Äktenskapsförord...jobbigt!! Hjälp!

Det är ju precis så det inte är när man har gift sig. Då blir det gemensamt och vid en skiljsmässa och bodelning som följer på det så läggs allt i samma pott och delas lika när skulderna är dragna. Och då är inte mitt mitt och hans hans.

Det blir gemensamt först vid bodelning inte i och med att man bodelar (vilket kan ske både inom och i och med äktenskapets avslutande). Men annars, nej precis- det som är ditt blir ju mitt och tvärtom i den utsträckning som regleras i ÄktB.

Bodelning betyder ju dessutom att man delar värdet, inte nödvändigtvis den exakta tillgången (men kan då tvinga den ena parten att ta lån eller sälja för att kunna lösa ut den andra).

Att ha äktenskapsförord som reglerar är inget konstigt i sig, men att inte ha lika chans till juridisk rådgivning verkar jättekonstigt. Antingen har ni varsitt ombud eller så går ni till nån utomstående (dvs inte en av era föräldrar, inte en jursit som tidigare jobbar åt bara en av er, etc) som ser till era intressen lika.

Sen kan jag konstatera att vi gjorde såhär i en liknande situation (men skillnaden är att vi pratat om det i förväg och var överens):
Maken hade mer sparade pengar att lägga in i köpet när vi köpte bostadsrätt för några år sen (detta var innan vi gifte oss) och la större delen av handpenningen, men jag hade fast jobb (och därför mer lånefähig). Vi skrev ett papper på att OM vi skulle sälja bostaden utan att lägga pengarna i ett nytt gemensamt boende (dvs i praktiken om vi separerade) så skulle han ha rätt till motsvarande andel av en ev vinst. Sen äger vi den lika (och står som lika delägare på lånen). Det där pappret rev vi sen efetr nåt år, när vi gifte oss - då ansåg vi att lagstiftningen om bodelning gott kunde få ta över. Kanske kan lösningen ändå inspirera en väg för andra.

Det handlar ju precis som sagts en hel del om avvägningen mellan pengar och andra värden man satsar i relationen/hushållet. Går du ner i tid och lön för att ta hand om ert hem och era barn finns det ju en prislapp på det också, t ex.

Personligen skulle jag inte vilja ha något som inte var mitt från början, det skulle kännas girigt, men alla tycker vi olika.

Jag skulle nog inte heller vilja ha något som inte var mitt från början. Men å andra sidan så vet jag inte, hade maken varit otrogen med någon annan och vill ha skilsmässa och det blir dags för bodelning vet jag inte om jag skulle ha nickat och sagt att "ja, dessa pengarna är dina eftersom du la in mer än mig" om det inte fanns ett äktenskapsförord.

Och med det sagt så kan jag berätta att vi inte har äktenskapsförord, trots att makens samlade tillgångar är cirka 200 000 kr mer än mina. So what, tyckte vi, han skulle i så fall bli av med 100 000 kr vid en skilsmässa. De känslomässiga såren skulle nog vara värre, och det är ju ändå pengar han har som han blir av med. Inte pengar han inte har... Vi tyckte det var för liten summa det handlade om. Särskilt då som det är ganska oundvikligt att jag drabbas ekonomiskt om vi får barn...

Men efter många år tillsammans finns inte längre mitt och ditt på samma sätt, man skapar värden tillsammans som vida överstiger 100-200.000.

Jag håller med helt och hållet!

Jag skrev på ett äktenskapförord och fick inte ett öre vid min skilsmässa, även det jag hade köpt till hemmet blev hans.
Och det var ju förstås min dåvarande svärfar som skrev det på ett något förnurligt sätt.

FÖR GUDS SKULL..

TA KONTAKT MED EN JURIST!! Låt honom bli sur ifall du vill att din pappa ska se över förordet. Att han ser över det, har väl inte han med att göra.

/ Cia

Låter helt orimligt att du inte fick ngt alls, hur gick det till? Gick fallet upp i domstol? Sjukt.

Håller absolut med att man ska ha en annan jurist, man vill ju för guds skull ha en oberoende part som ser över det hela. Och ser till att det blir bra för dig också. Skitviktigt ju.

Just det, och hur tusan kan han våga bli sur för att du vill visa papprena för DIN pappa???! Om han inte tycker din pappa har något med det att göra så har ju verkligen inte HANS pappa något med ert äktenskapsförord att göra heller. Hmpf.

Håller helt och hållet med.
Om du vill att din pappa ska hjälpa dig så tveka inte, magskänslan är ofta väldigt bra att följa så känn efter vad du vill och stå på dig tjejen.

Råd från en jurist: Gå till en oberoende advokat, det kostar inga stora pengar i sammanhanget. Det måste din sambo gå med på.

Äktenskapsförord i sig är för övrigt inget konstigt. Diskussionen i den här tråden om äktenskapsförord eller inte handlar helt om personliga åsikter och vad som passar var och en. Bara det faktum att det inom äktenskapslagstiftningen (som ju utgår från "allt mitt är ditt") finns ett sådant påfund talar sitt tydliga språk. Men det är viktigt att det blir rätt, och att du som icke-jurist inte ska behöva oroa dig för att ha blivit mer eller mindre lurad. Anlita därför en oberoende advokat.

Om ni vill komma överens om detta så ska din sambo antingen äga 5 % mer av huset än dig eller så ska ni skriva ett äktenskapsförord om att han får ut sina pengar plus ränta vid en eventuell skilsmässa. Inte både och.

Och ni ska absolut gå till en jurist som ingen av er har några kopplingar till - även om ni får betala för det (antar att din sambos pappa inte tar något betalt av er). Jag lovar att det är värt det, för då slipper du känslan av oro över att eventuellt ha blivit lurad. Låt inte papporna blanda sig i ert eventuella äktenskapsförord, det ska inte vara en familjesak utan gå till en oberoende jurist.

Personligen skulle jag inte tycka att det var värt att skriva äktenskapsförord på en sådan relativt liten summa som det ändå handlar om i sammanhanget (det är väl bara en liten del av vad ert hus kostade) och har man valt att gifta sig tycker jag också att man valt att dela det ekonomiska. Skillnad hade varit om det ena parten lagt in betydligt större del i huset än den andra. Men alla känner olika. Hur ni ska göra kan bara ni komma fram till!

Ursäkta om jag lånar tråden lite med en snabb fråga - hur länge efter att man gift sig kan man skriva äktenskapsförord?
Både jag och maken var överens om att skriva men sen har det liksom inte blivit av...

Du kan skriva äktenskapsförord när du vill under äktenskapet. Måste bara registreras av domstol.

Jag ar oxa nyfiken, hur f-n kom han undan med det? Och hur gick det for dig??
J D skrev 2008-11-06 13:33:23 följande:

By the way, en bekant till min syster skiljde sig hastigt och lustigt, nar mannen erkande att han varit otrogen (maste bara beratta- hon korde bil nar han berattade, han fick en rak vanster, bra tjej som dessutom holl sig kvar pa vagen...). Dom hade inte skrivit aktenskapsforord. Han hade arvt en jakla stor gard av sina foraldrar, och nu kunde han inte kopa ut henne eftersom han inte har pengar. Han fick alltsa salja garden och ge henne halften av det...
Sa hon vart ju miljonar!

Detta låter inte alls kul. sådanna saker är ju viktiga i själva förhållandet. viktiga papper hade jag iaf aldrig låtit någon i familjen och göra. Visst att man säger att man kan alltid lita på familjen men När det gäller äktenskapsförord så vette tusan om jag inte hade sprängts av ilska. Men det är ju bara jag. Själv så är min mamma folksamombud men jag vägrar att låta henne ta hand om mina eller min sambos försäkringar.

Sätt ner foten och säg ifrån. ni ska vara överens om detta och är det nått du verkligen inte vill får han ge med sig.
Äktenskap och kärlek handlar ju väldigt mycket om att ge och ta.