Du som ska gifta dig: Ska du bli överlämnad av din far/någon annan vid vigseln?
Du som är gift: Blev du överlämnad av din far/någon annan vid vigseln?
Har inte läst igenom någon av dessa alla brudöverlämning/icke brudöverlämning, har ingen ståndpunkt men jag undrar en sak:
Måste brudöverlämning vara jämställd med att "ägandet går från den ena mannen till den andra"?
Kan brudöverlämning helt enkelt skalas av till att man som tjej vill ha sin pappa delaktig på just det viset?
Utan att ha någon som helst annan aspekt på det hela?
Om någon nu förstår vad jag menar.. 
Du resonerar ju ganska knasigt enligt mig. Bara för att vi har lagar så betyder ju inte det att vi inte vill ändra på folks attityder. Jag jobbar med politik och ägnar hela dagarna åt att få folk att välja mitt parti, även om det såklart står dig helt fritt att rösta på något annat parti.
Jag argumenterar ur jämställdhetssynpunkt och inte från kyrkans sätt att se på det. Jag är inte medlem i kyrkan, men välkomnar att de inte tycker att brudöverlämning är önskvärt. Jag påverkas av att kvinnoförnedrande symboler blir vanliga i vårt samhälle, därför kommer jag argumentera emot. Det handlar inte om dina rättigheter, utan om en vilja att förändra ditt val och din attityd.
Kan du itne istället fråga dig varför man vill bli ÖVERLÄMNAD för att ens pappa ska vara delaktig? Varför kommer man ens på tanken? Varför ska man byta en symbolik på något som för många är alldeles uppenbar, bara för att pappsen ska ha något att gör?
Det påverkar mig om brudöverlämning blir vanligare. Vårt agerande påverkar alla och även om en enskilld persons agerande inte är kvinnoförnedrande så är hela trenden en tillbakagång till ett ideal som inte står för att kvinnor ska vara självständiga. Därför är det viktigt för mig att argumentera emot.
Lady o Lufsen skrev 2009-02-19 13:18:11 följande:
Skälen till att man vill ha pappa med och delaktig på just det viset kan vara många och olika.
Det är bra att du står för att du vill ha just din vilja igenom, för din vilja kan vara något helt annat än vad som är samhällets bästa. Och jag ser ingen anledning till att vi ska trycka ner dem som väljer att göra annorlunda än vi själva. Vi ska förkasta brott, inte de som har en annan åsikt - då likriktning enligt mig enbart är av ondo. Vad som är jämställdhet för dig kanske är raka motsatsen för någon annan - och vad är det som säger att just du har rätt?. Om du vill förändra ngt så tycker jag snarare att du bör vända dig till kyrkan och försöka få gensvar för din åsikt där - något jag är övertygad om att du får. Att hålla på här inne ser du ju inte leder ngn vart eftersom för många räcker det med argumentet "jag såg den här filmen när jag var 11, allt var rosa och pappa gick med bruden fram" väldigt långt - ja hela vägen fram till altaret uppenbarligen. Och även om det argumentet inte räcker för varken dig eller mig, så ser jag gärna att alla får uttrycka sin åsikt utan att bli påhoppade. Det är en viss skillnad mellan att säga "jag tycker så här... och för mig betyder den här handlingen detta..." och ett klart uttryckt "du gör fel..." Det gör att man snarare backar än att lyssnar och tar till sig nya perspektiv - vilket åtminstone för mig är en grundförutsättning om val och attityd ska förändras.
Jodå. Men varför är det så få brudar och brudgummar som överlämnas av sin mamma, tror du?
Lady o Lufsen skrev 2009-02-19 13:34:17 följande:
Det finns bevis för att jag har fått gehör här inne!
Jag är ju inte medlem i kyrkan så varför skulle jag vända mig dit?
Jag vill inte likrikta, men jag tror att ditt agerande påverkar mig och därför vill jag förändra så vi undviker att få ett mer ojämställt samhälle. Visst kan folk ha olika uppfattning om saker och det är positivt att vi har olika partier i Sverige, men om man vill något så måste man debattera, annars akn man ju aldrig påverka. Att påverka i brudöverlämningsfrågan är väl BT ett utmärkt ställe att göra det på!
Nej, vi ska gå fram till altaret sida vid sida
JAg blev inte överlämnad.
JA jag ska bli "överlämnad"... MEN...
Jag kallar det inte för "brudöverlämning" utan för moraliskt stöd!
Jag kunde lika väl gått in själv, men känner mig ensam och vill ha en viktig person bredvid, denna person är min pappa som stått vid min sida hela mitt liv, och kommer så att fortsätta göra det tills han en dag lämnar livet på jorden... Men på min bröllopsdag ska han gå vid min sida, så som han alltid gjort och det tycker jag känns skönt!
Varför går jag då inte in med min blivande man? JO för att...
Vi båda har åsikten att en stor dag ska firas med stor spänning... Dagen innan bröllopet lämnar vi varnadra för att åter mötas vid bänkradernas slut och ta dem sista stegen till altaret tillsammans... Känslan av att inte mötas innan är viktig för oss!
