varför säger ej han "jag älskar dig"?

nej vi är inte i någon sekt eller så.
shit.
det är väl inget onormalt med att man träffar någon genom ett familjeträff?

Sorry, mitt "rakt-på-sak" inlägg, men nu kan jag inte tiga längre...

Citat: "jag blev förbannad. skickade ett hat sms och frågade om han inte har märkt noteringen? han ringde mig tillbaka, flera ggr, för jag vägrade svara"...

Ta en ordentlig funderare på om äktenskap är något för er just nu... Är ni verkligen mogna för det? För jag anser att kommunikation och kärlek är två av de viktigaste byggstenarna i ett förhållande. Och ni tycks ju sakna åtminstone en av dom...

Hur gamla är ni? Helt ärligt, så blir jag mörkrädd när jag läser dina inlägg. Emellanåt tror jag att det inte är sant, att det är någon som driver med oss och nu sitter och skrattar högt (jag hoppas faktiskt att det är så).

aye, hoppsan, du ser vilken "tittarstorm" det blir! Det var nog fler än jag som höjde ett ögonbryn, tack för din förklaring.

aye - absolut inget onormalt att träffa någon genom andra släktingar... ofta händer det ju just att man träffas genom släktings bekant eller egna vännens vän osv.

Det lät i början lite arangerat, men ej nu när du berättade hur du känner för honom.

Min fundering är - Har du berättat hur du känner för honom? Sagt just detta om hur du blir varm, tycker om hans värderingar, gillar att mysa med honom osv? Säger ni vad ni tycke roch tänker till varandra? Eller är det bara i tanken?

Försök berätta just detta - det är ju detta som gör att du tycker om honom, elelr hur? I samband med att du lägger fram positiva saker du tycker om kanske det kna kännas naturligt för dig att rakt till honom säga "Jag älskar dig". Man vet aldrig... men det kanske "förlöser" känslor och uttryck hos honom. Vissa har svårt att visa vad de känner, dessa behöver oftast hjälp på traven...

//Emilia

aye... jag tycker faktiskt att ni har varit tillsammans alltför kort tid för att kunna vara säkra på att ni är "rätt" för varandra.

Faktiskt!

Tycker kanske att ni ska fundera över att skjuta lite på bröllopet så att ni/du hinner bli lite mer trygg i er kärlek. Ni har ju trots allt inte varit tillsammans särskilt länge...

alltså jag e lite svår person. jag kan inte öppna mina känslor bara hur som helst, har lite svårt och visa känslor, men jag blir så glad när han utläser genom min röst eller bara se mig i ögonen förstår han att jag vill något..
vi håller på och jobbar med kommunikationen under tidens gång, you see..

jag skall nog prova det du säger Emilia..

men när vet man egentligen att den personen är den rätte och är säker på det? finns det en tidsplan?

jag vet inte..

jag följer min initution,magkänslan..

Jag håller med både Loka och W2Bsoon.
Jag tycker inte att äktenskap i det här läget är passande för er.
Ni är ihopparade (vilket _kan_ gå vägen bra), har inte varit ihop så länge och ni verkar inte så jätte entuastiska över att gifta er. Ni har inte efter 9månader sagt "jag älskar dig"! Visst är det inget man ska kasta runt omkring sig, men hur kan man planera bröllop utan att ha yttrat de orden?
För mig låter allt så fel.
Jag hoppas ni löser det, du har fått många bra råd.

jag förstår inte hur

Aye

Jag tycker att det är lite svårt att förstå dig. I första inlägget låter det som om du är besviken på ert förhållande och att du är osäker på om han älskar dig.
Sen skriver du att du ser i hans ögon att han älskar dig.
Så skriver du att du själv har svårt att visa känslor.

Du kan ju inte kräva att han ska säga att han älskar dig om du själv inte är kapabel till att säga det.

Men eftersom du nu skriver att ni är säkra på varandra och du mår så dåligt över att han inte sagt något så får ju DU ta tag i saken. Fråga. Han kanske är lika "skraj" som du för att säga nåt.

Fast jag tycker som dom andra att det är lite konstigt att ni ska gifta er och inte sagt att ni älskar varandra ännu.

aye, det är klart att det inte finns en tidplan för hur man vet att någon är rätt... Helt säker tror jag aldrig att man kan vara - vilket även vår tråkiga skilsmässostatistik visar. Men en grundläggande sak tycker jag är att man känner sig trygg, säker och harmonisk i sitt förhållande. Det verkar inte du vara tyvärr...

hmmm..