• Maria Magdalena

    Attraherad av ngn annan

    Förut så såg jag inga andra killar än Min.

    Nu efter ca 7 år har vi kommit in i en svacka som alla andra också gör ibland antar jag.

    Men jag funderar ju, är det en svacka eller är det nåt annat?

    I helgen var jag ute med mina kursare och jag vet att en av killarna gillar mig. Senare på kvällen vill han prata med mig, att han tycker hemskt mkt om mig. Jag förklarar för honom att jag tycker att också att han är fin men no-way att jag ger upp ett 7-årigt förhållande så lätt!

    Han tar tag i mig flera gånger den kvällen och vill prata, kramas och säger underbara saker till mig. Det var länge sen jag kände mig så åtråvärd, sexig, uppvaktad och tänd. Ja, jag blev hemskt tänd av honom så till slut kunde jag inte motstå frestelsen och vi stod och kysstes länge känge. Min mage bara knep ihop sig och jag kände mig så attraherad att jag höll på å gå åt!!

    MEN jag ville INTE göra mer än så, det slutade där och vi skildes åt.

    De här dagarna efteråt har jag inte kunnat sluta tänka på honom och den där explosiva attraktionen jag kände (och fortfarande ibland känner i mina tankar).

    Jag har vridit och vänt på alla alternativ som finns, även att lämna min nuvarande pojkvän! Ibland kommer jag fram till att jag skulle kunna göra det. Ibland kommer jag fram till att min sambo är en guldklimp och jag skulle gå miste om mycket om jag lämnade honom.

    Samtidigt är det ju tryggheten att stanna men nackdelen med att glöden försvunnit och vardagen tagit över för mycket.

    Har någon varit med om samma sak?

    Hur ska jag hantera och tolka min attraktion till en annan? Är det "normalt"?

    Ska jag välja det trygga men kanske torftiga förhållandet jag har nu?

    Är kärleken ett val? (För man kan ju passa ihop med flera partners, bli attraherad av flera killar)

    Hjälp mig! Jag är helt vilsen! :-O

  • Svar på tråden Attraherad av ngn annan
  • Yo-hanna

    Jag tycker INTE att det finns olika grader av otrohet. Antingen är man det eller också inte. Det finns inget som heter "otrohet light" .

  • Maria Magdalena

    Yo-hanna:

    Intressant synvinkel. Är det så?

    Jag tycker inte att jag har skyllt nåt på min pojkvän. Jag har sagt att orsaken var svackan vi har, då skyller jag väl på situationen/förhållandet? Och där är jag också medskyldig för jag är ju med i vårt förhållande.

    Jag är skyldig för att JAG inte har gjort nånting åt svackan och att glöden har försvunnit. Jag har inte kämpat utan bara suttit hemma i min kammare och beklagat mig. OCH SEN gått ut och blitt attraherad/förförd/smickrad av en annan. DET är min skuld.

    Och NU har jag fått upp ögonen och tänker ta mitt ansvar och göra åt åt det!

  • The Angel

    Yo-hanna

    Intressant inlägg. Värt att tänka på.

    God natt.

    /F, som är emot otrohet i alla former ;)

  • Yo-hanna

    Ja, jag tycker nog att du gärna vill blanda in er hela tiden (och därmed din pojkvän). Jag vill inte leka amatörpsykolog men jag hade en period i mitt liv då jag var väldigt osäker på mig själv och detta gick tyvärr ut över killen jag levde med då, jag var otrogen. Jag ville gärna analysera mitt liv enligt ordningen "dåligt förhållande - mår dåligt - söker bekräftelse - är otrogen - dåligt förhållande osv" när det korrekta nog var "mår dåligt - söker bekräftelse - är otrogen - dåligt förhållande" .

  • Maria Magdalena

    Jag höll huvudet kallt i.o.m. att jag inte följde mina k*ta känslor och låg med killen.

    Men jag föll för frestelsen att kyssa honom.

    Jag tycker det är skillnad och att det är lättare att förlåta en kyss än ett ligg.

    Jag tappade omdömet och kysste honom, det tog bara nån sekund och så höll jag på å kysste honom.

    Om jag skulle ha gått så långt som å legat med killen så hade det tagit flera flera minuter innan vi hade kommit så långt. Och då har man haft flera chanser att få tillbaks sitt förnuft och moral.

    Hänger nån med i mitt resonemang??

  • Xite

    ... alternativt "bara bli attraherad" Yo-hanna...
    Den möjligheten finns också. Även om majoriteten av den svenska befolkningen tror att det måste vara något fel på den person som känner attraktion inför andra, eller dennas förhållande.

  • Yo-hanna

    Då är det bara att konstatera att vi har olika syn på otrohet, och det är ju inget att hänga upp sig på. Och det finns ju ingen anledning att försöka övertyga den andre om att överta ens egen syn heller.

  • Yo-hanna

    Xite (sorry, har varit dåliga på att adressera mina inlägg, de övriga har varit till trådstartaren) : Att känna attraktion för en annan person än ens partner är helt naturligt och inget en person kan rå för. Min åsikt är dock att går det längre än så är det otrohet. För mig finns det ingen gråzon, enligt mitt sätt att se på det är det liksom vattentäta skott mellan "inte otrogen" och "otrogen" . Däremot tror jag dock inte att det är "en gång otrogen, alltid otrogen" . Jag vill tro gott om människor och tror att alla kan ändra sig och hoppas naturligtvis att det löser sig för trådstartaren.

  • K.C

    YOHANA: håller med dig...

    Maria Magdalena: tycker inte att grejen att du inte låg med honom är värt att applådera, det handlar ju om ett svek... Du kan kanske inte avgöra vad din kille ska förlåta..
    Hoppas det löser sig för er.

  • Sweetlinda

    Maria Magdalena: Detta låter hemskt..men ibland kan en otrohet göra nytta för förhållandet, dvs man inser vad man har, uppskattar sin partner mer. Jobbar på förhållandet os v. Detta vill säga om otroheten aldrig kommer fram, annars blir det svårt för den bedragna att förlåta och lita på sin partner igen. Även om DU som den otrogna vet att du aldrig gör om det.

    Men i ditt fall tycker jag att det var bra att du berättade, du kysste ju trots allt bara den andre killen. och precis som du sa en kyss händer så lätt, men från det till sex..det tar ju som sagt ett tag och man hinner tänka en hel del under den tiden.

    Hoppas allt löser sig och blir bra!!

Svar på tråden Attraherad av ngn annan