Sitter och tittar på lyxfällan. Vad tycker ni om ekomomi? Är det svårt eller lätt? Är ni duktiga på att planera med budget mm eller har ni lätt för att ta en massa små krediter och shoppar för ofta? Sparar ni eller lever ni på marginalen? Och sist men inte minst: Lånar ni för att gifta er?
Problemet för oss och en riktigt långplanerad budget är väl också att vi inte har säkrade inkomster. Jag börjar jobba ordentliget igen (arbetslös nu) i december och jobbar sedan till april, sen vet jag inte. P studerar så han har ju koll ett år framöver i alla fall...
Men i veckan ska jag absolut ta tag i detta och göra en ordentlig budget.
Bara en sån sak.. Jag pensionsparar och jag är 24, P är 37 och har inte fått tummen ur än..
Tack för alla svar!
verkar jättebra och ordnat med budget och så....men varför är det så bra att ha en budget för hela året? jag dömer inte, jag undrar...på riktigt!
jag brukar räkna ihop alla räkningar varje månad. sen drar jag bort för busskort, fack, gym, mat etc. nu sparar vi även till bröllopet. det som är över sen går till nöjen och sånt.
tycker ni/nån att jag borde göra en noggrannare budget?
För vår del har det varit bra med en budget för att ta reda på var pengarna egentligen tar vägen. Varken jag eller min man är högavlönade, men om man har två schyssta inkomster och inga barn och inga huslån så borde det finnas en del över.
Nu vet vi bättre var pengarna tar vägen, och då är det enklare att spara mer utan att snåla.
ElinPierre:
Även om ni inte har riktigt säkrade inkomster framöver så funkar det att göra en långsiktig budget. Räkna med lägsta inkomst (alltså A-kassa eller vad du har för inkomst som arbetslös). Får du sedan jobb så är det bara att gratulera till ett extra plus i kassan.
anja1661:
Fördelen för oss med långsiktig budget är att våra utgifter varierar väldigt mycket mellan olika månader. Skulle vi bara betala räkningarna rakt av utan att lägga undan, så kan nog skillnaderna vara mellan 10-15000 från billigaste till dyraste månad. Ser man då bara utgifterna månad för månad är det lätt hänt att man de billigaste månaderna unnar sig lite för mycket extra, vilket man sen får ångra några månader senare. Sen är det inte ok för oss att ta från sparpengar bara för att räkningshögen är extra tjock en månad. Sparpengar ska bl.a. finnas om vi behöver något "kul" som ny kyl, tvättmaskin, värmepanna, nytt tak eller liknande 
Som yngre, utan barn och boende i lägenhet planerade inte vi så långsiktigt som nu, men hade vi gjort det hade sparkontot förmodligen varit större. Prioriteringarna blir oftast annorlunda när man gör budget och planerar för framtiden.
Tja, om man tycker att man klara sig utan så är det ju ok. Men med en budget så får mans törre förutsägbarhet och insyn i sin egen ekonomi, vilket förmodligen betyder mer utrymme för att spara eller göra extra grejer. Och det är väl en bra belöning?
Har kollat en del på lyxfällan o ja måste säga att de flesta verkar vara rätt blåsta. Hur kan man ha noll koll på sin ekonomi??? De flesta gör av med dubbelt så mycket varje månad mot vad de tjänar, hur skulle det någonsin kunna gå ihop?
Tycker visserligen det är fruktansvärt med alla företag som ger ut krediter o lån till vem som hellst, för en del människor är så lättlurade! Det borde vara mycket strängare lagar på sånt.
Jag har aldrig handlat på kredit och kommer ALDRIG göra det.
kanske lite OT men har precis tillbringar en stund med ett kompispar som funderade över det härmed husköp; nu är jag ingen expert men vi har ju iaf ett hus och vi räknade väldigt noga på allt innan vi ens funderarde på att köpa hus. Våra vänner har varit och tittat på ett hus för 1.5 milj, de har en nyfödd dotter, hon är arbetslös och han jobbar på ICA. Jag försökte förklara att det inte är så troligt att de ens får ta lån, och även om de får så kan jag inte se hur de ska kunna ha råd med amorteringarna, som skulle hanmna på 8200kr om de la en kontantinsats på 150'000kr(som de inte har) + alla övriga räkningar och mat. Han menade på att det skulle väl gå bra han brukade ju få ut runt 15tkr och sen får hon en dutt typ 5tkr( eller vad man nu får som lägsta mammapeng när man inte haft nå jobb sista 8 månaderna). Jag vart nästa gråtfärdig eftersom de inte förstod att det är ett omöjligt läge för dem att ens fundera på ett husköp iaf i den prisklassen, då säger hon( som inte är den smartaste som går i ett par skor) att de gör inte av med så mkt pengar. Men det spelar väl ändå ingen roll ungen lär väl få mat och kläder?Jag kan verkligen inte förså vissa människor, de har ju inga pengar kvar nu när de bor i en tre för 5500kr hur ska de ha då ha råd med ytterligare 3000kr samt allt runt omkring ett hus? Jag försökte påpeka att elen blir ju dyrare för 7 rum och kök än 3 rum och kök, men han sa äsch vi tänkte ved elda, jaha sa jag då är det skog med till huset? Nej det var det ju inte, men då kostar ju veden iaf försökte jag säga men det gick inte in. Varför be om hjälp när man inte är villig att lyssna? Hur kan man vara så naiv? Jag sitter här och hoppas att banken inte ger dem lån för om de får lån och köper huset så kommer de bli tvugna att sälja om ett par månader. Bättre kan man väl ha det med ett nyfött barn.
Förlåt men satt här och läste och kom på hur korkade våra vänner är behövde bara skriva av mig
Vi skulle kanske behöve skolundervisning i hushållsekonomi. Vore väl en bra idé?!Om alla ungdomar kunde få lära sig konsekvenserna av att göra av med mer pengar än vad man har (med tanke på alla smsa låna företag som finns idag) kanske vi skulle ha mindre antal unga med betalningsanmärkningar mm...
Varför pratar skolan mer företagseknomi än privatekonomi? Varför kan man inte ta upp vad det innebär att ha betalningsamärkningar för framtiden??
Läste något så hemskt häromdagen: Man ska ha lindrigare regler för de som vill begära skuldsanering....varför då undrar jag??? Vad försöker vi uppmuntra?
Håller med dig Tooticki.
Det är inget man får lättvindigt och reglerna idag behöver ses över har jag förstått från folk som är mer insatta än jag.
När jag gick i gymnasiet var Kronofogden ute och informerade, det minns jag väldigt väl och tyckte var jättebra.
Jag är helt inne på det där med att ha privatekonomi på skolschemat. Det är ju helt sjukt att det inte finns. Det är så många som har noll koll.
Vi har ingen årlig budget men har ändå full koll på allt som kommer in och allt som går ut. Vi vet exakt vart allt tar vägen. Just nu lever vi självvalt på marginalen, för att jag ska kunna vara mammaledig längre och att min man ska kunna plugga utan lån. Så vi måste veta. Men det var ingen skillnad tidigare när vi hade mer pengar. Vi levde likadant, vi bara sparade väldigt mycket mer då!
Nej vi lånade inte till bröllopet, skulle aldrig falla mig in! Vi lånar inte till något, bara hus, men det är inte aktuellt i nuläget.
Jo, jag håller med till en viss del men nu ska man korta av tiden från fem till en nedre gräns!
Jag och min sambo har "bara" studielån som vi betalar av på. Än så länge klarar vi oss utan bil och vi har ingen längtan till hus. Det är endast utgifter likt detta som jag skulle kunna tänka mig att ta lån till senare i livet.
Jag har lovat mig själv att inte skaffa några krediter. Jag förstår inte riktigt idén med att handla för pengar som man inte har?! Vill man ha något t.ex. en dyr TV så får man väl spara. Dessutom så känns det så mycket bättre att köpa något när man har snålat och längtat .
I övrigt så gör jag alltid en budget för varje år. Jag tycker om att kunna gå in och kolla hur mycket jag har sparat/spenderat. Jag tror att min frenetiska budgetering beror på att jag kommer från en bakgrund där jag inte har kunnat få någon ekonomisk hjälp av mina föräldrar så jag har alltid betalat allt själv. Idag är jag ganska så välbetald men skulle ändå aldrig slösa mina pengar på onödiga saker.
Med detta menar jag dock inte att folk som tar lån/krediter etc är sämre än jag. Det är bara något som inte finns i min värld.
Lycka till med era ekonomier
/ LillEm
Tanken från början var väl att sånt skulle gås igenom på hemkunskapen. Så var det när jag gick i skolan. Då fick man även en dos konumenträtt. Tyvärr har man sparat in så mycket på hemkunskapen nu så det hinns väl inte med.
Konsumenträtt ska det vara
Jag brukar inte göra budget. I våras märkte jag att det var mindre pengar än normalt på kontot i slutet av månaden. Då började jag skriva upp allt jag handlade. Det visade sig då att jag hade dels unnade mig samma saker som när jag bodde själv plus att jag och min kille gjorde fler saker tillsammans nu när vi flyttat ihop.
Aha! Jag kanske inte kan köpa lika mycket kläder och skor som innan och samtidigt gå ut och äta middag, gå på bio, ta ett glas vin på fredagskvällen...
Alltså ändrade jag mitt köpbeteende. Nu var inte min ekonomi direkt i omedelbar fara. Pengarna tod aldrig slut helt. Jag undrar också när jag ser på Lyxfällan hur dessa personer kan undgå att märka att det barkar åt fel håll. Om inte annat märker man väl det när det är dags att betala alla räkningar i slutet av månaden.
Hallojsan!
Jag måste faktiskt påstå att det är en hel del av eleverna som får undervisning i privatekonomi i skolan. Jag är samhällskunskapslärare på gymnasiet och vi ägnar en del av undervisningen åt att just diskutera och arbeta emd detta med privatekonomi- exempelvis vilka kostnader man har för att bo själv och även kring detta med skuldfällor. Jag vet att man även på hemkunskapen i högstadiet ska ha med en del som handlar om att flytta hemifrån och att förstå detta emd egen ekonomi. Jag tror tyvärr att vi vuxna är dåliga på att låta ungdomar ta hand om sin ekonomi och att många tonåringar idag får väldigt mycket saker från sina föräldrar utan att det " kostar dem något" När jag växte upp fick jag spara till det där som jag ville ha typ stereo, snyggjeansen osv... Budjet är alltså bra att ha och lära sina barn att använda sig av.- Ansvaret ligger ju faktiskt lika mycket hos föräldrarna som hos skolan- lätt att lämpa över problemen dit. Sen är det ju känt att barn inte gör som man säger utan som man själv gör vilket verkligen märks i skolans värld.
Vi är dåliga på att hålla en budget, men det är inte svårt att ändå hålla koll så man inte råkar illa ut!!
