Anonym skrev 2012-05-09 22:06:06 följande:
Fast det TS sa vár att hon kanske ville ta med sin sambo de första gångerna, och jag upplevde det som att hon ville ha stöd i en för henne ny och obehaglig situation.
Naturligtvis så finns ju alltid risken att man drar ned de som står nära men det ska ju inte vara den främsta tanken för TS just nu. Hon bör göra allt hon kan för att få hjälp! Om det sedan innebär att få sällskap de första gångerna så är det inget fel i det.
Pojkvännen får ju också ta ansvar för sitt eget mående och jag tvivlar på att han skulle "dras ned" i en djup depression av att vara TS trygghet på ett första möte.
Om du som beteendevetare bara observerar dessa situationer utan att råda dessa pojkvänner att i sin tur söka stöd tycker jag är ett stort frågetecken. Det är ju inte alls något konstigt att man kan behöva stöd för att ge stöd så att säga. Många som har närstående som går igenom tunga upplevelser söker själv stöd och behöver någon att prata med.
Men om man är nere i en depression så är det sista man behöver tänka på att man minsann inte ska må så dåligt för då kan man dra ner sina närstående, det väcker bara onödiga skuldkänslor.
Precis vad jag menar också.
Anonym skrev 2012-05-09 21:53:55 följande:
Nä, jag menade vad jag sa, hon skall inte dra ner sin sambo. All respekt för att hon mår dåligt, men det är väl rätt illa att dra ner någon annan också. Det är väl inte säkert att han säger till, det kan ju komma smygande på honom också. Jag anser inte alls att det jag sa var klumpigt. Och jag hoppas hon bryr sig om sin blivande och inte bara bryr sig om sig själv. Hon skall gör allt hon kan för att bli bättre, jag sa bara min åsikt att jag tror det är bättre att gå själv. Man skall dela mycket som par, men inte allt. Tror jag iaf. Min åsikt. Jag har arbetat som beteendevetare i många år och sett många fall, kompisar och i arbetet, där folk har dragit ner sina partners i sin nedstämdhet. Och det är inte bra.
TS: sök hjälp om du känner att det är rätt. Du kan gå till en vårdcentral, börja där, då behöver du inte ringa. Mitt tips är att välja en privat, de har oftast kortare köer.
Vi har båda rätt till våra åsikter, som tur är =)
Min åsikt att du inte har respekt för att TS mår dåligt. Iaf ingen förståelse.
En person som inte vill leva längre ska absolut inte tänka på sin omgivning.
För att den inte ska bli en fara för sig själv och/eller sin omgivning ska den enbart fokusera på vad som får denne att må bättre.
Alla andra som älskar den här personen och anser sig bry sig om denne ska bara acceptera, stötta och finnas till hands. OCH har även ansvaret att själv bedöma hur mycket man kan/vill vara aktiv. Han är en stor pojke, förhoppningsvis.