I vått och torrt, under aftonstjärna och midnattssol...

Heloise: Ni får gärna komma och titta på tv hos oss.
*vill också ha december snart*

Jag tror nog att det kan vara bra att börja fundera kring förlossningen, även ganska tidigt. Tänkte ta ett snack med barnmorskan efter RUL för att höra om tvillingförlossningar. Det lilla jag har läst säger mig att mina valmöjligheter minskar och att det kommer att vara ganska mycket folk med. Jag har sagt litegrann till maken om vad jag just nu tror att jag kommer att vilja att han ska göra (helt solklar mening, eller hur?).

Förresten: Bra sparkat, Julle.

Oj, där tog lunchrasten slut.

på er.

Jätteintressant tråd på FL btw, om hur föräldrar upplevt de första månaderna med det första barnet.

www.familjeliv.se/Forum-3-20/m54001222-1.html

Jag förstår faktiskt inte alla gravida som är så "less" på att folk kommenterar deras magar eller klappar dem på magen eller pratar om bebisen, det är liksom svårt att undvika.

Själv tycker jag att det är ganska rörande när småfulla partytjejer får nått mjukt i blicken och frågar" snälla snälla kan jag få känna på magen", och pratar om vilket mirakel det är med bebisar. Barn förenar många och mig får de klappa på magen tills händerna trillar av Jag känner mig som buddah " make a wish"

Jag tänkte på er här om dagen och tyckte att det borde vara dags för E att fylla snart. Jag hade gissat på typ 17 el 18 aug, men det var ju nästan rätt ialla fall.
Vad kul med kalas för henne.
Bananskal? Verkade hon tycka att det var gott?

Oh men det beror sig ju på hur folk beter sig. Jag blev galen på halvkända människor som kastade sig fram för att peta och  gulla med magen.
Men någon som snällt frågade om de fick lov att känna på magen är ju en helt annan sak.

Oh smörgåstårta! Mumsar glatt i mig lite till.
Vi hittade smörgåstårta från dopet i frysen, den mumsade vi glatt upp i fredags. Sedan fick vi smörgåstårta på kalas i lördags.
En himels smörgåstårta helg.

Jag har inte hunnit läsa  här de senaste dagarna och vet inte om jag hinner nu heller.
Kommer nog inte vara jätteaktiv här närmsta tiden. Har ett kök som måste packas ner, gästrummet måste städas så mamma o pappa får plats där också packas o förberedas inför semestertrippen norrut. På söndag åker vi och mina föräldrar kommer hit så pappa kan börja riva köket åt oss medans vi är borta.
Vänta nu sa jag att vi har en 6månaders som gärna sysselsätter oss?   Men det är bara att ta det succesivt. Pyssla lite medans hon sover och annars får man hoppas att hon vill sitta på golvet och leka.

Kanske för att jag har ett jobb som gör att jag är van att vara "tillgänglig", även fysiskt, eller för att jag som person är fysisk och inte har problem med att tanter/farbröder  på jobbet ( som jag inte känner speciellt väl)kramar mig eller håller mig i handen etc,  men jag har hittills inte upplevt det som obehagligt, störande eller jobbigt. Utan jag ser det bara som nyfikenhet, omtanke och ett tecken på att människor bryr sig. 

Äsch jag menade inte att säga att det är fel att uppleva det som jobbigt bara att jag inte upplever det så, och att agg verkar ganska vara ensam om det. För på FL, i de bebistrådarna som jag hänger i så klagas det i varje mening på att folk uppmärksammar att personerna i fråga faktiskt är gravida eller ställer frågor om när bebisen ska komma, hur de mår, kommer med förslag, berättar historier etc. Jag tycker det är rätt intressant att höra hur andra har upplevt det, jag tycker att det är skönt att få tips och förslag, det betyder ju inte att jag MÅSTE göra som de säger, eller att det kommer bli så för mig.