Jenny står brud 090801 skrev 2009-08-15 18:10:54 följande:
Hej Olivia. Vi har precis bestämt oss för att försöka få barn. Har varit sugen ett tag, men det är först nu när vi bestämt oss att försöka som jag börjar fundera på allt praktsikt med jobb ect. Funderade på varför det är så när jag tidigare har längtat ser jag nu massa problem när det är dags... men det är väl bara för att jag nu börjar bli redo istället för att skjuta det på framtiden. Jag är i din ålder, knappt 25år och jag håller med i det blommis säger ang fertilitet. Man vet ju inte hur lång tid det tar att få barn och då är det ju bra att ha åldern på sin sida om det är möjligt.Lycka till... och vore såklart roligt att få följa ännu en person på vägen mot barn.
Hej! Och lycka till själv! Vad roligt att du är ungefär i startskottet precis som jag själv. Innan min klocka började ticka (HÅRT!) så hade jag mest problem och anledningar MOT att skaffa barn som ett mantra, sedan högg det till och jag kände bara att "En sån där MÅSTE jag ha...NU! Jag vill jag vill jag vill!" Och tänkte inte så rationellt alls. Nu försöker jag lugna ner mina hormoner och se till vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt just nu. Det läskigaste är ju när svaret blir "Ja - kör!", helt plötsligt blir det på fullaste allvar. Det är ju jätteläskigt samtidigt som det är otroligt spännande.
En sak som jag haft lite ångest över är att ingen av våra vänner är i samma skede i livet som jag och min make, vi är de första av våra vänner som gift oss och av de få som har respektive har inga några som helst planer på att skaffa barn än. Det känns lite tråkigt att vi kanske kommer att glida ifrån dem om vi skaffar barn nu och att jag inte kan ha någon nära vän att dela graviditeten med eller att ha upplevelsen av barn ihop med. Inte för att jag skulle ha försökt tajma en graviditet med en väninna, men ni förstår vad jag menar! Förut blev jag själv tokig på bekanta som bara skulle prata graviditeter och bebisgrejer, det var långt ifrån min egen begreppsvärld som 20åring
.