kulturkrockar
finns det någon som vill dela med sig av sina erfarenheter vad gäller att ha en relation med någon som kommer från en helt annan kultur. både negativa o positiva sidor.
finns det någon som vill dela med sig av sina erfarenheter vad gäller att ha en relation med någon som kommer från en helt annan kultur. både negativa o positiva sidor.
jo det är sant att kulturen kan spela en stor roll, men i slutänden handlar det om vem du är som person.
Det finns ju oändligt många svenskar vars åsikter jag inte delar.
Jo, det håller jag med dig om. Man kan bli bästis med en thailändska men det finns svenskor man knappt ens kan konversera med.
Men grejen är den att man kommer alltid på nåt sätt se saker ur sin egen kulturs syn. Och det är något man oftast itne är alls medveten om. Det är naturligt att man gör det.
jo det är klart. man utgår ju hela tiden från sig själv och det man själv är van vid.
Jo, så vissa skillnader uppstår ändå. Men det betyder inte att man inte kan trivas tillsammans. Men konflikter uppstår ju ofta bland svenskar och ofta missförstår svenskar varandra. Det finns ju olika subkulturer i Sverige. Men det handlar väldigt mycket om hur en människas liv har sett ut i övrigt och inte bara deras ursprung eller var de föddes. Erfarenheter kan man ju dela med vemsomhelst.
absolut sant. Tyvärr är det ju så att i just min situation så handlar problemet trots allt om var jag är född och mitt ursprung,inte alls om vem jag egentligen är.
Ja och det känns hemskt att bli stämplad på det sättet. Att inte bli sedd som människa utan bli sedd som del av ett folkslag. Det är väldigt många rädslor som ligger bakom fördomar och rasism. Men man kan komma över sina rädslor om man bara konfronteras med dem. Det är nog det som du och din mans föräldrar behöver göra.
jo jag vet. Men det ligger ju nu i deras händer. Jag kan inte tvinga mig på dem, men kommer den en öppning på ett eller annat sätt så kan jag bara genom att vara mig själv, visa dem vilken bra, stabil och trygg tjej deras fantastiske son har valt.
Den öppningen ser jag fram emot, oavsett på vilket sätt den kommer...för det är ju inte säkert det blir trevligt från deras håll gentemot mig.
men det spelar ingen roll, så länge jag får visa vem jag är.
Ja, du får nog vara beredd på att det blir tufft i början. Tyvärr är det nog inte ovanligt att folkslag som blivit förtryckta sedan förtrycker andra. Det är katten på råttan, och råttan på repet.
Men är de inte är alltför trångsynta så kommer de att se dig som du är och inte bara som "svensk". Och ser dem DIG så kommer de säkert att älska dig! Du är ju en intelligent och öppensinnig tjej som gör allt för deras son. Det kan de inte undgå att se, jag har bara läst några av dina inlägg här och redan sett det.
tack. Jag hoppas de VILL upptäcka det en dag.
Det är som en spännande följetong.
ibland förlorar jag hoppet om att det finns människor som tänker o är öppensinnade som jag själv.
men till min glädje så har ju alla som skrivit ett inlägg på den här sidan påvisat att ni faktiskt finns.
det ger iallafall MIG lite mer energi o ytterligare lite styrka.
Det är svårt att undgå att bli besviken när man träffar på trångsynta människor. Men det ska man inte bli. För det handlar om dem själva och ingen annan. Accepterar de inte dig så är det faktiskt inte fel på dig utan på dem. Då ser de inte dig utan då ser de endast din etnicitet. Kanske är en liten tröst i det hela men det är sant.
Om din man är så underbar så är nog inte hans föräldrar så förskräckliga? Förlora inte hoppet! Det kommer säkert ordna sig.
Det är faktiskt en väldigt stor tröst att tänka som du skriver. För deras handlingar av rädsla är inget personligt mot mig som individ.
klart att det ordnar sig på ett eller annat sätt.