Maj 2009!

Vad tråkigt! Jag förstår precis hur du känner för det är viktigt mig också att alla heter samma.

Mitt problem är att min sambo har ett überlångt efternamn som inte känns helt rätt att ta. Jag får enligt Skatteverket ta halva om jag vill men då heter vi ju ändå inte samma.

Ni får helt enkelt sätta er ner och komma fram till en lösning som passar er båda. Lättare sagt än gjort, jag vet.

Ja, det är nog lättare sagt än gjort. Han har sagt att han ska prata med sin pappa om det ikväll. Jag förstår inte ens varför man ber om föräldrarnas åsikter när man är vuxen och självständig i övrigt...Till saken hör att mitt namn är ett familjenamn, endast 25 st finns. Han har ett sson-namn. I min familj (pappa och bror) finns ett företag med namnet som sabom mer än gärna skulle finas med i så småningom då de jobbar med precis det sambon vill göra... Och då skulle det ju vara "roligare" om han heter lika också.

Fast jag kan förstå en koll med den äldre generationen. Jag vill inte förolämpa min blivande svärfar genom att "stympa" hans namn.

Men om det nu är ett -ssonnamn och du har ett familjenamn så tycker jag som du, att han ska överväga att ta ditt. Speciellt med tanke på företaget?

får jag va me?

Vi gifter oss den 16/5 =)

Fy, vad trist...
Går det inte att få honom på andra tankar? Eller kanske att ni tar ett nytt namn som blir bara ert?
Min m2b:s föräldrar tyckte att jag var konstig som bara tokvägrar att ta hans efternamn. Ännu konstigare att jag vägrade ge barnen hans efternamn... Men seriöst, han heter Karlsson!!! Hur unikt är det??? Nåt man måste nedärva för att namnet inte ska försvinna?? Tror inte det... Nu är inte mitt namn särskilt unikt heller, men inte lika vanligt, jag heter Hellström.
m2b ville inte ta mitt namn och jag var på det klara med att han då skulle behålla sitt och vi andra fortsätta heta mitt...men efter ett tag när han hade sugit på det och klurat lite så kom vi fram till en kompromiss. Ett helt nytt namn blir det! En blandning mellan hans efternamn och mitt förnamn. (tyvärr gick det inte att kombinera båda efternamnet då allt var upptaget eller "för likt nåt annat")
Idag fick vi reda på att det nya namnet klarat kungörelsemånaden och på onsdag får vi papper på att allt är OK!

Hade oxå velat heta ett av mina släktnamn egentligen eftersom vi båda har sonnamn men nu tog vi ett av hans, hans syskon byter oxå så det blir billigt men det känns rätt ok ändå...

Hur är det tjejer, nu börjar det närma sig! Vad har ni kvar att göra?

Åhh, suck! Just nu vill jag bara lägga ner allt som har med bröllopsplanering att göra.
Bara jag har matat dottern klart sin kvällsgröt så tror jag att jag går och lägger sig. Ingen idé att vara uppe och fundera när man är på detta humör ändå

Du ska se att ni kommer fram till en lösning!

Och du, egentligen. Ni har varandra, ni ska gifta er(!) och ni har barn ihop. Vad gör det om ni inte råkar heta samma namn?