Livets toppar och dalar

Piggelin
Skönt med vikarie fixad och klar!
På mitt jobb ser det trögt ut på vikariefronten, och helst ska vi ha en redan i slutet av september. Fast egentligen är det inget som jag behöver bry mig så mycket om, men tycker ju lite synd om kollegorna om det inte kommer någon vikarie för då får de jobba lite väl mycket.

Kikar in och ser att nenne fortfarande verkar vara hemma. Är det inte dags snart??!!!

Cicci - helt rätt! Inte missar jag SYTYCD även om min absoluta favorit Alex är skadad och inte med längre.

Piggelin - skönt att överlämningen till vikarien kommer att ske under en längre tid ... och utifall att, man vet ju aldrig när den lilla kommer (tänker på min väninna som skulle ha gått parallellt i en månad men lillkillen kom en månad för tidigt)

Telis - förstår att det blir lite dyrt att besöka gallerior hela tiden men ta med dig en bok och åk tunnelbana med honom .

Ego - inget nytt under solen mer än att jag har så fruktansvärt ont i benen, träningsvärk precis i varenda muskel. Vakna flera gånger i natt för att det var smärtsamt att vända sig i sängen.

Telis - sånt där som rinner ut i sanden är himla trist... du får väl kasta dig över någon av de andra trådisarna som är hemma.. och åka på långutflykt...

Känner igen det där med byta storlek och jox.. har insett att vi dessutom måste byta leksaker ibland... Trollets vagnleksak blev plötsligt mindre dekoration och mer ätleksak än vad som var tänkt.. så nu är även den utbytt mot en ätvänligare variant...

Nattsömnen - gick sådär i natt.. hm... men men.. han sov stora delar av natten i SIN säng och det är ju alltid bra!

Vikarier - håll i er men min riktiga vikarie börjar på MÅNDAG nästa vecka... japp... så dålig ordning kan man ha... Hon kommer bara hinna vara där i två månader innan jag återvänder. (Hon är inte bara vikarie för mig utan ersätter egentligen två pers som går i pension... så går det när man ägnar sig åt personalneddragningar...)

Intressant religionsdiskussion Vill minnas att Buddhism tas upp bland världsreligionerna eftersom det är ung som en religion för väldigt många människor. Men egentligen finns det ju ingen gudsdyrkan eller liknande, så det är eg mer en livsfilosofi. Vill jag minnas att min lärare sagt...

Tack för all springmask-input. Får se om det går att få tag på medicin så småningom... Tills dess provar vi utan. Men vi undrar om inte svårigheter att somna kan bero på att det kliar?
För precis som Vickans troll, så brukade vår lillkille somna på några minuter, högst en kvart vid ungefär åttatiden. Nu är det en övertrött kille som somnar under protest framåt halv elva eller så. (Och det var verkligen protest i samma andetag som han somnade )

Oupsie: Håller tummarna för att allt går bra med banken!

Springcykel ser klart häftig ut, sådan får det bli till lillkillen så småningom. Men jag misstänker att man behöver vara runt 3 år eller så?

Telis: Trist att föräldragruppen verkar rinna ut i sanden... Vi håller än så länge på med fika varannan vecka (ska dit idag ), även om vi inte varit så många de senaste gångerna. Jag känner väl dock inte att jag har någon kommande jättenära vän i föräldragruppen (tyvärr, hade varit trevligt!). Men, som en väldigt klok person (Mugglan) sa så räcker det ju ganska långt att vi har det trevligt just nu

Annars känner jag igen det där med stimulering till fullo. Jag har dock haft hjälp av att vi besökt byggvaruhuset titt som tätt. Eller behövt åka och hämta något till bygget. Och har jag ändå inte haft något för mig så är det en kvarts promenad bort till min syster, där jag tittar in titt som tätt... Och sedan så får ju sådant som man ändå behöver handla absolut inte köpas in under en enda effektiv inköpsrunda, utan delas upp på flera utflykter

Lillkillens sitta själv och pilla-stunder börjar dyka upp litet oftare och kan vara litet längre nu Dvs han har en sådan stund nästan varje dag, och den kan vara i åtminstonde 5 minuter och någon enstaka gång upp till 10! (Så jag kan både hinna gå på toa OCH göra något mer!)

PB: Hälsa Tinga!

Nenne-rapport för dagen?

Ropar på gosnosen igen, och hoppas att hon genom telepati eller så får för sig att titta in här Vore så kul att höra hur det går med allt!

September: Var det VUL idag eller imorgon? Eller är jag helt ute och cyklar nu?

Piggelin: Skönt med vikarie i god tid!

Jag fick gå en månad omlott med min vikarie Påpekade bara helt krasst för min chef att när jag väl gått på föräldraledighet så var det ju inte längre mitt problem vem som skulle lära en vikarie rutinerna kring mitt jobb, men om det inte sköttes ordentligt så var det absolut inte omöjligt att vi hamnade i ett scenario att hela avdelningen tvingades stoppa i kanske upp till ett dygn eller mer... (Och ändå anses detta vara en liten, obetydlig del av mitt arbete???)

Luna: fast jag är inte rädd för döden heller. Jag tror man somnar in helt enkelt och det känns inte så hemskt.

Jag hoppas dock på att bli en kanin eller kanske en hund hos några riktigt snälla människor i mitt nästa liv ! Bli serverad mat, hoppa runt på en gräsmatta på somrarna och ständigt få en massa kel.

Piggelin: vi kommer att köra på en springcykel med stålram. Vi kollade på de där trävarianterna och de är skitsnygga men lite opraktiska då man inte kan ställa sadel och styra i olika höjder. Alla ungarna på gatan har en springcykel nu, verkar vara värsta hajpen. Och japp Ore, de bör vara runt 3 år el minst 92 cm långa för att nå ner till marken med benen. Moa är riktigt duktig på både sparkcykel (balansen) och med trehjuling nu så det känns naturligt med nästa steg.

Apropå trots så har vi fått oss en släng nu igen, precis som vi anade. Imorse rann sinnet över och jag släpade(!) Moa till badrummet för att borsta tänderna.

Telis: GUD vad jag känner igen mig i din beskrivning av Herr Televink!!! Moa var PRECIS likadan! Jag hade alltid åtminstone ett program varje dag (babysim onsdagar, mammorna från vattengympan torsdagar, öppna förskolan tisdagar osv). Sedan hade jag ju Vänner, Piggelin och min andra väninna att umgås med. I allra värsta fall (om inget annat fanns) åkte jag in till jobbet en sväng och tog en fika där. El en lunch med maken. Jag var ju aldrig ledigt på sommaren heller för hon föddes i aug och juni året därpå började jag jobba. Men jag kommer ihåg att maken var otroligt frustrerad över sommaren när varken öppna förskolan el babysimmet var igång... (och pappor är inte lika bra på att umgås runt fikor heller). Sedan på hösten gick de på babyrytmik en gång i veckan och där var det nästan bara pappor (alla mammor hade börjat jobba) så då hittade han ett gäng att fika med. De hade tom "after baby" (ist f after work) på lekplats ibland, haha. Vi har även ett fik här i stan som heter Glädjekällan som är extra barnanpassat med en lekhörna, massa böcker, barnvagnsparkering etc. Det är som ett mini-öppna-förskolan och där finns ju dels andra barn och dels andra leksaker, vet inte om det finns ngt liknande i Stockholm (borde det ju göra!). Enda nackdelen där var att man ofta fick med sig en snuva el två hem

gosnosen... tjohooo, var är du?!

Nu somnade Televinken för 2 minuter sedan. Nu har jag 28 minuter för mig själv. Vad ska jag göra? Gå på toaletten? Sitta här? Sätta på en tvättmaskin? Sanera köket efter frukosten? Läsa en bok? Ahh, ni kan inte ana hur fort 28 minuter går.

snaily, ja vi får hoppas att det är det som är förklaringen!

Ore, vad skönt att du känner igen det! Ibland känns det som om alla andras barn är så lugna och "snälla" (fel ord egentligen) och sköter sig själva så mycket. Egentligen är kanske Televinken ett högst normalt barn men att det är jag som har problem med att ställa om mig till att vara förälder på 120% och aldrig någonsin få en ledig minut för sig själv? Fast jag begär inte att jag ska få ligga på sofflocket och läsa romaner och äta praliner (ååååååååhh) men bara att få duscha, börja med middagen innan min man kommer hem, äta lunch, få hämta in posten och såna saker utan att T ska börja gnälla.

Lappis, ja jag kanske får börja hänga i tunnelbanan.

Inte för att jag vill skryta (eller jo, det kanske jag vill , jag var inte bra på så mycket som barn) men jag lärde mig cykla på en halvtimme utan stödhjul. Fast det roligaste var att brorsan tog en hel sommar på sig.

muggles, jag tror inte heller på ett liv efter detta och är inte heller rädd för att vara död, men däremot kan jag vara rädd för själva döendet. Jag hoppas att det bara är att somna in men är rädd för att det ska göra ont (aaah, som i ALS när man kvävs till döds) eller vara läskigt (som i en flygkrasch osv).

Gaaaah, bara 19 minuter kvar nu! Gotta go!