• ladymarmelade

    Utbränd? Var tar man vägen då???

    Jag undrar om det finns folk där ute som kan hjälpa mig. Ska försöka fatta mig så kort som möjligt så att det inte blir ett meterlångt inlägg.

    Jag har under det senaste året mått väldigt dåligt, psykiskt. Min egna teori är att det beror på hela min livssituation, och det känns också som att det är därför jag har haft svårt att både sätta fingret på det och att även ta tag i det.

    Jag är ensamstående med en 4-åring, och jag studerar på heltid. Jag har vansinnigt höga krav på mig själv i skolan, och detta är naturligtvis en bidragande orsak till att jag mår som jag gör.
    I tillägg till detta kommer det ekonomiska som ständigt hänger som ett svart moln över mig. Att man varje månad måste vara orolig för om man ska klara av att betala alla räkningar mm är jättejobbigt.
    Jag har även ett förhållande på distans, och det tror jag också är ännu en orsak som framkallar stress och en del ångest hos mig. När jag mår dåligt går det ut över mitt förhållande, och min pojkvän får ta mycket oförtjänad skit.

    Nu är jag trött på att ha det så här! Mår ännu sämre när jag vet att folk i min närhet blir ledsna och sårade pga mitt svängiga humör. Min fysiska hälsa börjar också dala, jag har ofta magkatarr, sover dåligt osv.
    Vid minsta lilla motgång känns det som om hela min värld rasar, och jag gråter nog minst en gång om dagen. Det kan vara små bagateller som gör mig jätteledsen eller arg, men jag kan inte styra det, utan det bara kommer.
    Jag blir rädd för mig själv ibland, för jag vet att det här inte är jag egentligen. Jag var alltid glad förr!
    Det känns som att jag kör i 350 km/tim med ögonbindel...

    När jag läser om utbrändhet så tycker jag det mesta stämmer in på mig. Men jag vet inte var man ska börja?
    Vart ringer man tex för att få hjälp och någon att prata med?

    Snälla, alla som känner igen sig eller vet hur man tar tag i sitt liv igen, skriv och berätta!

  • Svar på tråden Utbränd? Var tar man vägen då???
  • pickolina

    Förstår att du biter ihop och kämpar på, det är naturligt, speciellt som du har en dotter som du känner ansvar för..
    Jag bet oxå ihop, ville vara duktig och ville inte ge upp. Tyvärr går spiralen bara neråt om man fastnat i den och inte hittar ut... Å det kan gå riktigt illa om man inte får hjälp i tid. Så som jag mått, sådana tankar och planer jag haft är ingen lek och ingen ska behöva må så och inget barn ska behöva få se sådant..

    Att erkänna att allt inte är bra och att be om hjälp är inte en svaghet utan en styrka. Det är att ta ansvar för sig själv och sina nära å kära.

    Hoppas du får ett bra bemötande och att du får träffa en bra läkare som lyssnar och förstår. Behöver du prata eller bolla lite så finns jag här..

    *kramar om*

  • ladymarmelade

    Alltså, bara en sån simpel sak som vad man säger när man ringer till VC? Säger man bara "Hej jag mår dåligt, psykiskt..."?

  • pickolina

    Bra fråga.. Sånt är svårt. Jag bad ju om något att sova på och resten kom ju av sig självt för att de började ifrågasätta...
    Var ärlig och säg att du har det väldigt tufft och inte mår bra. Att du skulle vilja ha lite hjälp innan det går för långt, med tanke på att du har en liten dotter att ta hand om. Att du vill prata med en läkare som kanske kan skicka dig vidare till en kurator eller psykolog tex..

  • ladymarmelade

    Usch, det känns redan jobbigt... Kommer säkert börja lipa. Det höll jag på att göra idag när jag pratade med min studievägledare om att byta en kurs. Hon frågade varför, och jag svarade att jag nog har tagit på mig för mycket den här terminen. Och sen höll jag på att börja grina. SUCK...

  • pickolina

    Men det är OK.. Det gör inget om du börjar gråta. Då kommer de se/höra att du inte mår bra och det är inget negativt. Det är inte kul att gråta inför folk, jag vet..man visar en yta utåt och går hem och gråter ut.. Under dessa år har jag dock gråtit inför alla möjliga människor och vet du, jag tycker faktiskt inte att det är så hemskt eller jobbigt längre... Det är helt OK att må dåligt, det är helt OK att vara ledsen och att gråta... Man måste börja tillåta sig själv att vara mänsklig och inte kräva att man ska vara perfekt.

  • ladymarmelade

    Nu ska jag gå och sova, och imorgon ska jag ringa. Du har verkligen hjälpt mig en bra bit på väg i det här första steget i alla fall.
    Håll tummarna för mig imorgon att allt går bra och att jag får prata med någon vettig människa som förstår hur det står till...
    Lovar att rapportera så fort jag kan! Stannar nog hemma från skolan imorgon och tar dte lugnt. Kanske kan behövas efter tel samtalet.

    Tack igen gumman :)

  • pickolina

    Det var så lite så. Om jag kan hjälpa även det minsta så är jag bara glad..

    Det gör du rätt i... Hoppas du får sova gott och så är du hemma och vilar i morgon...

    -Lycka till! *håller tummarna*

  • ladymarmelade

    Nu har jag äntligen ringt! Min VC hade en egen psykoterapeut, och jag fick en tid på måndag redan. Men det kostar 600 kr / besök :o

  • pettman

    Hej Lady marmelade!

    Ring vårdcentralen och be om en kurator! Jag har fått tre barn på fyra år, ett barn dog, + många många saker som vi drabbats av de sista åren. Jag har känt precis som du. Jag LOVAR att du kommer att må bra igen!!!!!!! Det är inget farligt det du känner.. det är viktigt att veta! Vill du ha ett bra tips till självhjälp så börja jogga. Fast du måste prata med någon också. Du ska se att när du pratar kommer du att må bättre. Precis som du mår bättre när du läser de inläggen här som visar att det är normalt att känna som du gör, och du kommer att bli frisk. Jag lovar!!!!!! Kram Pettman

  • pickolina

    ladymarmelade
    VAAA???? Det låter ju helt sjukt!.. Jag ska få börja gå i psykoterapi troligtvis och det kommer ske genom landstinget, precis som det gjorde när jag gick hos kurator på VC och nu när jag hos psykolog hos Psyk. Dvs det går på högkostnadskortet. Om de har en egen psykoterapeut så måste ju denna vara landstingsansluten och då ska det gå på högkostnadskortet. Det är bara privata psykoterapeuter som inte gör det. Det där låter helt absurt!!! Hmmm, du får nog försöka kolla upp det där.... Var bor du???

Svar på tråden Utbränd? Var tar man vägen då???