I vått och torrt, under aftonstjärna och midnattssol...

Ja det är verligen svårt! Du menar skippa skyddet och se vad som händer. Tja egentligen lika bra att låta naturen ha sin gång.
Nej vi har inte bestämt något mera, maken är ju redo nu på stört. Men det är inte jag. Jag vil ha min kropp i fred några månader till också vill jag komma närmare årsskiftet då jag skall börja jobba igen. Har ju bara fast jobb på konsultfirma men inget uppdrag och underlättar ju att få ett uppdrag utan en mage som putar.

Sedan är jag just nu livrädd för att få barn tätt. Har en kompis som har fått sitt andra barn nu, 6veckor gammalt. Hennes första barn är snart 2 år och när man lyssnar på henne så är det sååå jobbigt med barnen så tätt. Hon och sambon hinner knappt prata med varandra och det är fullrulle hela tiden etc etc.
Men sedan vet jag ju att hon skrämde mig lite inför att skaffa första barnet också. Hade det varit hälften så jobbigt mot hur hon fick det att låta hade jag legat i ett hörn och gråtit varje dag, och det gör jag ju inte.

Daa vad mysigt att börja känna sparkar.
När är det RUL?

Det var nog det jag tyckte var värst när folk talade om hur de hade haft det och utgick från att jag skulle få det likadant.
Sedan håller jag med dig om att snälla tips i all välmening var trevliga att få.
Men ajg vet att jag var ganska snarstucken, mycket pågrund av att jag störde mig på svärmors alla kommenterar om att äta för mycket, graviditet är ingen sjukdom etc etc.

Och jag tror inte någon tar illa vid sig för att du skriver hur du tänker och känner.
Jag var bara tvungen att börja analysera hur jag reagerade.

Leksi hur gick dopet?

Hade hon däremot varit en näsan i blöt kärring så hade jag varit snarstucken som f-n

Sen är det nog mest så med magklapparna, att jag under  lång tid har haft ett väldigt komplicerat och jobbigt förhållande till min runda mage, den har bara stått för misslyckande som människa och som tjej, sorg, tårar, smärta och allehanda jobbigheter. Men NU, nu är min stora mage något positivt för mig, någor vacker och magiskt, jag antar att jag kanske tar chansen att för första gången få känna stolthet över att ha en stor mage, jag är ju själv alldeles fascinerad av den så jag ser väl det inte som otroligt att andra är det

Nej jag menade inte så, det är intressant att höra hur andra upplever det, det är ju så personligt och unikt för varje kvinna att vara gravid, hur man upplever det och hur man reagerar, som en ny värld

Ja Leksi, hur gick dopet?

Angående det här med att bli klappad på magen; jag är också en kramig person och har inga problem med närhet men att bli klappad på magen uppskattar jag inte om det inte är Moa eller gubben som klappar. Vill liksom inte att folk ska klappa mig på magen, de gör ju inte det i vanliga fall så varför börja nu liksom? Intressant ändå att höra om andra kvinnors tankar och förhållningssätt.

Heloise: även om det är långt kvar till förlossningen är det ju bra att börja fundera så smått om hur man vill ha det. Som tidigare nämnts har Gudrun Abascal skrivit en jättebra bok om att föda (den heter "Att föda - en barnmorskas tankar, råd och erfarenheter). När vi väntade Moa pratade vi mycket hemma om hur jag "ville" att förlossningen skulle vara (ibland kan man ju inte bestämma hur den blir beroende på vad som händer) och viktigt för mig var att mannen visste hur jag ville ha det så han kunde föra min talan när jag själv inte kunde. Vi skrev också ett förlossningsbrev och det kändes skönt att ha gjort det (man kanske skulle skriva ett nytt nu inför november) för då får man verkligen fundera på hur man önskar att det ska vara. Jättebra att du redan börjat på din för vem vet, när det börjar närma sig kanske du har reviderat den efter att du pratat förlossning med din bm och läst mer.

Idag har jag varit på arbetsförmedlingen för att återinskriva mig. Den här gången fick jag träffa en jättegullig handläggare till skillnad från förra gången när jag nästan blev förklarad IQ fiskmås. Jag kommer ju endast stå till arbetsmarknadens förfogande i två månader för den 18 oktober går jag på f-ledighet, om jag inte blir sjukskriven för foglossningen. Det var så skönt när hon sa "då håller vi handlingsplanen så enkel som möjligt eftersom du bara ska vara tillgänglig i två månader".

Härligt med bra personal och att mötet gick bra.

Ringde till mottagningen idag och fick en bokad tid 1 sep för undersökning, känns bra. Jag behövde inte ens be om det utan de vill att jag skulle komma och få det bekräftat. Och så skulle vi vänta till v6 för det är inte förrens då man kan se något sa hon. Så om jag fattade det rätt blir det vul då...

Har fått sån himla molvärk i ryggen nu i eftermiddag. Jag har suttit hela dagen och nu gör det ont ner i benen, strålar neråt liksom. Någon av er som haft så tidigt? Blir soffan ikväll så hoppas jag det blir bättre. Hoppas så att det inte är någon fara...