Bjuda släktingar man aldrig umgås med?

Jag och min sambo planerar att gifta oss i sommar. Vi har dock lite olika åsikter om hur många gäster som skall bjudas in.

Själv vill jag ha ett litet intimt bröllop med den närmaste familjen och vännerna. Jag har stor släkt men vi har dålig kontakt och jag har aldrig blivit bjuden till någon av mina kusiners bröllop så jag kommer att bara att bjuda föräldrar, syskon och mormor. Ingen av mina övriga släktingar kommer att reagera på det.

Min blivande make har också stor släkt, han umgicks mycket med sina kusiner etc när han var barn, men under de senaste åren har de nästan inte haft någon kontakt alls. Vi umgås inte med någon av hans kusiner. Vissa av dem har jag aldrig träffat, de andra har jag bara träffat nån enstaka gång. Bland det fåtal av hans kusiner som hittills hunnit gifta sig (ca 3-4 st) så har "normen" varit att bjuda hela tjocka släkten, även de man aldrig umgås med och som ens partner aldrig träffat.

Nyligen fick vi bröllopsinbjudan från en av min sambos kusiner. Vi umgås inte privat och hennes blivande make har vi aldrig träffat. Jag blev förvånad över att vi blev bjudna överhuvudtaget. Min sambos föräldrar och syskon (som heller aldrig umgås med brudparet och inte träffat brudgummen) skall också gå på bröllopet.

Jag känner mig olustig inför planeringen av vårt kommande bröllop. För mig känns det totalt fel att bjuda folk jag aldrig träffat tidigare, inte heller folk jag bara träffat nån enstaka gång. Alltså vill jag inte bjuda någon av min blivande makes kusiner, för att vara konsekvent. Jag vill bara att vi skall bjuda folk som vi båda två känner någorlunda väl. Dessutom skulle det bli ca 40 personer extra om vi bjuder alla hans släktingar.

Min blivande make har svårare att stå emot den rådande normen i sin släkt, dessutom känner han sig tvungen att bjuda tillbaka de som bjudit honom. Och om vi bjuder några kusiner så kommer vi att få bjuda alla för att vara konsekventa.

Någon som haft samma problem? Och hur blev reaktionerna från släkten om ni valde bort några som bjudit er?

konichiwa girl

Äldre 4 Jan 15:28

#31

Alltså, min blivande make har över tio fastrar och farbröder... Bjuder man en så bjuder man alla? Nej, inte enligt Magdalena Ribbing i alla fall. Man bjuder de man umgås med. Det var en lättnad att höra.

DÄREMOT tycker jag att det hör till god ton att bjuda tillbaka de som har bjudit en. Det är rejält ofint att inte göra det!

malous

Äldre 4 Jan 15:38

#32

Jag skulle bjudit båda paren eftersom jag personligen avskyr att ta sådan tydlig ställning när det gäller någon familjemedlems partner som att inte bjuda denne till mitt bröllop, men ur etikettssynpunkt så bör väl det förlovade paret bjudas (och få sitta brevid varandra) medan det andra paret (om de ej bor ihop, vilket idag anses som etablerat) ej behöver bjudas som par.

OT: 17 år är ju en jobbig period, kanske har hon känt sig utanför av ngn anledning och därför betett sig illa och att inte bli bjuden skulle kunna förvärra det och förpesta er tillvaro under längre tid. Jag minns själv att jag såg på mina dåvarande svärföräldrar betydligt annorlunda när jag var 19 jämfört med när jag var 17.

Jonna83 skrev 2008-01-03 12:49:11 följande:

ja..hm.. grejen äääär ;) att hans lillbrorsa har varit tillsammans med sin tjej i typ 2 år, han är 20 hon är 17 och hon tycker inte om oss, utan undviker oss så mycket det bara går. Vi vet tyvärr inre varför för vi har aldrig fått en chans att umgås med henne, men hon beter sig så fruktansvärt barnsligt så ja..det har blivit ömsesidigt sas.. Hon är aldrig med på andras födelsedagar, 60 års kalas eller ens en annans syrras barns dop. Allt det gör att vi inte kommer bjuda henne... MEN vi kommer säga åt hans brorsa att det i slutändan får bli hans beslut.. Han är väldigt medveten om hennes beteende oxå..SÅ, alltså lillasyrrans p-vän är 27 år o de bor inte ens ihop.. Så nej, klart det inte blir nån stor kostnad men..det är ju det där med att vara konsekvent..;) Bjuds den enas så måste kanske den andras..??

Jonna83

Äldre 4 Jan 18:23

#33

malous

jo jag vet ju att du har en poäng. Jag tror bara att hon skulle kunna bidra med en ganska dålig stämning o jag vill verkligen inte ha nått sånt på vårt bröllop..
Hon har sagt till min m2bs lillabrorsa att enda anledningen till att HAN vill umgås med oss (vilket han ofta gör när hon inte är hos honom) är att det ju är hans bror. Men det ska inte hon lida för..typ.. Jättekonstigt. Vi har umgåtts alla en gång o spelat kort precis i början de var tillsammans o då hade vi jättetrevligt. Men ja.. vi får fundera lite till...se hur ego vi kan vara ;)

Jag ska bli Pers fru

Äldre 10 Jan 12:15

#34

Vi kom på att vi nog ska göra så här;

Vi skickar inbjudningar till dem som vi bjuder på bröllopsfesten (kyrkoceremonin är ju öppen för allmänheten så att säga). Vi gifter oss kl 13. På vigselprogrammet kommer det stå en notering om att det efter vigseln hålls en mottagning för alla (som även de som inte blir bjudna på festen senare kan komma på) på samma ställe som festen ska äga rum på mellan kanske 14.30-16.00. När den är över smiter jag och MIN MAN =) iväg för fotograferingen. Då blir ett litet naturligt avbrott. De som ska stanna på middag gör det, de andra åker. Vad tror ni om det?

Jag ska bli Pers fru

Äldre 10 Jan 12:19

#35

Kanske ska klargöra att det är vigsel kl 13, sedan mottagning für alle och sedan middag för de närmaste och särskilt utvalda på kvällen, med början ca 17.00.

tattar-Emma

Äldre 10 Jan 15:30

#36

Jag ska bli Pers fru skrev 2008-01-03 13:13:28 följande:

(...) Jag VILL bara inte ha MED henne! De bor tillsammans men är inte förlovade. Då finns det väl ingen kutym som säger att man måste bjuda henne heller? Och även om en sådan fanns så skiter jag i det för HON är inte min vän, HAN är! Eller hur gör man...?

Sorry, så länge de är ett etablerat par är det oartigt att inte bjuda henne, och sambos är definitivt etablerade. Förlovning och bröllop spelar ingen roll, alla vill inte gifta sig och etikettsmässigt räknas sambos som gifta.

bunny08

Äldre 10 Jan 15:53

#37

Just pga av detta gifter vi oss i hemlighet och har en fest senare för de vi vill och umgås med. Men generellt så tycker jag att man ska bjuda utifrån hjärtat och inte utifrån släktträdet, och visst ska man bjuda tillbaka men sen hur många år tillbaka då???? Har kompisar som vi umgicks med för 10 år sen och som vi var på bröllops hos men som vi inte umgås med nu. Likadant en kusin som vi var på bröllop hos för 7 år sen och inte har pratat med sen dess. Brhöver man verkligen bjuda dem??????

millanros

Äldre 10 Jan 16:14

#38

Jag hade gärna bjudit alla i släkten MEN ekonomin sätter stopp.. o just nu så är min bröllopsdröm större än relationen till släkten som jag kanske träffar på "farmors födelsedag" o börja välja den ena eller den andra och starta släktfejder är inte min grej så ingen får komma.. har strukit banden vid familj o syskon o sen kompisar... för jag tänker ju inte ta bort kompisar jag umgås med dagligen pga släkt som inte ens ringer på födelsedagar..

o de är stora delade meningar om det i familjen.. självklart måste moster agda komma !!!! hmmm NOT!!!

Nilsa in love

Äldre 10 Jan 20:31

#39

Miss H:
Jag är i PRECIS samma situationsom du. Eller typ i alla fall.... Vi har resonerat fram och tillbaka och verkligen haft ont i magen över detta. Till slut bestämde vi oss för att vi åker bort och giter oss. I Smögen dit vi åkt på alla våra semestrar tillsammans. Vi tar med oss de allra närmaste och bjuder på en avslappnad men ändå lyxig helg. God mat och god samvaro.
Nu till MITT största problem.... Bland våra närmaste (typ 15 personer på vardera sidan) hör en utav mina sju fastrar med man. De är givna eftersom de bor i mina föräldrars grannhus och dessutom umgås vi väldigt mycket med dem. Vi kommer också bjuda deras barn med respektive (mina kusiner) som tillhör mina absolut bästa vänner. Då tycker genast min pappa att om man bjuder en faster måste man bjuda alla! Detta skulle alltså innebära 6 ytterligare fastrar i 60-årsåldern, med tråkiga män. Varav två av dessa sex par ALDRIG träffat min blivande man under våra 5 år tillsammans. Ni hör ju!
Dessutom. Bjuder man pappas syskon måste man bjuda mammas = ytterligare 10 personer till.....

Utöver detta så har jag varit på typ 10 kusinbarn när jag var i tonåren (typ 5-10 år sedan...). Dessa kusiner bor idag någon annanstans i landet och jag har över huvud taget inte hafr kontakt med dem under dessa 5 år. Min blivande har inte träffat dem heller. Ska dessa bjudas igen? Detta menar min far.

Helt plötsligt funkar då inte vårat lilla intima bröllop med 30-35 gäster längre. Då är vi uppe i typ 80 gäster varav 45 av dessa är folk vi har en krystad relation till.
Hur långt ska man gå för att tillfredsställa sin far och hans släktingar?
Har så sent som idag gråtit i telefon idag när pappa berättade att han var besviken över mitt val av "enklare bröllop".

Kram.

Bride in England

Äldre 11 Jan 10:27

#40

Nilsa in love:

Usch jag lider med dig, vad jobbigt det later. Men jag tycker att du ska sta pa dig och ha ett litet brollop o bjuda de du vill bjuda. Det ar DIN och din m2b's dag, inte dina foraldrars. Du ska gora det du vill gora. Tank om foraldrar hade lagt sig i alla fester man anordnar och komma med synpunkter pa vilka man bor bjuda!! Varfor ska ett brollop vara annorlunda egentligen? Det ar din fest och du bestammer! Det later ju inte klokt att over halften av de ni bjuder skulle vara avlagsna slaktningar ni inte ens ville bjuda!!! Nej fy, sta pa dig och sag till din pappa att nu ar det sahar, det ar din fest och vill han ha en fest med sina andra systrar far han ordna en egen fest, inte snylta pa din!!!

Nilsa in love skrev 2008-01-10 20:31:50 följande:

Miss H:Jag är i PRECIS samma situationsom du. Eller typ i alla fall.... Vi har resonerat fram och tillbaka och verkligen haft ont i magen över detta. Till slut bestämde vi oss för att vi åker bort och giter oss. I Smögen dit vi åkt på alla våra semestrar tillsammans. Vi tar med oss de allra närmaste och bjuder på en avslappnad men ändå lyxig helg. God mat och god samvaro. Nu till MITT största problem.... Bland våra närmaste (typ 15 personer på vardera sidan) hör en utav mina sju fastrar med man. De är givna eftersom de bor i mina föräldrars grannhus och dessutom umgås vi väldigt mycket med dem. Vi kommer också bjuda deras barn med respektive (mina kusiner) som tillhör mina absolut bästa vänner. Då tycker genast min pappa att om man bjuder en faster måste man bjuda alla! Detta skulle alltså innebära 6 ytterligare fastrar i 60-årsåldern, med tråkiga män. Varav två av dessa sex par ALDRIG träffat min blivande man under våra 5 år tillsammans. Ni hör ju!Dessutom. Bjuder man pappas syskon måste man bjuda mammas = ytterligare 10 personer till.....Utöver detta så har jag varit på typ 10 kusinbarn när jag var i tonåren (typ 5-10 år sedan...). Dessa kusiner bor idag någon annanstans i landet och jag har över huvud taget inte hafr kontakt med dem under dessa 5 år. Min blivande har inte träffat dem heller. Ska dessa bjudas igen? Detta menar min far.Helt plötsligt funkar då inte vårat lilla intima bröllop med 30-35 gäster längre. Då är vi uppe i typ 80 gäster varav 45 av dessa är folk vi har en krystad relation till. Hur långt ska man gå för att tillfredsställa sin far och hans släktingar?Har så sent som idag gråtit i telefon idag när pappa berättade att han var besviken över mitt val av "enklare bröllop".Kram.

Bjuda släktingar man aldrig umgås med?

INNEHÅLL