Vad anses vara "en stor sten" i en förlovningsring i Sverige? Diskuterade detta på skoj med svägerskan härom dagen. Hon tyckte från 0,5 c och uppåt. I USA däremot sa hon från minst 1c och uppåt. Vad tycker ni andra?
Nu börjar jag bli trött märker jag..
Manurligtvis menar jag fästmannen och inte färtmannen (undrar om han är släkt med fjärtmannen förresten? ;) )
Pratade med en guldsmed for inte sa lange sedan som sa att det blir mer och mer vanligt att man i Sverige koper ringar med storre/flera stenar.
I Sverige: Fran 1ct o uppat
I London: fran 2ct och uppat
Fast jag skulle hellre ha en mindre sten som ar renare och battre slipad an en storre som inte ar av lika hog kvalitet. Storleken ar inte allt ;)
kackelmaja
Maste saga att jag blev lite forvanad da jag laste 2ct och uppat for London da jag har bott har i ganska manga ar - umgas kanske i fel kretsar 
Haller helt med att hellre en liten med bra kvalitet an en stor med dalig/mindre bra.
Ja, det verkar som att det delvis är kvalitén som får ge vika för storleken för att folk ska ha råd, om man får tro er. Verkar logiskt.
Runt 1C tycker jag är stort. De som är mindre kan vara "lagom" men inte sticka ut som stora tycker jag....
Självklart är kvalitet framför kvantitet viktigast! Men inte alla tänker så, tror det är särskilt vanligt i USA med dåliga stenar!
Kommer själv som den amerikan jag är gå på storlek men undrar lite hur många som vallt kvalite har mött människor med luppar som tittar på era stenar.
Självklart är det skillnad på en perfekt sten och en med "fel", men om nu bortser från proffsen och tar de "vanliga" personerna i ditt liv. Ser de verkligen skillnaden?
Det beror kanske på hur långt ner på skalan man rör sig... DEt är ju betydligt ovanligare med tex D/E-IF på en stor sten än på en mindre men när det börjar röra sog om I/J-S1 som jag sett på många stora stenar så ser i varje fall jag skillnad. Sen kan man ju laserbehandlade stenar och då blir det knivigare... Men jag brukar inte glo allt för mkt på andras, det sitter mest i huvudet hos mig tror jag! Känslan är viktig!
Jag håller med om att det är den egna känslan som är viktigast. Det är ju ditt finger och den ska ju sitta där många år framåt.
För mig och min blivande är det bling faktorn som styr.
