Sommar 2010>> Oroa, dig inte, jag har inte heller kommit så långt i planeringen. Mycket idéer i huvudet och så men inga inköp eller andra involverade ännu.
Det är väl faktiskt lite därför jag skriver idag, trots att hela familjen, inkl. sambon, sitter nere och myser och tittar på Robinsson. Jag är så deppig! Det känns verkligen som att ingen bryr sig, eller engagerar sig i min planering och så. Detta gäller även sambon. När jag försöker prata och bolla idéer möts jag av antingen ett allmänt ointresse eller ibland till och med en viss irritation. Försöker jag prata med mamma så verkar hon också allmänt ointresserad och kommer snabbt in på något anna samtalsämne som intresserar henne (hon har ifos mycket i huvudet nu då hon är sjuk). Sambon skyller på att han inte planerar så långt i förväg. Har försökt förklara att om han vill sitt stora bröllop med den enorma fest han önskar (tror delvis han vill imponera lite på ett par i bekantskapskretsen >=( så krävs det en del planering. Har också försökt säga att jag varken KAN eller VILL planera allt själv, så om han inte är den planerande typen så kan vi lägga ner allt. Inte ens mina tärnor visar speciellt stor intresse, Bara en av dem.
Är det att jag är ute i så god tid? Är jag extrem i min planering? Jag har verkligen inte tjatat men jag är så klar glad och exalterad! Vet ni...?! Just nu känner jag för att bara skita i allt! Säga till sambon att jag lägger ner allt "idéande" och all planering tills du tycker att det funkar att börja planera, så att jag åtminstone slipper irritationen när jag frågar. Men han ska ju inte räkna med att vi får hyra vårt drömslott om vi kommer ett halvår innan! Jag ska fasen inte nämna ordet bröllop förrän han tar upp det. Sedan får han skylla sig själv om vi inte hinner få ihop den stora fest han vill ha.
Antingen det, eller så planerar jag allt själv, och skiter i honom. Har ändå försökt förklara att vi åtminstone behöver snacka igenom budgeten så vi vet hur mycket vi ska spara. Han jädra fest kommer kosta oss typ 120.000kr så då ska ha ju va medveten om att han får börja planera för sparandet i alla fall!
Förlåt alla, för min negativitet! Jätteglad att jag fick skriva av mig. Ledsen att det blev långt.
Må gott!