Nu är det nära! Sommarbröllop 2008 är snart i mål.

tack anja, jo jag vet ju att han kan säga elaka saker så det är nog av den anledningen men har bett honom att iaf säga att "nu orkar jag inte prata, vi får ta det sen" och sen slänga på luren men inte mitt i en mening...
sen när jag kommer hem så får jag dra ur honom vad han känner och tycker annars är han sur skit länge och jag hatar sådant!

jo Caisa är just 1 år så hon fattar säkert inte men vill absolut inte att detta ska bli en vana för hon fattar ju mer och mer...

känner för att gråta en skvätt men det går ju inte att göra på jobbet juh... gah!

fick just ett sms där han förklarade sig, så det är väl ok. kan väl hålla med om att han kanske har rätt om det vi bråkade om men jag blir ju mest ledsen över hans beteende...

KKc- Ja det är respektlöst att släng luen i örat. Jag måste erkänna att jag är av den naturen själv och det är mär jag blir så frustrerad. Nu säger jag hejdå och bara lägger på... Tobbe blir lika ledsen och frustrerad varje gång. Men jag kan inte hjälpa det. JAg blir så arg eller hur jag nu ska förklara det. Fortsätter jag o pratar så kommer det bara grodor ur munnen som jag inte vill säga... Han krävde att jag skulle säga hejdå åtminstone så det gör jag. Och efter att det har hänt så känner jag mig så jävla rutten och får dåligt samvete efter en stund... Ja jag ber om ursäkt men man kan ju inte hålla på så det vet jag... Och ja jag har livit bättre..

exakt... det blir jättesvårt att bryta en sån sak sen om man "tillåter" det när barnen är små...

Var riktigt hård redan denna gång... skit i om han är sur! Visa att DU ÄR ännu argare, besviknare, och mer ledsen...

Kommer du hem och vill prata, är mjuk, förstående etc så har det på nåt sätt ingen effekt.

Kom hem, var kort, undvikande och fåordig... Visa att han verkligen gjort dig besviken. Låt honom tänka efter och kanske t.om svettas lite. Bete dig på ett sätt som du INTE brukar, så att han vaknar.

Jag är så jä..la förstående och vill prata, så när jag SKRIKER till, sätter stenhårt mot stenhårt, DÅ vaknar Daniel... även om han inte låtsas om det i stunden.

Och ärligt talat när man väl själv får reagera, gorma och skrika för en gångs skull så mår man lite bättre, banne mig

Visa honom att du är besviken på honom på ett rakt och ärligt sätt! och gör väldigt klart för honom att du inte kommer acceptera det fler gånger och att det ITNE är något som Caisa ska se i framtiden, så att hon tror att det är tillåtet för män att behandlar kvinnor så

Det argumentet kör jag på Daniel för det är något som biter. När han är riktigt vidrig/elak mot mig, så som han tyvärr har en tendens att bli i bråk osv där han är trängd, så säger jag till honom att hans beteende mot mig styr hurdan man Alice kommer att välja. Ju mer hon ser att han beter sig så, desto mer kommer hon tro att det är SÅ en man ska vara och dras till män som behandlar kvinnor illa.

Sen frågar jag honom hur kan skulle känna om Alice var med en man som inte respekterade henne, eller att hon inte kände att hon var värd att respekteras pga honom Han blir helt blek!

KKC

men du ser... han har redan insett att han gjorde fel! Tror inte du behöver bekymra dig om att han gör det fler ggr. Han är ju jättemedveten! Jag hade nog aldrig fått nåt sms *asg*

Inte någon ursäkt heller, så du är på rätt bana Annettan

Jag har ju oxå en VÄLDIGT långsint karl, det går inte riktigt ihop va... tempramentsfull OCH långsint. Fyyyy... BAD combo...

fast ojoj nu är det snart vår det märks på honom... igår kändes som en brytningspunkt... han är på väg att bli sig själv, yyyiiippiiieee...

Varken jag eller Tobbe är långsinta...

Skönt är det

Tack!
anettan: jag kan förstå på ett sätt men ändå inte eftersom jag aldrig gjort så. på ett sått är det väl bättre att han lägger på än att säga massa saker han ångrar så kan han lugna ner sig och så kan vi diskutera vidare sedan. men samtidigt blir jag så himla ledsen över det.
jag tycker att vi ska kunna ha en diskution där vi inte pratar i munnen på varandra: först pratar jag och han LYSSNAR sedan tvärt om, annars kommer man ju ingensatns och så har man känsan av att den den andra inte lyssnar eller förstår. sen måste man även kunna komma överens om att man inte är överens och sen lägga ner..

Jag ska erkänna att jag också är en sån som slänger på luren om jag blir för uppretad/förbannad/irriterad, men jag säger alltid hejdå först - även om det är mitt i en mening.

Här är en till som inte är på samma nivå med fästmannen.. Jag är mega sur på han..
Men det är om att jag inte kan ta med Lillen till begravningen i finland.
O om att jag måste vet om vi kan ta bilen eller inte.. Vad för biljeter vi måste boka..
Så som det ser ut nu så kan jag inte åka på begravningen.. Det är så bläää