Blir jag någon gång hans hustru??
Jag börjar så smått misströsta att jag någonsin ska bli fru...
Jag har alltid önskat mig ett fint bröllop med mannen jag älskar. Jag vill på något sätt att det ska vara vi.. tillsammans, ha samma namn, höra ihop. Att han är min och jag är hans på något sätt, på allvar. Mannen har jag redan hittat...för 14 år sedan!!!
Han vet att jag vill gifta mig med honom. Vi har två barn tillsammans och har bott tillsammans i 12-13 år. Problemet är att han hela tiden undrar vad det skulle göra för skillnad att gifta sig. Vi har det ju bra ändå enligt honom. Jag har försökt förklara för honom att det är känslan av att det är vi på riktigt, att vi har gjort våra val. Jag vet att han älskar mig över allt annat och när vi diskuterat detta och jag frågat honom hur han ser på livet om kanske 20 år så är han säker på att det är med mig han lever. Jag kan då inte förstå varför han inte vill gifta sig med mig. För mig känns det som att, ja men då är det väl bara att köra då om han ändå vill leva tillsammans med mig. Har hintat flera gånger att om skulle han fråga får han ett ja direkt. Vi var tom barnfria på en weekend-resa utomlands och vi hade det såå mysigt. Jag tänkte att kanske nu...men nej då. Försöker att inte tjata om det men det gnager inom mig så jag tänkte att på BT kan man alltid få stöd. Vad tror ni? Är det kört för mig?
När ska ni slå till då? Jag var i samma sits som dig men till slut kom vi fram till att gifta oss.