Now I know I have a heart, because it´s breaking
Har de senaste åren haft flera trådar här om relationstvivel, noll barnlängtan osv. Efter nästan fem år med min sambo har jag nu gjort slut. Det var två veckor sen och det känns fruktansvärt sorgligt, men ändå inte fel. Jag hamnade i så djupa svackor av tvivel på oss, allt oftare, till slut kunde jag inte tänka på något annat. Under våren har jag mått hemskt dåligt, tappat i vikt, inte kunnat sova, haft enorma skuldkänslor för att jag har känt som jag har gjort utan att våga göra något åt det. Jag har känt en stor sorg över att vi inte har varit mer lika och haft mer gemensamt. Har tänkt: blir livet inte mer än så här? Vi har alltid ätit middag framför tv:n, aldrig haft långa telefonsamtal när vi varit ifrån varann, jag har velat att det ska kännas så mycket större. Vi har blivit mer som någon sorts kompisar, men utan att jag har känt att han är den jag helst av allt pratar med när jag behöver. Allt har känts så laddat och svårt att ta upp. Vi har heller inte haft något sexliv att tala om på... länge. Jag har tagit upp det, men det har liksom inte hänt något. Vi har väl helt enkelt inte varit så attraherade av varann, även om vi tyckt mycket om varann. Svårt. Vi har inte hånglat alls förutom som inledning till en snabbis någon gång i månaden max. Vi älskar att bada i badkar båda två, men har inte gjort det tillsammans alls sen vi flyttade ihop för två år sen. Det har liksom inte funnits på kartan... o när vi badat själva har vi t.o.m. låst dörren. Det känns helt sjukt såhär i efterhand.
Jag har haft problem med depressioner tidigare, och har hela tiden känt med honom att det har varit en "svaghet" man helst inte ska prata om. Det har varit väldigt jobbigt. Han har mer blivit irriterad och besviken och gett mig skuldkänslor när jag inte mått bra, när jag varit tvungen att höja min medicindos etc.
Nu känner jag mig tom, och har haft svåra skuldkänslor över att jag sårat honom. Samtidigt känner jag mig ändå mer levande än på länge. Man kommer över svåra saker, visst gör man?