Augusti 2011 - del 2

Får se hur det går för oss då. Jag missade att man skulle skriva "19" i personnumret, så vi fyllde i det i efterhand. Det fick inte riktigt plats i rutan... om man säger så.

Och sedan på "fullständigt namn" så skrev jag alla mina namn. Alltså förnamn + mellannamn x2 + 2 efternamn (eller ett är ju mellannamn det med). Sedan såg jag på exemplen att de bara hade skrivit tilltalsnamn + efternamn. Så jag har väl gjort fel där med.

Nåväl, vi märker väl om de godkänner det eller inte :)

Jag fick tag på både Prelle och kantorn igår. Psalemerna vi har valt blev okejade allihop, så det känns skönt att kunna påbörja vigselprogrammet nu. Det var helt okej att ha "På börllopsdagen ber vi" som text till den blomstertid, så det blev vi särskilt glada över. Annars har vi valt "I denna ljuva sommartid" och "Nu är det morgon" (kanske mer känd som Morning has broken).

Sedan har vi bokat in vigselsamtal och möte med kantorn ändå, men det är först om en månad. Så nu känns det som att vi är en bit på vägen igen :)

Man klarar oftast mer än vad man tror säger jag som har haft distans med min blivande om vartannat. Han pluggade i Köpenhamn och jag var kvar i Göteborg. Men det fungerade.

Det mesta av planeringen kan man ju oftast göra var man än befinner sig. Men skulle ni kunna tänka er att flytta till den orten där du har fått jobberbjudande? Det spelar ju ingen roll om du får förlägning, men inte vill bo där/kan bo där med din blivande. Eller, så tänker jag. Jag vill gärna göra karriär, men jag hade följt med min man till månen om det var där han fick jobb och vi bäst förutsättningar och vice versa. Däremot vill jag inte flytta tillbaka till Malmö (menar inget illa, men pluggade där och jag trivs bättre här under korkeken i Götet) så jobb där hade inte varit aktuellt oavsett.

Hoppas det löser sig i alla fall :)

Oj vad alla har hunnit med mycket sedan senast jag läste (i torsdags :p). Jag vill gärna dela med mig av våra äventyr i helgen, så för er som orkar:

I fredags visade jag upp tänkt frisyr för min frisörska. Hon blev eld och lågor och tror att de tkommer passa jättebra med klänningen och såg jättemycket fram emot att få göra frisyren. Så det kändes riktigt skönt! :)

Make-up tjejen som ska göra mig vacker som en brud (och sminka tärnor x2, mammor x2 och toastmadame) kom och så testade vi ut mitt smink. Blev jättenöjd med resultat och hennes sätt att arbeta på - så det känns jättebra!

Vi var i lokalen och kikade. Där märkte vi att vår tänkta bordsplacering inte kommer att fungera (attans!) så det är bara att tänka om...

Vi provfotades av fotografen på de ställen vi pratat om och bilderna blev jättefina. Nu ber jag bara till Gud om fint väder alla lördagar i augusti för det underlättar verkligen! Vi har än så länge inga inomhusalternativ, så det får vi fundera på.

Slutligen så fick vi provsmaka vår tårta. Den blir helt ljuvlig och helt perfekt, och allt känns jättebra!

Vi hann även med att gå på bröllop i lördags. Det var det roligaste bröllop jag någonsin varit på och vi hoppas verkligen att vi kan få lika glad och kärleksfull stämning på vår stora dag :)

3 psalmer, 1 solosång. Men gud vad svårt det var!

Vad roligt! Hur gammal är din dotter?

Jag har också beställt tärnklänningar från china från en säljare som jag köpt av tidigare. Men eftersom jag köpte 2 samtidigt så fick jag köpa "utanför" e-bay eller vad man ska säga, så det ska bli spännande och se om vi blev blåsta nu. Märkte inte det här med e-bays policy fören för några dagar sedan. Men det går nog bra. Har ju betalt med paypal och har alla konversation sparad.

Humlan, ja det är det verkligen. Men jag känner mig lite stressad ändå, för det är liksom nu all planering skall bli verklighet och saker inhandlas osv.

Mertzi, här är en till som gifter sig 20 augusti! Välkommen :)

Åh, idag blev jag riktigt lycklig när min blivandes bror ä n t l i g e n frågade om han kunde få en lista på namn inför svensexan. Har stundtals varit lite osäker på om brosan - tillika marsalk - skulle anordna det eller om jag skulle behöva lägga mig i och be någon annan. Vet att svensexan betyder jättemycket för min blivande så nu är jag helt varm i kroppen. Har ni andra börjat få några frågor eller rentav blivit hippade själva?

Vi kommer gå fram tillsammans i kyrkan. Brudöverlämning brukar man väl i allmänhet inte få ha i svensk kyrka?

Bumbibjörn, ingen hippa ännu. Men jag hoppas att det blir av!

Gillar kombon :D

Jag ber om ursäkt för ett långt inlägg, men jag är så himla ledsen så jag måste bara skriva av mig någonstans.

Vi har en vecka kvar till osa går ut och 28 av 92 har svarat. Ingen på min blivandes sida har svarat alls, så därför sa jag detta till min blivandes syster. Detta fick helt totalt motsatt effekt än vad jag kunnat räkna med. Min blivande svärmor ringer upp min kille och börjar skälla ut honom efter noter. Hans moster har minsann osat hela släkten när hon ringde och berättade för honom att hon bokat hotell och att hon är så besviken på hur han beter sig mot sin moster osv osv.

Min blivande uppfattade endast att hans moster berättade att hon bokat hotell och han reflekterade inte mer över det. Vi har skrivit i inbjudan att man ska osa till vår toastmadame men det vägrar hans släkt att göra, inklusive hans föräldrar. Det pågår någon slags maktkamp utan dess like och jag står bara här med ett enormt frågetecken i pannan. Vad fan hände nu? Vad är det för konstigt med att man osar enligt inbjudan?

För övrigt så har både svärmor och svärfar bestämt att vi ska bjuda in några avlägsna släktingar utomlands, och det har vi motvilligt gjort. Nu säger dessa att de inte fått någon inbjudan och så får vi skit för det med.

Som grädde på moset har även svärmor informerat hela sin släkt att om singeltjerna önskar ta med någon dejt, så får det vara någon seriös. En pojkvän går bra men inte en kompis. Men vi har inte skrivit någon+1 på inbjudan. Vi ringde tom runt till mostrar och morbröder och frågade hur vi skulle göra med de större kusinerna, men de svarade att vi skulle skicka 1 inbjudan till hela familjen. Så det har vi gjort men plötsligt har det tillkommit 3 personer som vi inte vet var de heter, vad de talar för språk, om de har några allergier. Och de vägrar osa som alla andra.

Jag ringde min mamma och grät i två timmar nu i förmiddags. Det sjuka är att min mamma hade ringt och pratat med svärmor ca 2 timmar efter utskällningen så hon hade suttit och pratat med henne i 2 timmar igår för att jag mår så dåligt över att de inte bryr sig för 5 öre. Jag har verkligen försökt göra allt jag kan komma på för att få dem att visa intresse i bröllopet. Och då säger svärmor att jag inte varit tillräckligt tydlig att jag ville de skulle hjälpa till och att på hennes jobb har de aldrig hört talas om att föräldrarna ska behöva osa eller anmäla tal.

Men efter att mamma pratade med henne så verkar det i alla fall som att hon börjar inse lite smått vad hon ställt till med.

Sån himla såpa. Vi ville bara bjuda in till en mysig och kärleksfull vigsel med efterföljande middag och fest. Jag vill göra festhäften med några meningar om varje gäst och vi vill göra en bra bordsplacering där alla trivs och har det bra. Självklart är vi glada att de ändå tänker komma, men det känns bara så tråkigt att man ska behöva anpassa sig helt efter några andra, bara för att de inte är fint nog att osa till någon annan än den vi bett om.

Det var inte så här jag eller min blivande hade tänkt oss att vi skulle börja vårt liv som man och hustru :(