Jag vill INTE gifta mig! (2,5månad kvar) Han visar mig aldrig respekt!!!!!!

Lämna honom, så där ska inte ett förhållande och absolut inte ett äktenskap fungera. Respekt är ett nyckelord i ett förhållande. Finns inte det så är det kört. Gör inte ditt livs misstag bara för att det är 2,5 månad kvar. Du har en son att tänka på dessutom. Stå på dig och värdera dig och er son själv högre än att ta den här skiten.

Jag måste bara lämna en kommentar om att du måste vara hemskt försiktig när du tar till dig råd härifrån lr från folk utomstående familjen över huvudtaget. Ingen i detta forum lever i din familj o vet vad som är bäst för just er. Absolut ska han ändra beteende och visst måste du kunna känna dig trygg med din livspartner. Men var försiktig med att ta till dig av vad folk säger tycker o tänker. Trots allt är det ditt och din familjs liv och bara ni vet vad son är bäst för er. Jag håller med om att ni skulle behöva professionell hjälp men för allt i världen ta inte åt dig av allt som skrivs här!! Lycka till!

Jag tycker att ni måsdte prata, Det finns folk som kan hjälpa er att komma ngn vart typ familjerpdgivning.

Det är ju så att din M2B måste själv se problemen innan han kan ändra sig. Och för er skull hoppas jag har gör det snart.

Vad sägs som att flytta fram bröllopet och ta en dag i tagen och se vart det leder. Ni kanske kan lägga upp ett chema hur dagarna ska se ut i början för att alla ska få sin del attt funger aunder dagen samtidigt som alla ska ha tid med fritid!

Hoppas det löser sig!

Jag har några gånger råkat ut för att gubben anser sig behöva komma bort ifrån vardagen. Men han anser inte att JAG, som ändå har 10 000 mer saker att göra och att tänka på, behöver det i samma utsträckning. Han anser att jag åker, MED barnen, till en väninna och dricker kaffe räcker, samtidigt som det inte alls räcker för honom, utan det är utekvällar, festivaler och liknande som gäller om han ska få andas ut. Vad jag gjort några gånger när han ska åka är att helt sonika säga att: "Nej, idag är det faktiskt MIN tur", och sedan bara tagit bilen och begett mig, så samma sätt hon han bara åkt iväg. Han har efter många om och men då insett hur mycket jag gör hemma. För när jag kommit hem igen så har jag visat honom min besvikelse att han inte städat, tagit tvätten, diskat med mera, så som JAG gör när han är borta. Han börjar faktiskt inse hur mycket jag gör. Dock skulle han aldrig våga håna mig så där som din m2b gör. Och hade han gjort det så hade jag tagit barnen och dragit till min familj, 80 mil bort. Han vet att jag skulle göra det, har varit nära mer än en gång. Då skulle han stå själv, utan någon och var tvungen att ta hand om allt. Kanske låter som en dröm för en man att bli gräsänkling, men min karl uppskattar det inte lång stund. Jag har ett sjuhelsikes humör när det kommer till kritan, fast jag är mer... Ja, onda ögat och hur han ser lavan koka i mig. Ingen bråkar någonsin med mig när den sidan kommer fram. Visa honom att det är fan inte han som bestämmer, sätt ner foten, sälj ringen om du köpt den redan. Sälj vad du kan och boka en sista.minuten och dra iväg med en väninna. Då kanske han förstår att du menar allvar!

Alkoholist eller inte. Han visar henne ingen respekt och det är inte ok! Respekt är ju fundamentet, det som amn bygger sitt förhållande på.

Jag kan inte råda till något eftersom jag inte vet hela bilden men en sak är ju säker och det är att ni som familj måste gå i någon form av familjerådgivning. Och gift dig inte innan förändring skett.

Du måste vara lycklig, känns efter längst där inne. Är du det?!

Lycka till!

Ja alltså, jag tycker hela debatten om huruvida TS bör stanna eller gå är ganska oväsentlig i sammanhanget.

Det som är väsentligt är rubriken på tråden, att hon kan bli så in i helvete förbannad på sin blivande att hon inte ens vill gifta sig längre. Då är det dags att ställa sig frågan "Är jag lycklig?" Och bestämmer hon sig för att det trots allt är denne man hon vill dela livet med, då är det dags att hitta ett sätt att bryta mönstret, att hitta vägar för att nå fram till varandra. Vad kan hon själv göra? Vad måste han göra? Det är sådana frågor familjeterapeuten kan bena i och hitta svar på.

Vi som vanliga lekmän kan naturligtvis inte säga om mannen är en skitstövel eller ej, om TS ska lämna eller ej osv. Vi vet alldeles för lite om helheten för att kunna yttra oss om en sådan sak.

MEN

Jag tycker att vi gott  kan säga till TS att det inte är bra att gifta sig om hon går i sådana här tankar och känner att hon mår dåligt! Det är ju farligt att gifta sig och tänka "det kanske blir bättre". Ta itu med problemen först och om ni kan lösa det så kan ni gifta er senare! Utan tvivel!

alltså nyfiken, vet någon hur det gick för TS?

TS: Det viktigaste här är eran son. Du får må hur du vill, och det för din sambo också, bara inte barnet hamnar i kläm! Jag tänker inte säga nått om erat förhållande för jag tycker inte att jag är insatt, men det jag kan säga är att var stark så du kan ta rätt beslut för ditt barns skull.

Hoppas att allt reder upp sig och att du/ni mår bra nu.

Det finns många åsikter här om killen är alkoholist eller inte. Man kan ha ett riskbruk eller ett beroende och oavsätt vilket, så leder det ofta till allvarliga konsekvenser. Man kan utveckla alkoholism (beroende) utifrån att man har en ärftlighet och här stod det att hans mamma har varit alkoholist. Utgår från att hon idag är nykter alkholist. Risken är då mycket större att han oxå kan utveckla detta. Man kan även vara alkoholist trots att man inte dricker varje dag eller sitter på en parkbänk. I sverige säger man att ca 10% har alkoholproblem. Det misstänks även att den siffran har ökat efter att vi har fått in mer smuggelsprit och Bag In Box viner som är lätta att frakta hem och man har noll koll på hur mycket man dricker. Vi har fått ett mer legitimt drickande i Sverige och man ser att alkoholproblemen och skadorna både fysiskt och psykiskt blir större. OM vi nu ändå räknar att ca 10% har problem, så är det ca 900 000 - 1 miljon personer i Sverige. Av dem är det ca 5 % som är de man ser ute på våra parkbänkar. Det finns alltså en väldigt stor mängd med människor som vi egentligen inte vet om. Många misstänker det och man vet nog, även om man inte säger att den och den är alkoholist.

Alkoholism är enligt WHO en deffinition på beroende. Men om man varje gång man dricker hamnar i dumma situationer och det blir fel varje gång, så har man nog iaf ett alkholproblem. Iaf ett socialt problem med sitt drickande. När man hellre väljer att dricka och skada sina nära och kära, så är det ju ett problem. Jag träffar människor varje dag som har just dessa problem och deras liv ser alla väldigt olika ut. Jag brukar säga att man ibland måste få sina "käftsmällar" för att inse att det är ett problem och ta tag i det. Några har druckit nästan varje dag i flera år och några har just som nämns i TS kanske inte druckit så mycket, men det blir jobbiga konsekvenser varje gång man dricker. Om killen här fick en "käftsmäll" att tjejen inte vill gifta sig med honom och står fast vid det, så inser han kanske vad alkoholen har förstört för honom. Väljer han ändå alkholen, så kanske han kommer få många "käftsmällar" innan han tar hjälp nästa gång. En del hinner supa bort både familj, hus, jobb och körkort innan de inser att det är ett problem.

Jag hoppas verkligen att han inser att måste ta hjälp för det låter inte sunt. Sen tror jag att det inte spelar någon roll om han dricker öl el sprit. Har man problem med alkohol, så finns det även i öl. En vanlig 50 cl burk öl 5,6% innehåller 6.5 cl starksprit. 11 st blir lika mycket alkohol som i en 70 cl spritflaska. Visst, man tappar omdömmet snabbare av sprit eftersom det är starkare, men är det så att han gillar känslan av fylla, så blir det nog bara flera öl för att komma upp i samma promillenivå. Detta var lite fakta om alkoholproblem och alkoholism. Jag tycker man ibland vet för lite om detta när man diskuterar folks alkoholvanor. Det förekommer mer problem i vårt samhälle än vi ibland vill se.

Hoppas verkligen att tjejen inte går in och skyddar och tar hand om denna kille och försvarar hans drickande för det finns något som heter medberoende oxå. Det är väldigt vanligt. Går att googla på det och det finns hjälp att få. Önskar tjejen lycka till i sina val, men kan bara säga själv att jag skulle ställa hårda krav och stå fast vid dem eller lämna. Jag har sett alldeles för många familjer och barn som gått under av detta och som farit mycket illa pga alkoholproblem.