Ni som har eller skall gifta sig!

Skulle inte våga göra det, jag vill att han skall göra det!

Egentligen är jag nog bara ute efter att han skall vara lika säker på ett liv med mig som jag är säker på att jag vill leva mitt liv med honom..

Du kan inte tvinga fram något, hans vilja och känslor är ju lika viktiga som dina. Men jag förstår din känsla och smärta. Men vad kan du göra? Det är viktigt att förstå varför man känner som man gör, det blir lättare att förstå varandra då.

Sara 10 skrev 2008-06-10 18:34:14 följande:

EXAKT så sa min blivande också, han friade på nyårsafton, men först efter att jag fått förklara för honom att efter 7 års förlovning förväntar jag nmig inga stora romatiska gester eller jippon, så länge han kommer till skott och verkligen friar...det var det han behövde höra för att få tummen ur och verkligen ställa den där frågan

Vi pratade ganska mkt om fölovningen tilsammans, inget tjat, bara förmaningar från min sida att förlovar vi oss så ska vi verkligen VILJA gifta oss...han friade utan något som helst tjat, helt på eget bevåg...nu gifter vi oss 2 år senare...

man ska nog inte behöva tjata om en sån sak...håller med föregående att hans känslor är lika viktiga som dina...

Jag förstår ju också att jag inte skall tjata och det gör jag verkligen inte heller!!1 Men kan ni förstå vilken frustration jag känner när jag itne får säga något och när jag vet att inte han inte ens tänker i dom banorna???

Jag förstår absolut vilken frustration du känner, själv så trodde jag att jag skulle gå sönder, det gjorde så ont. Men han var stenhård, det var bara nej ingenting att diskutera och till sist gav jag helt enkelt förtvivlat upp.

Önskar verkligen att det löser sig för dig!
Kram

s hjärta a skall inte ni inte heller gifta er?

Hoppet är det sista som överger en..
Min sambo har sagt att han vill gifta sig, men inte än... Inte förrän för ca 2 veckor sedan.
Fick inget frieri, men en väldigt bra deal.

Vi har varit tillsammans i snart 8 år. O nästa år blir det dags för oss med bröllop.

Vill han inte gifta sig alls eller bara inte än?

Trodde faktiskt aldrig att vi skulle gifta oss, även om det varit en av min högsta önskningar. Men vi fick barn för ett par år sedan o så "ärvde" vi hans föräldragård nu vid årsskiftet.
O jag står inte med på ett enda papper men känner att praktiskt kommer det nog bli lättare för mig att få bo kvar om vi ändå är gifta.
Tjata inte på honom, men ta ändå upp det till diskussion någon gång per år.

Som jag skrev här tidigare så kom det helt överraskande ett frieri på vår sexårsdag (då hade jag redan gett upp flera år tidigare), vi gifte oss ett år senare men är idag skilda.

Jag fick tjata lite