Varför skulle jag byta efternamn?

För oss är det likadant. Vi är ensamma omvåra namn båda två! Men jag har VALT att byta namn och gör jag det för att jag vill och inte för att någon förväntar sig det. Men visst, traditionellt sett så har ju kvinnan tagit mannens namn och jag blev faktiskt lite häpen häromveckan när jag och min blivande var i en butik i bröllopsärenden. Expiditen (en man i 60-årsåldern) frågade efter mitt namn (jag skulle skriva på något) och säger sedan: "ja men inte så länge till nu då", som en kommentar om att jag väl SKA byta namn när jag gifter mig. Men det var första gången någon förväntade sig det så det är väl delvis en generationsfråga.

Och varför du ska byta efternamn? Tja, för att du vill. Annars ska du inte göra det tycker jag. Jag byter för att jag vill heta som min sambo (och förhoppningsvis våra framtida barn) och han ville inte byta... men han eller någon annan har aldrig sagt att jag måste eller borde byta.

Nån kanske skrivit det...men det "bästa" är kanske om båda byter till ett helt nytt efternamn.

Kunde inte sagt det bättre själv!

Min m2b skifter til mitt navn, da mitt etternavn er uvanlig mens han heter larsson... jeg kan aldri bli en larsson

trampetroll och Tooticki: Vad härligt att min argumentation går hem!! Det är roligt att få lite bekräftelse inte bara på snygga klänningar och bra menyförslag utan även på förmågan att formulera sig...

Tja, här svarar du väl själv på din egen fråga.

Åååå, vilken skön diskussion och vad härligt att det är andra tjejer som tänker på det! Trampetroll, Tooticki och 20080802 - jag håller helt med er!

Vi hette redan samma, men även jag har fått frågan - vad ska du heta sedan? Det är det jag tycker är tråkigt, att det tas för givet att tjejer ska byta namn.

Min man tog mitt efternamn för jag vägrar byta Dom flesta antar dock att jag tagit hans namn .

jag och min blivande ville heta samma efternamn för att visa att vi hör ihop och för att det kommer vara en sån mysig känsla av sammhörighet, herr och fru XX. nu råkade det vara så att jag hade ett väldigt fint namn medans killen hade -son namn, så det var egentligen ingen diskussion om vems vi skulle ta (mitt då ). folk frågade mer "vem av er ska byta namn?". och hade alla frågat vad jag skulle byta till hela tiden så hade jag blivit svin sur. så jag förstår egentligen, men att vägra byta bara för sakens skull för att man är envis och motsträvig förstår jag inte alls. äh orkar inte skriva mer, sitter här och kör pekfinger valsen och det tar så lång tid att jag glömmer hela mitt resonemang innan jag hunnit skriva det glöm allt, jag bara svamlar

Jag har inte upplevt att folk tagit för givet att jag ska byta, elelr ställt frågan på det sättet, utan mer allmänt "hur gör ni med efternamn"...