Laban, är det du..?
MLK, hej!
Jag får panik av slöseri men jag älskar kvalitet! Brukar skilja mellan kortsiktiga "köp" och långsiktigta "investeringar". Ädelstenar och silverbestick är t ex en investering, bijouterier och plastiga hushållsmaskiner är det inte.
Mina föräldrar började spara silverbestick när jag var nyfödd. När vi gifte oss fick vi de sista uppsättningarna så nu har vi 18 kuvert i 3 olika storlekar. Måste tillstå att jag knappt använt dem och just nu ligger ju alla fina saker nerpackade i Sverige medan vi bor här och klarar oss utmärkt med billiga substitut. Men det är en speciell känsla att samla dyrt porslin och liknande under lång tid. Flyttade hemifrån när jag var 18 och köpte sen en dyr tallrik i taget - diskade väldigt ofta i början! Idag har jag fått ihop 18 stycken och ångrar mig inte en sekund. Likadant med makens vinglas, han får ett par stycken i födelsedagspresent varje år. För honom, som också hade en "enkel" uppväxt, känns det fantastiskt att för första gången i sitt liv äga en riktigt, riktigt lyxig samling. Mer speciellt än för mig, som ju alltid haft det så.
Min mammas femtiotalsporslin tänker jag definitivt ärva, det är otroligt vackert. Och föräldrarnas danska designmöbler från 50- och 60-talet har jag redan roffat åt mig, likadant mammas gamla Hermes-scarfes och aligatorväskor. Medan plastpumpsen har smulats sönder för länge sedan...
När jag själv får barn tänker jag absolut börja samla kvalitetsbestick och liknande åt dem. Tycker det är viktigt att de tidigt lär sig uppskatta värdet av fina material och genomtänkt design, i motsats till dåliga slit-och-slängprodukter.
G