Sitter och tittar på lyxfällan. Vad tycker ni om ekomomi? Är det svårt eller lätt? Är ni duktiga på att planera med budget mm eller har ni lätt för att ta en massa små krediter och shoppar för ofta? Sparar ni eller lever ni på marginalen? Och sist men inte minst: Lånar ni för att gifta er?
Att ta lån är inte samma sak som ansvarslöshet. A och O är att göra en realistisk kalkyl med ränteuppgångar, avbetalningstid, inkomstvariationer mm.
Vi har nyss lånat pengar för att kunna byta bil. Visst hade vi helst köpt den kontant till 100%, men vi hann inte spara så mycket innan det här läget dök upp (vi har köpt av en släkting). Vi har goda marginaler i ekonomin även om vi tagit ett lån, och vi har hög amorteringstakt.
Det som oroar mig är när människor lånar mycket stora summor utan att kalkylera med t ex arbetslöshet, sjukdom och ränteuppgångar. Vad som är "stora summor" är naturligtvis också relativt. 100 000 är växelpengar för vissa höginkomsttagare. För en ensamstående trebarnsmamma som jobbar 75% som vårdbiträde är det en gigantiskt summa.
Vi har en bra ekonomi måste jag nog tycka. Har köpt allt vi äger kontant och har således väldigt låga månadsutgifter. Men å andra sidan har vi tre barn som kostar en hel del;) Har oerhört svårt att förstå iden att låna för att konsumera mera måste jag säga..
Alltså att gifta sig på Kredit e bra puckat faktiskt. Spar hellre ihop pengar och vänta tills ni har råd! Om man ändå ska va gifta tills döden skiljer oss åt så har man ju ingen brådska och kan gott vänta ett år eller två!
Hmm...skulle inte ha valt ordet puckat...
Vi har delad ekonomi eftersom min m2b har en förkärlek till prylar.. Helst dyra sådana, och jag gärna lägger undan pengar istället. Så vi gör så att vi betalar alla räkningar, mat osv tillsammans, hälften hälften, sen får var och en göra vad vi vill med våra egna pengar.
Det är ganska skönt för oss för jag slipper oroa mig för att det bara blir strunt köpt för pengarna och P slipper ha dåligt samvete för allt han köper.. Och på så sätt slipper vi mycket tjafs!
Vad jag inte gör är att ta krediter osv. Det gör inte heller P eftersom han lärt av ungdomens misstag.. Däremot har vi lån på hus, två bilar och en uthyrningslägenhet.. Men det ligger på ca 1 milj. tillsammans vilket ju inte är så farligt.. Tycker inte jag i alla fall!
Till bröllopet kan vi tänka oss att låna en mindre summa, men behöver vi göra det blir det av mina sparpengar... :)
Vi har som flera andra en mall där vi lägger in utgifterna månad för månad. Vi utgår alltid från en lägsta inkomst som vi planerar utifrån. Allt extra är bonus och går till sparande eller så passar vi på att unna oss något extra.
I princip anser jag att man ska undvika lån för konsumtion, men ibland kan ett kortsiktigt lån ändå vara bättre än att spara samtidigt som man har höga och långsiktiga huslån. Den totala räntekostnaden blir ju högre på ett långsiktigt lån även om räntan är lägre. Och ofta är det kanske så att även om man har för avsikt att amortera extra på ex. huslån så blir det inte alltid så i verkligheten. Vi la en ganska hög kontantinsats när vi köpte hus (vilket också är en form av sparande) och jag skulle därför inte kalla det för "puckat" om vi gjorde valet att låna en del inför bröllopet.
Vi är jättedåliga på att göra budget som funkar.. Vi har tex 2000 på matkontot men späcker den posten varje månad...
Skulle vilja få något som fungerar i längden.. Man har ju tremånaders räkningar och så, men som sagt.. Vi lyckas aldrig.. Får väl sätta mig ner och kolla, annars är det P som håller i allt..
vad är det ni betalar var tredje månad?
Just nu har jag faktiskt inte koll på det men jag tror det är lite försäkringar (katt, hem osv), och bilarna är väl per halvår eller år till och med...
Våra pengar lyckas alltid räcka men det är trist när man inte riktigt har koll...
