hur träffades ni?
hur träffades du och din blivande man? och hur länge har ni varit ett par? :)
visst är kärleken underbar! att vara kär och älska någon och bli älskad av någon är nog det finaste som finns :)
hur träffades du och din blivande man? och hur länge har ni varit ett par? :)
visst är kärleken underbar! att vara kär och älska någon och bli älskad av någon är nog det finaste som finns :)
äsch knäppa dator....som blandar texten.
Det skulle stå att vi började prata med varandra först i 3:an på gymnasiet.
Jag träffade min M2B på en gympalektion på högstadiet för 15 år sedan och tänkte "Honom ska jag ha." Sedan kom jag på lite andra tankar, men vi blev ett par under studentveckan för 10 år sedan på dagen idag :)
Hehe, lite komiskt... Jag var intresserad av hans bästa kompis som han delade lgh med under gymnasiet. Ringde ibland och bjöd kompisen på fika, men en dag ville han inte komma över så då tänkte min m2b att han skulle dra en rövare och komma över han istället. Och på den vägen är det... Varit ett par i 9,5 år nu
Det var ju rätt kul faktikt!
hoppsan, allt kom inte med... efternamnsbyte, jag menade din historia
Träffade faktiskt min blivande via mitt ex ! Men vi avslutade våran relation långt innan min blivande och jag senare sprang på varann på krogen! Det var tolv år sen den 6 juni!
Vi träffades på jobbet. Vi jobbar i hamnen och lastar och lossar båtar. Han var riktigt snygg och sexig och vi brukade prata då och då. Han gav mig smarta komplimanger titt som tätt som inte var för uppenbara.
Men jag trode inte han var rätt för mig. Han var aldeles för manlig och snygg för att vara en sådan man jag behövde. (kärleksfull, trogen, snäll och omtänksam)
Efter att ha pratat då och då i ett halvår och jag hade duckat för hans försök till att träffas
(följ med oss ut, ska du inte med och träna etc etc)så kom han på en rast en gång och frågade efter en penna.
Jo faktiskt sa jag, vad då, vill du ha mitt telefonnummer eller?
Ja jo det hade också varit trevligt sa han
Och jag kunde ju absolut inte ge honom mitt telefonnummer mitt i matsalen då alla gubbaren såg på. Så jag sa
Ja då får du väll fråga "Khöler" då (ansvarig för personal fördelning bland annat)
Och så gick jag.
Så när jag satt där ute i min maskin (som man lossar och lastar trailer med) så skrev jag mitt telefon nummer på en lapp. Och som skämt så skrev jag även min adress email och ett plojj fax nummer. Men jag ändrade mig snabbt - han kanske inte fattar skämtet och undrar om jag är störd.
Så jag gjorde snabbt en ny lapp med enbart telefon numret.
Jag fick göra en del så att min handstil var fin, men så det ändå såg spontant och nonchalant ut... asg! vilka problem!
Så efter rasten så körde jag på det däcket på båten där han var Rosi (parkerare typ)
Så jag backade in mi trailer och satte den och så ropade jag på honnom.
Försökte se oberörd och cool ut, var supernervös.
Han hoppade upp på utsidan av maskinen och så sa jag bara här varsågod och gav han lappen.
Som flög iväg.
Jag åkte iväg med maskinen och han fick fatt på lappen.
Dagen efter ringde han och vi träffades samma kväll.
Resten är historia.
Det roliga är att min m2b och gubben hade pratat om mig innan jag kom och gubben hade sagt ja hon är fin, är du intresserad eller? Henne får du aldrig.
"vänta bara"hade min m2b sagt.
2 Minuter senare kastar jag mitt telefonnummer på honnom. asg
Tänk om jag aldrig hade gett ha chansen utan trott att han inte var något för mig.
Men tänk att man kan faktiskt få "allt".
Efter två veckor med honom visste jag att det här var annorlunda. Jag skrev in i kalendern då vi skulle ha vår ett års dag och jag tvivlade aldrig på att det inte kulle bli så.
Men oj, kan jag inte skriva mitt livs historia ...
april -88 ringde vi till "heta linjen" (kom ni ihåg den hihi)surrade lite grann, jag skickade ett brev ( på den tiden fanna bara vanlig hederlig post...coolt...skickade även med kort på mig(ansikte) sen hörde jag inte ett ord mera förrän dec-88. då han skickade ett brev till mig efter att han hade funnit mitt brev bakom bokhyllan... han kom till mig (bodde i sollefteå då)o vi tog en biltur, kaffe kopp o sen for han hem detta var på tisdagen sen tog jag bussen till honom på tors o hem igen på fredag o sen på lördagen kom han o hämtade mig i Sollefteå o Då var det Nyårsafton 88/89 o vips så blev vi ett par o har sen dess varit ett par o i dec är det då alltså 20 år o iår på skottdagen så friade jag o jag fick ett svar:JAAAAAAAAAAAA!!! så den 8/8-2008 kl 17.00 i Hemavans underbara kyrka ska vi viga oss. o sen bär det av till Grete`s Umforsgården där bröllops festen ska vara nattem lång o sen ta vid på lördagen osv...tack för att du tog dig tid att läsa...kram sussi
Vilek härlig historia! Heta linjen *ler* Ja den mins jag. Vi brukade busringa dit från stallet.
Och riktiga BREV!! med riktiga KORT. über romantiskt måste jag säga!
Vi gifer oss samma dag by the way!