När sa ni "jag älskar dig"?

Jag sa att jag tycker så mycket om honom och att jag är så himla kär i honom och han sade att han älskar mig. Jag blev så paff så jag sa inget tillbaka. Men några dagar senare sa han det igen och då var jag mer förberedd och sade det tillbaka.

Vi hade nog varit tillsammans i tre månader då tror jag.

Jimmy var så där romantisk så han sa det på fyllan för första gången!!
Sa då till honom att jag tror honom först den dagen han säger det och är nykter!
Vi sa det dagen efter.. ;)
Då hade vi vart tillsammans i kanske 2 månader (och halvtillsammans i 3½-4 månader)

Vi vantade i sex manader innan vi sa "jag alskar dig" och riktigt menade det. Jag hade varit bortrest i tva veckor och det var forsta gangen vi sags sen innan jag hade akt...vi log pa golvet och helt plotsligt sa min blivande "jag alskar dig...jag menar det verkligen....jag alskar dig..." Sa blev jag lite tarogd...

Vi hade pratat mkt i borjan av vart forhallande om vad "jag alskar dig" menade for oss, just darfor vantade vi lange med att saga det och sa betydde darfor ocksa extra mkt!

Det tog mig åtta-nio månader. För honom tog det ungefär två månader. Jag är lite seg i starten.

oj det kommer jag inte ihåg

Det gick nog ganska fort. Jag sa det på ryska först och han frågade vad det betydde. Jag sa att det kan betyda både "jag tycker om dig" och "jag älskar dig". Då frågade han vilket jag menade. Jag sa att "det är nånstans mittemellan".
Men jag tror inte att det tog så lång tid innan vi sa att vi älskade varandra. Ett par månader kanske.

Anna-Maja, det var PRECIS likadant för oss! ;)

För oss tog det lite över en månad. Det var han som sa det först... i telefonen. -Jag tror att jag älskar dig... då svarade jag, åhhh... min prins, jag älskar dig också.
Härliga minnen.

Det var efter någon eller ett par månader. Han sa: "Du, jag tror jag älskar dig.", och då sa jag: "Jag vet att jag älskar dig." Det var en häftig känsla, eftersom jag hade längtat efter att få höra honom säga det, det var ungefär som när man står på en hög höjd, lite svindelkänsla sådär...

/Snigel

Vi hade varit tillsammans lite drygt två månader innan vi sa de magiska orden...
Vi körde rätt mycke med "Jag tycker om dig" som utvecklades till "Jag tycker om dig väldigt mycke", "Jag tycker om dig väldigt, väldigt mycke" osv.
Till slut en morgon så sa han de "magiska orden" Jag älskar dig helt spontant och det både hördes på tonfallet och syntes på hans ögon och minspel att han verkligen menade vad han sa och sen var jag inte sen att "släppa fram" orden....
"Jag älskar dig" är ord som jag är väldigt sparsam med, har lite svårt för folk som kläcker ur sig ett "jag älskar dig" i förbi farten till allt och alla bara för att det är sååååå mysigt