och vaniöligtvis VILL han ju ut när han är nödig. Han måste ha fått någon förvirring i skallen.
Hoppas jag.