Bjuda släktingar man aldrig umgås med?

jag har lite funderingar kring detta ämne oxå ja vill på ett sätt att en del släktingar som man inte umgås med så mkt ändå ska få komma för att få dela vår dag o på ett sätt känns det kanske bättre om bara de man umgås mkt med kommer men då blir det inte så många och jag är sån att ja gärna vill ha en lite större fest,,,men samtidigt känner ja att det viktigaste är att vi blir gifta har en fin och trvlig dag med de som nu kommer många eller ej,,,sen blir det ju inte lättare av att min m2b inte vill bjuda så många han skulle helst gifta sig borgligt och hans mor ä på samma bana hon hade sagt nåt i stil me "ni behöver ju bara bjuda de närmaste,några st och gifta er behövs väl ingen stor fest med tanke på ekonomin" men nu ä det vi som bestämmer och vi ska ha fest så det så. ja vill egentligen bara säga att man gör som man vill är man ej överrens få man försöka kompromissa...

Miss H... Glömde att säga lite i förra inlägget.. Min blivande tyckte också att det var lite jobbigt att gå emot sin släkts norm att bjuda alla. Men eftersom jag tyckte att det var så viktigt för mig att ha ett relativt litet bröllop tyckte han att det var okey (han fick bestämma andra grejer som var viktigt för honom). Jag har inte heller bjudit lika mycket släkt som mina syskon. Än så länge har vi inte hört något negativa reaktioner från släkten (det var iof sig bara 2 veckor sedan vi skicka ut korten). Men ärligt talat så bryr jag mig inte vad de tycker eller om de pratar bakom ryggen. Dem vi inte har bjudit träffar vi i princip aldrig ändå... Och det är vår dag. Den vill jag fira med de som står oss närmast.

Oavsätt hur man bjuder så är det viktigast att göra som man själv vill. Jag tror att man kommer att ånga sig annars.

Lycka till alla!

Har liknande problem men kommit fram till att vi bjuder dem vi har kontinuerlig kontakt med. Jag tror att de flesta förstår faktiskt. Tänk på att det är ER dag, ER fest, det är bara ni som bestämmer. Lycka till!

Jag har haft jätteproblem med detta. Hade nämligen ingen lust att bjuda kusiner, men en av mina kusiner är min vän, så henne vill jag förstås bjuda. Jag orkar inte med allas kommentarer och sura miner så nu bjuder jag kusinerna ändå. Är för svag för att göra annat tyvärr..

Jag kommer få ge vika!

Hade ju inte tänkt bjuda alla dessa syskon til mina päron MEN igår ringde min mor och erkände att hon kommer känna sig mycket ensam på mitt bröllop ifall jag inte bjuder någon av hennes syskon. Då känner hon knappt någon.
Jag tror jag förstår henne. Får tänka på mina föräldrar lite också, de betalar nämligen halva bröllopet. Jag vill fortfarande helst inte bjuda alla dessa gamla, gaggiga nmänniskor som står för en livstid och åsikter jag inte delar men jag får göra det för mammas och pappas skull.

Tror jag i alla fall.....

Nilsa in love... Why? Det där argumentet hade min blivande mans mamma också. Men jag tycker rent ut sagt att det är uselt argument. Är det din mammas dag eller din? Oavsett vem som betalar kalaset måste du ju få bjuda vilka du vill!
Som en parentes kan jag säga att det finns flera bjudna vänner till oss som inte känner någon annan än oss.

SSM:

Ja, jag vet... Självklart vill jag ju helst göra precis så som jag vill, alltså nästan bara vännerc och sen en favoritfaster. Mest för att jag vill ha ett litet och intimt bröllop och att mina släktingar är väldigt kyliga människor.
Men samtidigt kännsdet ju på något sätt som en viktig dag för mina föräldrar också. De har lagt undan pengar under flera år (pappa är arbetslös, mamma jobbar bara 50% på ett fik...) för att denna dagen ska bli så trevlig som möjligt.
Det jag känner är att jag inte vill göra dem alltför besvikna när de har kämpat så. De tycker ju uppenbarligen att detta är viktigt och jag märker hur de försöker sälja in sina syskon.

HATAR att inte känna att allt går min väg men kanske får jag rukka på den punkten? Jag är fortfarande velig och behöver inte bestämma mig förrän nästa vecka. Blir en svår helg.

Kramis.

Nilsa in love
Vi ville bjuda med ett par vänner till mina föräldrar och två par vänner till min sambos föräldrar. Anledningen var att de funnits där under stora delar av vårt liv och även om de inte är släkt så har de funnits med och brytt sig.

På detta sätt tror jag att våra föräldrar känner att de har någon att "dela" upplevelsen med. För jag kan förstå det argumentet trots att det är vår dag.

Tilläggas bör att våra föräldrar aldrig hade något önskemål om att vi skulle bjuda deras vänner men vi såg glädjen när vi sa att vi tänkte bjuda dem. De var sedan mycket tillmötesgående när vi sa att vi inte ville bjuda vissa släktingar...

Men vad är det för fel på att göra någon annan glad? Vad är det för fel på att bjuda in någon faster eller morbro till bröllopet om man vet att det gör ens föräldrar glada?

Och ja, jag vet att det kanske man inte vill för man måste priotiera, man har inte plats för alla, råd med alla osv. Men samtidigt, man väljer ju hela tiden ändå. Och visst, vissa vill man inte ha med för man verkligen inte tycker om dem, eller de alltid stället till bråk eller något sådant, men det är inte det jag menar.

Tro mig, dagen går så fort, man är så uppsvept i sina känslor och sin upplevelse att om en moster är där som man känner sig lite likgiltig inför, men som man vet gör ens mamma glad, är det inte värt något då? Ni kommer knappt märka av dem.

jag håller med pennyjenny, min moster (se längre bak i tråden) kommer bli bjuden pga att hon är mina kusiners mamma och att hon är min mammas syster. det kostar oss 300 kr att se dessa 4 personer glada så jo, jag kommer bjuda henne även om jag igentligen inte vill. jag vill ju att våran dag skall vara en lyckans dag och ibland behöver man rucka lite på principerna för att kunna se ens närmaste dela ens glädje!

Jo, jag håller med på ett sätt. (Eftersom jag valt att bjuda alla så det inte blir tjaffs)

Men samtidigt tycker jag så här: Är det inte relationen till brudparet man blir inbjuden för och inte relationen till en annan gäst?

jag kommer bjuda in en handfull personer extra som jag inte tänkt bjuda eftersom dom är släkt jag aldrig umgås med eller hör av, men ryktesvägen har jag hört att dom hoppas på att bli inbjudna...om dom nu är så glada för MIN skull att jag ska gifta mig att dom vill vara där borde väl jag inte sura över att det kostar lite extra pengar med några gäster till....jag suckade lite över det hela i ungefär 2 minuter innan jag kom till insikt att visst det är min stora dag och jag ska få precis som jag vill men jag lär inte dö av att glädja någon annan!

Hur gör man om man inte tänkt bjuda in alla kusiner som man ändå inte umgås med men sedan blir bjuden på deras bröllop??
känns helknasigt att då inte bjuda tillbaka. Min kusin som gifte sig har även en bror så då måste man ju bjuda honom oxå. och hur ska jag då göra med alla andra kusiner... guud vilket bekymmer

jag har 17 kusiner på min pappas sida. Jag kan namnen på alla men INGEN aning om sambo och barn och ålder. VI ska bjuda 4 av mina kusiner med respektive de bor i min stad och jag träffar en av dem ibland, de andra är syskonen till henne. Sen har vi min sambos kusiner som vi träffar oftare, vi firar varandras födelsedagar, men de är så tråkiga. Jag vill ha PARTY.
Vi har kommit upp i 70 gäster sen tillkommer en drös barn. JAg får helt enkelt skaffa ett riktigt bra band så att ingen kan sitta utan måste dansa. Var tvungen att skriva av mig lite.