Vi bråkar nästan bara om svartsjuka, jobbtider (båda jobbar för mkt) och om vem som ska köra (båda avskyr att köra bil).
Just nu bråkar vi om jobbtider. Vårat samliv är verkligen minimerat nu pga m2b´s jobb... svårt att hitta balans där mellan att satsa i karriären och förverkliga sig själv och sina drömmar och samtidigt ge näring åt ens kärleksliv...
Vad bråkar ni andra om? Hur löser ni det? Och HUR bråkar ni?
Hmm.. vi är ett par som aldrig har bråkat trots att det funnits tillfällen till att eventuellt bli bråk. Men vi har känt varandra nästan hela livet och båda kommer från lugna familjer, dvs inga gräl mellan våra föräldrar och sånt. Jag har fightats med mina syskon om skitsaker men aldrig behövt se mina föräldrar gräla... samtidigt tror jag att det kan ha att göra med att vi har haft mycket mycket motgångar min sambo och jag och då blir man mer sammansvetsad och tanken att bråka finns bara inte hos oss. Än så länge då! Kan ju aldrig veta vad som händer i framtiden. Men fortfarande är vi så glada att ha varandra och försöker alltid göra det bästa för "oss" som par vilket innebär uppoffringar ibland - men blir utgången bra så kan vi leva utan det vi försakade. Flummigt värre. Jag har levt i en väldigt livlig och våldsam relation tidigare och kan därav inte se någon positiv del med att bråka eller att det är ett nödvändigt ont för vår relation. Men vad som är sant för mig behöver inte vara sant för andra osv :o)Uppenbarligen finns det par som är lyckliga även om de bråkar :o) Vi brukar få respons av andra par att vi är ett väldigt tråkigt par som aldrig bråkar och får ofta frågan "var är passionen" och det svaret är enkelt; i sängen ;o)
Vi bråkar nästan aldrig, blir vi ovänner är det för att det blir missförstånd p g a att man är trött och grinig..
Vi har väldigt lika värderingar och åsikter om saker, sådant hjälper verkligen!
Vi bråkar ABSOLUT inte om bröllopsplaneringen, vi har pratat igenom det innan, exakt hur båda vill ha det när det gäller mängden pengar osv.
Men som någon skrev däruppe, det är jobbigt när man har sambon borta på jobb om veckorna och man har "allt" här hemma själv. Jag har ju inte känt av det ännu då vi inte har skaffat barn än, men "fruktar" lite för hur det ska bli den dagen..
Bråkar inte mkt men när vi är oense är det tid, pengar och sex 
. Och nä, det är inte jag som vill ha mer sex 
. Men tid däremot...
Och vi bråkar oftast när jag inte ätit ordentligt.
hur bråkar man om sex?
är det typ "sluta göra så det gör ONT"
eller mer i sil med "sluta tro att jag vill ha sex med dig hela tiden"
det är iof rätt ofta jag inte förstår folk när de berättar om bråk de haft med sina parners, ofta känns det lite fantastiskt att vuxna människor inte klarar at prata om saker de är oense om utan att börja skrika, kalla varandra elaka saker, hota och ha sig.
Vi hade vårat bråk i början av förhållandet som små barn som testar gränser . nu kan det gå så länge mellan bråken att man nästan medvetet sätter igång ett gräl
Vi hade ett enormt gräl för ett tag sedan om att jag tyckte han tog mig för givet och att jag tyckte vi skulle ta en paus ett tag... Men vi kom överens om att vi skulle ge det en chans och det kan jag lova att det var det bästa jag gjort vi har det bättre nu än nånsin..
Grälar vi så är det pengar, barnen eller att han aldrig är hemma. men det är sällan...
Bröllopet tar jag hand om så det blir det inge gräl över...
Man måste gräla lite och rensa luften ... håller man det inom sig så brister det tillslut... har man ingeting man håller inom sig så då är det ju perfekt...
Hur man bråkar om sex det skulle väl vara att partnern tycker att man har för lite sex eller nåt sånt kanske
det där stämmer ju såklart om man går runt och är missnöjd med saker men låter dem äta upp en inifrån.
men om man inte har något att bråka om, inte håller några problem inom sig, varför skulle man då "behöva" gräla?
